Inför generellt prisstöd till solel!

Vi har en del att lära av den danska framgångssagan inom vindkraft. När Sverige och andra utvecklade länder satsade på forskning och teknikutveckling inom stora etablerade företag satsade Danmark på marknadsstöd (prisstöd) samt investeringsstöd. Resultatet blev för Danmarks räkning en världsledande industri med Vestas i spetsen.

Det generella och generösa prisstödet spelade en viktig om inte avgörande roll när Danmark intog ledarposition inom vindkraft. Prisstöd har fördelen att det belönar faktiska leveranser till skillnad från investerings/FOU -stöd. I en potentiellt starkt växande marknad kommer ett allmänt prisstöd att dra fram produktiva investeringar medan ett investerings/FOU – stöd löper risker att ätas upp av byråkratiska merkostnader/korruption och monopolvinster.

Härmed inte sagt investerings/FOU-stöd alltid skulle vara underlägset, så är det givetvis inte men när det gällde vindkraft så fanns, när den snabba danska utvecklingen satte igång på 90-talet, redan sedan mycket länge, kanske 100 år och mera, redan stora delar av det tekniska kunnandet. Lite surt för di svenske i detta sammanhang är att Sverige vid denna tidpunkt, tekniskt sett, t.ex. vad gäller elmotorer, kraftöverföring och flygplansteknologi, kanske var ännu bättre  positionerat än Danmark för att utveckla en världsledande vindkraftsindustri. Ett missat tåg, helt klart. Man anar att konservatism inom t.ex. Vattenfall och ABB kan ha satt P för en dynamisk svensk utveckling.

solenSituationen inom solelen i nuläget liknar situationen inom vindkraften på 90-talet. Tekniken finns, de tunga miljöskälen finns men det gäller att övervinna trögheter hos individer och företag.

Effektivaste sättet att övervinna dessa trögheter och sätta ordentlig fart på solelen är enl min mening ett allmänt statligt prisstöd. Försäljningspriset exkl alla skatter och avgifter borde garanteras på minst 10 års sikt och detta till en nivå som är mångdubbel dagens marknadspris för el. När väl en garanterad lönsamhet för solelen är på plats följer, särskilt med tanke på dagens globala likviditet, goda möjligheter att utan offentligt stöd finansiera investeringar.

Jag gissar att vi skulle kunna få en mycket snabbare utbyggnad av solel, såväl privat som kommersiell, med ett generellt statligt prisstöd samtidigt som sundare konkurrensförhållanden skulle skapas för importörer, leverantörer och installatörer.

Batterier revolutionerar elinfrastrukturen

 
Då och då hör man från försvarare av den bestående ordningen att det finns ett tak för hur mycket vind- och solkraft som kan installeras. Över en viss andel sol- och vindel uppstår det ohanterbara obalanser i elförsörjningen beroende på ojämnheter i leveranser från vind- och solproducerad el. En långt driven utbyggnad av uthållig elproduktion skulle alltså enl detta synsätt tvinga fram stora investeringar i, kanske, fossilbaserad standbykapacitet. Fel! Obalanser ska kunna hanteras med  energilagring.

ABB arbetar med de här frågorna men någon stor diskussion har inte synts till ännu om alternativa utformningar av stam- och distributionsnät som integrerar stora buffertar av energilagringkapacitet.

Men förmodligen har vi här en gamechanger på gång, inte särskilt uppmärksammad i Sverige, trots våra gedigna historiska industrimeriter i form av ASEA inom kraftöverföringsområdet.

Elon Musk och Tesla upp på arenan. Från lyxelbilar tar Tesla nu ett jättekliv in i energilagring.

En no-brainer egentligen, det handlar inte om någon genial ny teknik, det handlar bara om att kombinera det befintliga och skala upp det på global nivå, alltså paketera de litiumbatterier som används för elbilar, kombinera med viss enklare mjukvara, lägga till omvandling till växelström och sätta in i ett snyggt chassi och lansera globalt.

Tanken kan tänkas av en niondeklassare. Ändå har detta paket inte realiserats förrän nu. Här anar man stora trögheter hos de etablerade branschföretagen.

Enkel och relativt billig energilagring är förmodligen också nyckeln till elektrifiering av stora delar av utvecklingsvärlden. Energilagring i kombination med framförallt solceller och off grid lösningar (distributionsnätsfristående solenergiförsörjning) gör att utvecklingsländer kan hoppa över det investerings- och landtunga projektet att bygga stora infrastrukturer med stam- och distributionsnät. Precis på samma sätt som man med mobiltelefonin har kunnat hoppa över att bygga telefonnät i många utvecklingsländer.  En del branschdinosaurier får nu se upp.

I videon ovan presenterar Teslas VD batteripaketen.