Basinkomst och marginaleffekter

ovalt klippt porträtt2Det går tyvärr inte att ducka på räknenissandet även om det kan vara taktiskt motiverat att i vissa politiska diskussioner avstå från att gå in på tekniska detaljer. Enl min mening har vi emellertid nu har kommit till en punkt där det behövs vridas och vändas på olika systemkonstruktioner för basinkomst. Om inte annat för att vi inte ska stå svarslösa när det anläggs moteld.

En viktig fråga som kom fram i Christian Engströms föredömliga ansats för basinkomstsystem är marginaleffekten för mottagare av basinkomst. Han konstaterar lite urskuldande att marginaleffekten måste bli 67% på den första inkomsten som tjänas när man åtnjuter basinkomst dvs man skulle endast få behålla 1/3 av den första lön man tjänar.

Ett exempel tydliggör problematiken. En arbetslös person (förmodligen någon jag känner) som får ett jobb att dela ut morgontidningar varannan helg tjänar ungefär 2500 kronor före skatt i månaden, efter skatt, kanske 2300 kronor, dvs redan i nuvarande system med pervers beskattning av låginkomsttagare taxeras det ut 8 % i marginalskatt (man tar sig för huvudet). Ponera att det infördes ett basinkomstsystem enl Engströms konstruktion.

Detta hade självklart varit superbra för personen i fråga men hur hade incitamentet sett ut för att ta detta extraknäck som förutsätter att väckarklockan sätts på 01.00 och som skall genomföras oberoende av om det regnar småspik, blåser 22 sekundmeter eller är glashalt med risk för frakturer?

Incitamentet hade varit ett nettotillskott till den egna plånboken av cirka 50 kr timmen. Enl arbetsledningen är det redan idag 9 personer av 10 som inte framhärdar i tjänsten trots ”endast” 8 procent i nuvarande marginaleffekt. Hur skulle det då bli med en marginaleffekt på 67%?

Uppenbar risk i att personen trots ”kniven på strupen situationen” säger nej till ett sådan erbjudande. Jag tror man får rätta och packa sig efter psykologiska realiteter här och se till att marginaleffekten på första inkomsten efter basinkomst stannar vid cirka 30 procent. En faktor som uppenbarligen komplicerar räknestycket är att i de inkomstsegment som vi rör oss handlar det endast om kommunalskatt, statlig inkomstskatt på lön börjar (så vitt jag läst tabellerna) först vid månadsinkomster på över 45 tusen kronor.

Christian_Engstrom_basinkomstDe marginaleffekter vi talar om handlar alltså om  kommunal  inkomstskatt samt givetvis bortfallande basinkomst (som trappas av på något sätt). Tar man bort skatten tills basinkomsten är helt avtrappad, kanske mellan 15 och 20 tusen kronor, så blir kommunerna av med motsvarande skatteintäkter. Gissa vem som skriker? Men okey, okey, vi får titta lite på den kommunala inkomstskatten, här ovan beskriven som pervers, och detta tillmäle kan upprepas.

Vi har alltså ett system där extrema låginkomsttagare avtaxeras delar av sina futtiga hoptjänade pengar långt under existensminimum. Eländet börjar vid redan vid årsinkomster på 20 tusen kronor. När en låginkomsttagare tjänar just existensminimum, 8000 kronor, så avtaxeras det i kommunal inkomstskatt inte mindre än 13 procent.

För att med en beskattad inkomst komma upp i existensminimum måste man tjäna cirka 9300 kronor i månaden. Denna hutlösa och närmast sadistiska beskattning av låginkomsttagare är häpnadsväckande och har väl bara kunna fortgå eftersom befolkningssegmentet, av kända sociala skäl, knappast kan eller orkar  att försvara  sina grundläggande intressen i politiska sammanhang. Redan på grund av befintlig inkomstbeskattnings perversa effekter för låginkomsttagare borde inkomstbeskattningen av de lägsta inkomstsegmenten väck.

Det finns alltså starka sjävständiga och  av basinkomst helt oberoende argument, för att skära bort den kommunal uttaxeringen från låginkomsttagare. Dessa argument sammanfaller med argumenten för att ta bort eller starkt hålla nere beskattningen av berörda segment i ett system med basinkomst för att undvika omöjligt höga marginaleffekter i basinkomstsystemet.

Slutsats inkomstskatten ska bort helt och hållet för låginkomsttagare. Kommunerna får kompenseras med andra skatteintäkter, kan vara miljöskatter, fastighetsskatter, delar av momsen och andra indirekta skatter och eller statliga bidrag till de kommunala kassorna.

Med inkomstkompenserade kommuner och en avtrappning av basinkomsten till någonstans i inkomstintervallet 15 – 20 tusen kronor i månaden kan marginaleffekterna i ett basinkomstsystem hållas nere. Ett tänkt basinkomstsystemet drabbas därför inte av bortfallande incitament för att ta ”första jobbet”.

Om jag inte minns fel har det ordats en hel del i andra  sammanhang om grön skatteomläggning. Här är en grundbult i det projektet. Det bör plockas fram ur malpåsen snarast. Basinkomst och bortrensade inkomstskatter för låginkomsttagare är ju dessutom en alldeles utomordentligt god arbetslinje!