Bilindustrin är en problematisk BNP-motor

Bilens livscykelutslappIntressant inslag i Rapport om bilindustrin härom kvällen. Katja Tasala Gradin, doktorand på KTH, intervjuas om livscykelanalyser om bilars miljöpåverkan. Forskningen pekar enl Gradin på att det kan vara miljömässigt bättre att fortsätta att köra sin gamla bil än att köpa en ny miljöbil. Tillverkningen av nya bilar genererar helt enkelt så mycket miljöutsläpp att dessa bilars överlägsna miljöegenskaper när de körs mer än väl uppvägs av negativa miljöeffekter i tillverkningsprocessen.

Politiker, myndigheter, media och allmänhet har slarvat bort en historisk chans att i god tid pressa fram en biltillverkning som är miljömässigt uthållig, baserad på livscykelanalyser.

Ja vill påstå att bilindustrin har fulspelat å det grövsta för att stoppa framtagandet av fordon med miljömässigt robusta livscykler. Industrin har slagit vakt om befintliga produkter, plattformar, produktionsanläggningar, marknadsföringsinvesteringar bl.a. genom att se till att de mindre, lättare, materialsnålare och därmed miljövänligare bilar som borde tagits fram inte har fått se dagens ljus som konkurrenskraftiga volymfordon.

Redan för 20 – 30 år sedan borde stora satsningar på ett mycket resurssnålare och miljövänligare bilkoncept gjorts. Utgångspunkten skulle varit: Vilka specifikationer bör ett fordon ha som kan innehas av ett flertal av jordens invånare på niomiljarders nivån?

Svaret skulle definitivt inte blivit en bil på 250 hästkrafter och med en vikt på 1800 kilogram. 10 hästkrafter räcker för att förflytta två personer i 70- 80 kilometers hastighet.

Detta är förmodligen maximum för vad världen kommer att klara av. Vi talar om ett lättviktsfordon, materialsnålt och miljövänligt, kanske med cykelhybridegenskaper för att förlänga räckvidd, förmodligen med en vikt under 300 kilogram.

Finns inte en suck i helvete för att världen om 25 år kommer att kunna klara av en privatbilsflotta för nio miljarder människor av stadsjeepstyp hur miljömässigt drivna dessa bilar än må vara. Livscykelutsläppen från ett privatfordon måste ner med 80-90%.Volvo flaggskepp3

 

Att fortsätta satsa på 150  – 300 hästars bilar är helt enkelt ett Kamikazeprojekt sett från ett globalt överlevnadsperspektiv.

Tidigare: Perspektiv på elbilar, september 2014, Elbilar, oktober 2012

 

Helt rätt, bristande cykelförvaring är en orsak till icke-cykling

Boendeintegrerade parkeringar av klass är en viktig pusselbit för att sätta fart på användning av ett fordon, se tidigare blogginlägg. Man tänker här i första hand på bilparkeringar, garage, car-portar och parkeringsplatser som placeras i omedelbar närhet till själva boendet. Man behöver knappt bli kall eller våt vid dåligt väder, bara att ta några steg, öppna och sätta sig i bilen och trycka på gasen. Bra för handikappade men farligt, farligt för fysiskt fungerande Svensson. Alltså ut med de  boendeintegrerade bilparkeringarna och in med boendeintegrerade cykelparkeringar, trösklarna höjs för bilkörning och sänks för cykling.Cyklar efter storm webb

Rent allmänt är ju kontrasterna mellan ett välmående villaområde och ett hyreshusområde slående. I villaområdet kan avnjutas designade trädgårdar, växthus, car-portar och bekväma garage med fjärrstyrda garageportar, dyrbara rot-avdrag finansierade om- och tillbyggnader.

I hyreshusområdena hålls allt inom snäva budgetramar, detta gäller inte bara nerprioriterade och löjliga cykelförvaringsmöjligheter utan i största allmänhet så finns kaserntänket kvar i hyreshusområden, sterila utemiljöer och  relationer mellan fastighetsförvaltning och boende präglade av förmyndarmentalitet, arrogans och lomhördhet från de fastighetsansvarigas sida och av infantil kverulans från de boendes sida.

Sedan länge finns det i detta land en förening för hyresgäster, vissa boende är fortfarande medlemmar och betalar väl tilltagna månadsavgifter. I mitt område kostar ett medlemskap 82 kr i månaden, dvs 982 kr om året. För en pensionär med små marginaler är detta en summa pengar som inte kan ignoreras, de flesta tanter (mest tanter här) verkar också ha gått ur Hyresgästföreningen. Hyresgästföreningen har helt enkelt blivit för dyr och levererar inte vad den ska vad gäller att driva krav på förbättringar i boendemiljön t.ex säkra och fungerande cykelparkeringar.

Hur ska då pusselbiten god cykelparkering komma på plats i flerfamiljs/hyreshusområden? I bostadsrättsföreningar tar man givetvis upp frågan på medlems/styrelsemöten, i hyreshus kan man om man är utrustad med sisyfosisk uthållighet och en del privata marginaler ta upp saken med hyresgästföreningen, har man inte denna profil kan man namninsamla och föra fram krav och resonemang direkt till fastighetsägaren, här kan lyhördheten variera men åtminstone de kommunala bostadsbolagen är ju om det kniper också ibland åtkomliga bakvägen genom den politiska porten.

Personligen lutar jag åt att bygga lite mer påkostade cykelgarage och erbjuda dessa mot en rimlig hyra, borde räcka med 50 – 100 kronor i månaden. Skall man finansiera med hyreshöjningar riskerar man att stöta på motstånd.

Eftersom de flesta kommuner vid det här laget har antagit cykelpolicies mm borde det väl dessutom gå att klämma fram ett anslag för investering i cykelgarage till fastighetsägarna ur den kommunala budgeten. Nyss såg jag t.ex. en uppgift i Dagens Nyheter om att, jag tror det var 700 miljoner kr, var outnyttjade i Stockholms kommuns cykelmiljard. Varför inte öronmärka pengar ur sådana kommunala cykelbudgetar för investeringsbidrag för cykelgarage i anslutning till flerfamiljshus?

Medan man väntar på att fastighetsägaren skall få loss tummarna kan det vara klokt att vidta vissa skyddsåtgärder på egen hand som fastlåsning av cykel med mc-lås, användande av dubbla lås, märkning av cykel, bortplockning av batteri på elcykel och eventuellt även användande av cykellarm, finns på Biltema. Grannsamverkan är heller aldrig fel, man kan gärna uppmärksamma grannar på när cyklar lämnats olåsta (inget dumt sätt förresten att bli lite populär på).

 

Gryning över Höganäs

Gryning_over_LerbergetKl 06.00.Tidningsrundan klar. Ännu ett optimalt cykelväder. Fantastiska gryningshimlar. 4 timmars fysisk ansträngning, 450 ilägg i låda. Arbetsstrukturen nära bushmännens som Lasse o Lisa Berg beskriver den i ”Gryning/skymning över Kallahari. Jaga 4 timmar sedan mat o vila. Kontorsstolen kan slänga sig i väggen! 140 kr timmen är ju ingen Falkengrenare direkt men ganska ok. Den goda Annika drar tydligen in 9000 kr i timmen/2,3 miljoner kr i månaden. Men hon är säkert värd pengarna. Snacka om social kompetens

Perfekt nattcykling

Just avverkat en nästan perfekt tidningstur. Fullmåne över sundet, vindstilla, 12 grader – det blir inte bättre. Färden går med en tio år gammal 7-växlad damcykel från Biltema utrustad med en egenimporterad central drive motor och specialbyggd frampakethållare med kapell sytt av den irakiske skräddaren i Höganäs. Utan gaspådrag räcker batteriet de 20 kilometrarna med marginal.

På ett antal vägar som Krabbes väg, Sjöstens guda och Fröjds guda i Gamla Lerberget kan man när man cyklar kryssa mellan brevlådorna på båda sidor av vägen, dvs man behöver bara köra i en riktning. Nästan det perfekta distributionsfordonet, skulle bara behövas regenerativ bromsning också för optimum. För den här typen av körningar som innehåller runt 500 start/stopp på 3½ timmar spar man upp till 30 % energi med regenerativ bromsning.

Det här är annat än när jag körde runt i min gamla Nissan (Primera bensin från år 2000) utköpt från min mors dödsbo. Förutom att körsträckan blev 20 procent längre än med cykel, pga diverse extrasträckor så är denna bil med en 1,9 liters motor och 112 hästar fullständigt obegripligt törstig i en sådan här distribution.

Först trodde jag inte att det var sant när jag behövde tanka en full tank bara ett fåtal dagars körning, bilen drog 4 liter milen, otroligt. Jag skulle förstått att jag blev lurad, det framgår ju faktiskt av namnet på bilen om kan lite turkiska, Nissan betyder nämligen april på turkiska , ett aprilskämt helt enkelt!

Biltema cykelns motor är på 250 watt, cirka en tredjedels hästkraft. Effektrelationen mellan de två transportfordonen är alltså 112/0,3 dvs 373:1. Den ena drar 10 liter bensin turen den andra 0,3 kwtimme el + 3½ timmars lättmotion. Snacka om energibesparing!

I ärlighetens namn skall dock sägas att min Nissan, bortsett från törstigheten, har fungerat perfekt, motorn spinner som en katt trots körda 200.000 kilometrar.