Människan ska bli en multiplanetarisk art, spänn fast säkerhetsbältena!

 

Jag har blivit ett stort Elon Musk fan på sistone men denna TED-intervju med entreprenören bakom Tesla är ingenting för klaustrofobiker. Intervju från den 28e april, alltså inte från den 1e april.

”Money makes the world go round” som någon sa. Stämmer bra med tanke på att Elons starkapital kommer från den Internetbaserade betaltjänsten ”Paypal”.

Hur som helst, det är verkligen kul att någon jobbar med ett omsätta Visioner, visioner med stort V i praktisk handling. Man får medge att mannen håller ångan upp.

Det blir höghastighetstunnlar under Los Angeles, rymdbosättningar, jättelika raketer, självkörande bilar som kan ändra destination under resans gång, takintegrerade solpaneler och en del annat.

Summa summarum: Elon ger sitt bidrag till vinst i kapplöpningen  mot ett klimat Amargeddon men garderar sig med en exitbiljett från moder jord.

Jury still out on the market

ovalt klippt porträtt1To late and to little brukade f d amerikanske presidenten Richard Nixon skriva på PM som han inte gillade. Man kan tycka att den bedömningen passar väl på marknadens ansträngningar för grön politik. Av vad vi hittills sett är det offentliga initiativ och beslut som fått axla bördan att hantera marknadens ohanterade externa miljöeffekter.

Kanske kommer nu fossildinousarierna att sprängas bort inom något eller några decennier om de inte morfar in i andra skepnader. Och det är priset som är dynamiten.

Priset på solceller har, vilket har varit fullständigt förutsägbart sedan några decennier utifrån t.ex. priserfarenheterna inom elektroniken, nu hamnat på så låga nivåer att solceller i solintensiva regioner konkurrerar ut fossil energiproduktion. Man kan för sitt inre öra höra hur urtidsdjuren skriar i dödsångest.

Priset på solcellskilowatt!! Men är det då marknaden som ligger bakom? Sorry guys verkar vara nån politisk byrå i Peking. Hmm.

Ett slag krig och sådana brukar ju inte hanteras med marknadsmekanismer utan med rekvisitioner och offentliga jätteomdispositioner av samhällets produktionsapparat. De militärindustriella komplexen brukar då tuppa av i hänförelse. Är det sant där så är det sant här.

Förresten -redan efter Assuan stod det väl klart att jättedammar inte var grön politik. Precis som Schwarzenegger tror jag att en god dos marxism utan leninistisk ledningsprincip lär vara svår att krypa ifrån.

Kolla på denna video.

Solceller, batteripack plus mjukvara förvandlar hushåll till minikraftverk

blinkande solInte ovanligt att vissa frågor ligger och gnager i bakhuvudet men att ett kraftigt omvärldsbrus gör att de liksom inte riktigt orkar ta sig upp till högre medvetandeskikt.

Rådande läge för solpanelskonfigurationer för hushåll är för mej just en sådan fråga. I nuläget erbjuds man som köpare av solpaneler endast två alternativ, antingen väljer man ett ”offgriddsystem”, ett självförsörjande system med batterier men  utan export av överskottsel till distributionsnät eller ett system utan batterier men med medelbar export av all överskottsel till distributionsnät.

”Offgridsystem” har rent intuitivt en stor attraktionskraft på en gammal systemdissident som t.ex. jag själv. Naturligtvis perfekt för lägen dit distributionsnät inte dragits men i vart fall i tättbebyggda delar av Sydsverige är ju denna belägenhet inte särskilt vanlig.

Vad gäller nätanslutna system utan eget batteripack så gäller intuitivt det motsatta, vedervärdigt för inbitna systemdissidenter men naturligtvis perfekt för ”systemlakejer” som kan koppla upp sej till centrum och samtidigt koppla bort de egna besluts- och viljefakulteterna.

Överbryggningen av den här dikotomin är naturligtvis någon form av hybrid, inte kärnfysik det räcker gott med att tänka, vilja och möjligen dynamisk kontext . En sådan överbryggning skulle möjliggöra både egen ellagring och export samt tidsstyrning av import och export från och till  distributionsnätet. Konstruktionen skulle göra det möjligt inte bara att exportera egen solel vid vald tidpunkt utan även att exportera lagrad nätel  vid tidpunkter då det råder effektbrist i distributionsnäten och höga priser.

Så snubblade jag på lösningen  i Australien vid slösurfning (slösurfning har sina goda poänger). Ett paket med mjukvara från Reposit Power och Teslas Power Wall, installerat av Natural Solar. Jag saxar från webben:

“We want customers to be able to choose the best storage device and have a great user experience from us by trading in energy markets, buying low and selling high and supplying Natural solarthemselves in between.”

The “set and forget” technology – which was tested last year in a series of ARENA-backed trials based in Canberra and the surrounding region, – uses data from inputs including advanced weather forecasting and electricity market pricing to decide whether to store solar generated energy in the battery during the day or sell it back to the grid at a profit.

For example, when energy prices drop overnight and the system predicts low solar generation the following day GridCredits takes electricity from the grid to charge the batteries.

Sim Sala Bim.

Inför generellt prisstöd till solel!

Vi har en del att lära av den danska framgångssagan inom vindkraft. När Sverige och andra utvecklade länder satsade på forskning och teknikutveckling inom stora etablerade företag satsade Danmark på marknadsstöd (prisstöd) samt investeringsstöd. Resultatet blev för Danmarks räkning en världsledande industri med Vestas i spetsen.

Det generella och generösa prisstödet spelade en viktig om inte avgörande roll när Danmark intog ledarposition inom vindkraft. Prisstöd har fördelen att det belönar faktiska leveranser till skillnad från investerings/FOU -stöd. I en potentiellt starkt växande marknad kommer ett allmänt prisstöd att dra fram produktiva investeringar medan ett investerings/FOU – stöd löper risker att ätas upp av byråkratiska merkostnader/korruption och monopolvinster.

Härmed inte sagt investerings/FOU-stöd alltid skulle vara underlägset, så är det givetvis inte men när det gällde vindkraft så fanns, när den snabba danska utvecklingen satte igång på 90-talet, redan sedan mycket länge, kanske 100 år och mera, redan stora delar av det tekniska kunnandet. Lite surt för di svenske i detta sammanhang är att Sverige vid denna tidpunkt, tekniskt sett, t.ex. vad gäller elmotorer, kraftöverföring och flygplansteknologi, kanske var ännu bättre  positionerat än Danmark för att utveckla en världsledande vindkraftsindustri. Ett missat tåg, helt klart. Man anar att konservatism inom t.ex. Vattenfall och ABB kan ha satt P för en dynamisk svensk utveckling.

solenSituationen inom solelen i nuläget liknar situationen inom vindkraften på 90-talet. Tekniken finns, de tunga miljöskälen finns men det gäller att övervinna trögheter hos individer och företag.

Effektivaste sättet att övervinna dessa trögheter och sätta ordentlig fart på solelen är enl min mening ett allmänt statligt prisstöd. Försäljningspriset exkl alla skatter och avgifter borde garanteras på minst 10 års sikt och detta till en nivå som är mångdubbel dagens marknadspris för el. När väl en garanterad lönsamhet för solelen är på plats följer, särskilt med tanke på dagens globala likviditet, goda möjligheter att utan offentligt stöd finansiera investeringar.

Jag gissar att vi skulle kunna få en mycket snabbare utbyggnad av solel, såväl privat som kommersiell, med ett generellt statligt prisstöd samtidigt som sundare konkurrensförhållanden skulle skapas för importörer, leverantörer och installatörer.

Batterier revolutionerar elinfrastrukturen

 
Då och då hör man från försvarare av den bestående ordningen att det finns ett tak för hur mycket vind- och solkraft som kan installeras. Över en viss andel sol- och vindel uppstår det ohanterbara obalanser i elförsörjningen beroende på ojämnheter i leveranser från vind- och solproducerad el. En långt driven utbyggnad av uthållig elproduktion skulle alltså enl detta synsätt tvinga fram stora investeringar i, kanske, fossilbaserad standbykapacitet. Fel! Obalanser ska kunna hanteras med  energilagring.

ABB arbetar med de här frågorna men någon stor diskussion har inte synts till ännu om alternativa utformningar av stam- och distributionsnät som integrerar stora buffertar av energilagringkapacitet.

Men förmodligen har vi här en gamechanger på gång, inte särskilt uppmärksammad i Sverige, trots våra gedigna historiska industrimeriter i form av ASEA inom kraftöverföringsområdet.

Elon Musk och Tesla upp på arenan. Från lyxelbilar tar Tesla nu ett jättekliv in i energilagring.

En no-brainer egentligen, det handlar inte om någon genial ny teknik, det handlar bara om att kombinera det befintliga och skala upp det på global nivå, alltså paketera de litiumbatterier som används för elbilar, kombinera med viss enklare mjukvara, lägga till omvandling till växelström och sätta in i ett snyggt chassi och lansera globalt.

Tanken kan tänkas av en niondeklassare. Ändå har detta paket inte realiserats förrän nu. Här anar man stora trögheter hos de etablerade branschföretagen.

Enkel och relativt billig energilagring är förmodligen också nyckeln till elektrifiering av stora delar av utvecklingsvärlden. Energilagring i kombination med framförallt solceller och off grid lösningar (distributionsnätsfristående solenergiförsörjning) gör att utvecklingsländer kan hoppa över det investerings- och landtunga projektet att bygga stora infrastrukturer med stam- och distributionsnät. Precis på samma sätt som man med mobiltelefonin har kunnat hoppa över att bygga telefonnät i många utvecklingsländer.  En del branschdinosaurier får nu se upp.

I videon ovan presenterar Teslas VD batteripaketen.