Bilstaden Höganäs behöver utmanas (motion, mp i kf ang cykling)

Cykelinfrastruktur_hoganasCykling är viktigt för klimatet, hälsan, samhälls- och privatekonomin. Höganäs kommun och i synnerhet tätorten är i många avseenden optimal för cykling. Det saknas backar, knappast någon cykelsträcka inom tätorten överstiger 3 kilometer och biltrafiken är ganska gles.

I nuläget är cykelresornas andel av de totala persontransporterna blygsam, förmodligen bara några enstaka procent inom kommunen som helhet och något mer inom själva tätorten Höganäs. Detta i kombination med de goda förutsättningarna för cykling, gör att det finns en stor potential för att öka cyklingen i synnerhet inom tätorten Höganäs. Varje investerad skattekrona kan förväntas ge stor utdelning i form av ökad cykling.

Tyvärr är cykelinfrastrukturen inom tätorten allt annat än god. Här och där finns det fina och natursköna cykelvägar men på de sträckor som har den största potentialen för cykling saknas det i vissa fall helt cykelvägar/-banor. I andra fall är cykelinfrastrukturen fragmentarisk eller på annat sätt bristfällig. Det handlar framför allt om sträckor inom de mest frekventerade affärsområdena, Köpmansgatan och Storgatan. Men även Bruksgatan och Långarödsvägen har feltänkta och ibland direkt farliga trafiklösningar. Vid konflikter med bilen har cykeln oftast fått stryka på foten.

Det skulle behövas mycket mer av en system- och flödesansats för cykelinfrastrukturen i tätorten Höganäs. Cykelvägnät bör konstrueras och vidareutvecklas från principen att det skall gå att ta sig säkert med cykel mellan två platser på kortast möjliga sätt. Man bör vidare försöka minimera antalet nödvändiga stopp för cyklister. Varje stopp motsvarar en genomsnittligt cyklad extra sträcka på hela 150 meter

Min skiss av korsning av 111an med avsmalning8För att möjliggöra ett mer systematiskt och fokuserat arbete för att förbättra cykelinfrastrukturen bör en särskild cykelplan inom den trafikstrategi som är under utarbetande tas fram. Vidare bör ett övergripande ansvar för cykelfrågor läggas på en särskild befattningshavare inom den kommunala förvaltningen.

Följande åtgärder bör ges prioritet vid framtagandet av en cykelplan:
(1) Köpmans –,Bruks-, och Storgatan samt Långarödsvägen förses med cykelväg/cykelbana med lämplig beläggning längs hela sina sträckningar och helst på båda sidor av gatorna , (2) maxhastigheten sänks till 30 kilometer i timmen på kritiska gatuavsnitt t.ex. på Bruksgatan, (3) Köpmansgatan dubbelriktas för cyklister, (4) gator med parkeringsfickor, farthinder och höga kanter vid uppfarter till cykelvägar åtgärdas så att cyklister kan passera problemfritt, (5) brytning av barriäreffekt genom att cykling på lämpligt sätt möjliggörs över 111:an längs Långgatan snarast möjligt och redan innan en ny dragning av 111:an från Vikenförbifarten till Väsbyrondellen är anlagd,  (6) nyanläggning av andra tvärkommunikationer för cyklar, t.ex. en sammanhängande sträckning; Vasagatan – Viaduktgatan –  Höganäsbolaget – Bruksgatan, (7) kommunen förser befintliga cykelparkeringar med väderskydd samt nyanlägger parkeringsplatser med väderskydd för cyklar på lämpliga ställen, t.ex. vid de största busshållplatserna och vid de största dagligvarubutikerna, vid behov i samarbete med de privata fastighetsägarna, (8) cyklister ges företräde framför bilar längs cykelvägen på den gamla banvallen vid infarten till CityGross (9) kommunen förbättrar skyltning för cyklister, förbättrar befintliga kartor för cykling samt anlägger pumpstationer och laddstolpar för elcyklar, (10) cykelpendlingsleden mellan Höganäs och Helsingborg ses över, görs sammanhängande och väl skyltad, (11) kommunen inventerar och lagar beläggning och åtgärdar hål i cykelbanor/cykelvägar samt ser över befintliga, alltför tvära, uppfarter till nivåhöjda cykelbanor så att dessa görs mjuka för att minimera stötar för cyklister.

 

Vi yrkar att:

  1. samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en särskild cykelplan med tidssatta åtgärder, planen bör vara separat från den trafikplan/trafikstrategi som är under utarbetande,
  2. ovan nämnda förbättringsförslag arbetas in i en sådan cykelplan,
  3. en befattningshavare inom den kommunala förvaltningen utses för det övergripande ansvaret för cykelfrågor,
  4. kommunen utarbetar och genomför en informationskampanj för att öka antalet cykelresor i Höganäs

Att resa från snack till verkstad

bilutsläppVart man än vänder sig är det mest hållbar utveckling i de officiella sammanhangen. Men hur ser det ut i verkstaden? Låt oss säga att verkstaden är tidsdimensionering av tidningsutdelningsdistrikt. Inte helt ointressant i dessa de allra yttersta av CO2 dagar?

Rikligt med brösttoner om klimatet men fortfarande är i stort sett hela distributionsflottan för morgontidningar bensindriven. Faktum är att arbetsgivarna ger blanka katten i att ens överväga att av miljöhänsyn  dimensionera ett distrikt för cykel/elcykel distribution i stället för dimensionering för för bil. Ofta handlar det inte om mer än 20 – 30 procents extra tid för att ett distrikt skall kunna fungera med cykel/elcykeldistribution.

Det kostar alltså lite extra företagsekonomiskt att välja bort bilen men nettokostnaden blir mindre än vad man skulle kunna tro eftersom bil- och bränslekostnader faller bort. I ett strikt företagsekonomiskt perspektiv kommer i gränsfallen dock cykeln att dra det korta strået.

Företagsledningar som inte orkar med att internalisera miljö och även hälsoaspekter (naturligtvis helt överlägset hälsomässigt att sitta på en cykel framför att sitta i en bil och släppa ut klimatgaser) och därmed styra över distributionsflottorna till cykel/elcykel/andra miljöfordon behöver mer stöd i form av skarpare samhällelig styrning.

Det räcker inte att avvakta att styrimpulser från ”marknaden” ska slå i igenom i beslutsfattandet, det behövs mer handfasta grepp. Sådana kan vara olika former av direktstyrning, kanske lönestöd eller andra mekanismer.

Start-stopp körning med bensinbil som gäller för tidningsdistribution är som sagt var 3 – 4 ggr mer miljöskadligt än vanlig bilkörning.

Fler cykelbud och färre bilbud för också med sig fler arbetstillfällen och det är ju det alla snackar om. Vad sägs om lite verkstad?!

Ökning i BNP, bra eller dålig?

Bra fråga. Antag att vi har 3 st länder, land A, land B och land C.

I land A sker all verksamhet inom den monetariserade sektorn. Det vill säga alla aktiviteter åsätts ett pris, all barnpassning och allt hushållsarbete mm görs via prissatta tjänster, antingen i offentlig eller i privat regi. Alla verksamhet såväl inom offentlig som privat sektor är utan negativa miljöeffekter (heltäckande återvinningssystem mm, mm).BNP1

I land B sker också all verksamhet inom den monetariserade sektorn. Det vill säga alla aktiviteter åsätts ett pris, all barnpassning och allt hushållsarbete mm görs via prissatta tjänster, antingen i offentlig eller i privat regi. Däremot medför alla verksamheter såväl inom offentlig som privat sektor negativa miljöeffekter.

I land C sker 70% av verksamheterna  inom den monetariserade sektorn.  Hälften av den monetariserade verksamheten såväl inom offentlig som privat sektor medför negativa miljöeffekter. Även inom den icke-monetariserade sektorn medför hälften av verksamheten negativa miljöeffekter.

Vad händer nu i miljöhänseende om aktiviteten i de tre länderna ökar med 5 procent? Ökningen antas i miljöhänseende se ut på samma sätt som tidigare aktiviteter i landet, dvs ren i land A, smutsig i land B och blandad i land C.

Intressant nog registreras i den offentliga statistiken en lika stor ökning för land A och B,  dvs 5 %. I land C däremot registreras en BNP ökning på 0,7 x 5 %,  d.v.s 3,5%.

Hur ska man nu från ett miljöperspektiv se på BNP ökningarna i de olika länderna?BNP_okning6

 

Ökningen i Land A förefaller oproblematisk. Ökningen i land B generar däremot stora miljöskador medan ökningen i land C dels blir mindre eftersom en del av ökningen inte registreras, dels mindre problematisk för att hälften av den monetariserade produktionen är miljöanpassad. Hur stor den faktiska ökningen blir hänger på hur stora negativa miljöeffekter som uppkommer i den icke monetarisrade sektorn samt om det uppkommer förändringar i ren/smutsigmixen i den monetarisrade delen av samhället (avvikelse från förutsättningar).

Det går naturligtvis inte att oreserverat se positivt på BNP ökningar i land B och C även om de genererar kapital som teoretiskt skulle kunna användas för miljöinvesteringar inom privat och offentlig sektor. Det finns skäl att misstänka att de negativa miljöeffekterna av den ökade produktionen dominerar ut de positiva effekterna av de möjliggjorda miljöinvesteringarna, på kort sikt helt säkert, på längre, sannolikt.

Skulle t.ex. en ökad produktion (som också yttrar sig som en ökning i BNP) inom den amerikanska biltillverkningen av  större bilmodeller, fler, större och motorstarkare  SUVar vara positiv för miljön för att den resulterar i större skatteintäkter för det offentliga och större kapitalvinster för det privata ?

Svar:knappast.

I detta fall skulle helt säkert en politisk styrning i form av kraftigt höjd beskattning av fossila bränslen och eventuellt på stora bilar vara en mycket, mycket effektivare miljöstrategi. Det finns snarast anledning att misstänka att de ökade kapitalvinsterna inom den privata sektorn huvudsakligen skulle komma att användas för privata vinstuttag och lobbying för att påverka statliga och federala politiska beslutsfattare i en miljönegativ riktning och endast i mindre utsträckning för att utveckla miljöfordon.

Att över en natt införa europeiska nivåer på beskattning av fossila bränslen i USA skulle kanske inte vara direkt tillrådligt, men en successiv infasning borde vara fullt möjlig så att alternativ miljövänlig fordonsproduktion hinner utvecklas.

Med riktiga strategier borde det gå att åstadkomma en minskad arbetslöshet, jämnare inkomst- och förmögenhetesfördelning, ökad subjektivt upplevd livstillfredställelse bland medborgana och minskade miljöskador samtidigt som BNP ökar långsammare eller till och med krymper.

Inte heller i Land C går det att se oreserverat positivt på en ökning av BNP. Bara genom att titta på BNP går det inte att dra några slutsatser om negativa miljöeffekter, de kan vara stora, de kan vara mindre, man vet inte. Rent reflexmässigt verkar det som om ökningar i BNP i de flesta fall i land B och C huvudsakligen är negativa för långsiktigt uthålliga miljöstrategier.

Genom att ta fram och parallellt med BNP tillämpa alternativa bedömningskriterier för ekonomins prestationer kan man sätta BNP i perspektiv. Sådana kriterier kan handla om förändringar i inkomst- och förmögenhetsfördelning, fattigdom, faktisk arbetslöshet, hälsotillståndet i befolkningen, subjektivt upplevd livstillfredställelse, olika miljökriterier, klimatpåverkan, fossila fotavtryck mm, mm.

Pedagogiskt är det enligt min mening inte effektivt att ställa BNP förändringar mot ett antal, var för sig redovisade, bedömningskriterier. BNP förändringar behöver ställas mot endast ett alternativt övergripande index för utvärdering av samhällets prestationer.

Everything one needs!?

collage

1.20 watts monochrome solar panel.
2.Humanure toilet.
3. Burning bush by Åke Holm.
4. Ardbeg whiskey.
5. Control Unit for solar power.
6. Picasso.
7.Bicycle with 36 volt cental axis electric motor, 13 ah litium battery and framefixed cargo compartment.
8. Owngrown cocktailtomatoes.
9. Green house project.
10. 3 m3 garden compost from recycled planks.
11. Humanure compost (not in picture)
12. Colonial house.