Strukturen i byggbranschen

Har precis fått hjälp av en snickare i Väsby att såga till lock till torrtoor. Som vanligt blev det tid att byta några ord om tillståndet i landet. Snickaren som nu, sedan några år, är pensionär är utomordentligt duktig, snabb och professionell på höjden och bredden. Han har varit verksam i branschen i mer än 40 år här i Kullabygden.

Jag kunde inte låta bli att fråga varför i hela fridens namn han inte expanderat och anställt medhjälpare. Jag visste svaret men frågade ändå: facket, höga löner och krångel och problem i största allmänhet. Och så här ser det ut i snickeri- och byggbranschen, ett antal enmansföretag med vanligtvis duktiga svenskar eller naturaliserade invandrare, östeuropeiska operatörer med eller utan firma samt stora byggbjässar med tiotals eller hundratals anställda och upparbetade kanaler till kommunala upphandlare, kommunala planavdelningar samt förmodligen integrerade i en struktur med kartellsamarbete samt delegering till mindre aktörer för själva byggarbetet.snickare

Mellan tummen och pekfingret är 70 procent av de byggarbetare man ser röra sig i närmiljöerna, vid byggvaruhus med mera från östeuropeiska länder. Branschstrukturen verkar tydligen starkt återhållande när det gäller att skapa arbetstillfällen för svenskar och svenska ungdomar ändå finns det, som jag kunnat konstatera efter en snabbläsning av Byggnads avtal, vilket var en överraskning för mig, avtalsklausuler för lärlingslöner som tar ner bruttolönerna för byggarbetarlärlingar ända ner till 10.000 kr i månaden. Det finns t o m klausuler för vuxenlärlingslöner.

Ändå är det kört att komma in branschen som ett duktigt men oskrivet kort utan kontakter. Fungerar inte systemet med lärlingslöner?

Låt asylsökande bygga egna bostäder

Kontroversiellt. Ja jag förmodar det. Asylregler, fackliga regler, konkurrenslagstiftning, regler i bygglagstiftningen  javisst kan det finnas hinder. Men titta på dagens verklighet: Bert Karlsson, ohemula vinster, bostadsbrist bland, ungdomar, lågavlönade och asylsökanden,  inaktivitet hos många asylsökande (som till råga på eländet också ofta lägger på hullet och blir feta eller överviktiga) och även nerbrytande inaktivitet bland etniskt svenska arbetslösa.

Jättestort behov av bostäder kan matchas med jättestort behov av aktivitet och bra introduktion i den svenska samhället. Jag tror man skulle få full rulle  om man lät asylsökande, naturligtvis på fullständigt frivillig basis, delta i byggandet av fullvärdiga bostäder. Ett litet aber här är att dagens byggande är extremt rationaliserat och förutsätter god yrkeskunskap.Bosum_5

Varför då inte ta fram ett koncept med hjälp av något eller några av de många duktiga och framgångsrika svenska trähusföretagen som är specialanpassat för att kunna fungera med icke yrkesutbildad arbetskraft. Ett trähuskoncept grundat på färdiga element eller byggblock som lämpar sig för icke yrkesutbildad arbetskraft. De nuvarande husmodellerna som finns kan behöva modifieras, byggmetoder modifieras och organisations-, projekts- och arbetsledningar tas fram och utbildas. Berörda kommuner får skaka fram billig mark, det lär finnas mycket om man anstränger sig. Och vad gäller lokaliseringen av bostäder Bosum_1bör man ligga steget före och fokusera mest på kommuner med bostadsbrist.

Totalkostnaden per kvadratmeter bör i slutändan kunna hamna på ung hälften av dagens, runt 15 tusen kronor, en fullvärdig bostad på 60 kvadrat  hamnar runt niohundra tusen kronor. Byggbranschen och dess lobbyister får gnälla.

Kraften kommer från folket

Det finns en tröghet i det etablerade. Konstigt vore det ju annars, annars hade ju det etablerade inte varit det etablerade. Men det har aldrig varit mer rätt än idag att utmana det etablerade. Detta gäller kanske i första hand klimatfrågan vilket 350 rörelsen och massdemonstrationen i New York på ett härligt sätt demonstrerar.

Det hade varit kul att vara där men jag hade inte koll på att något var på gång innan det hela var i full rullning. Men även andra strukturer behöver utmanas. Jag tänker på arbetslösheten och bostadsbristen. Här finns, med styrkan hos Internet-kommunikation, en jättepotential som precis bara har hunnit börja utforskas.

Varför inte bilda kooperativ av arbetslösa och bostadslösa eller bostadssökande där folk tar egna initiativ för att lösa problemen. Måste erkänna att den svenska inprogrammerade hjälplösheten får magen att vända sig ut och in på mig.

Terrängen är full av den inpinkande maktens småpåvar. Rätta sättet att hantera detta grus är naturligtvis inte att reta upp sig utan att med praktisk handling  se till att saker och ting vrids i rätt riktning.

Ett exempel på hur man i de kommunala beslutsprocesserna bara tuffar på på den redan lagda rälsen är bostäder. I min stad, Höganäs med en befolkning på 25000 personer, finns det mer än 3000 registrerade bostadssökanden. En nyproducerad ganska medelmåttig tvåa på 56 m2 kostar upp till 7500 kr i månadshyra vilket ger en  en årshyra på 90 tusen kronor.

Samtidigt ligger existensminimum för ensamstående utan barn runt 7000 kr i månaden. Hos den moderata kommunledningen i Höganäs finns paradoxalt nog en stark förkärlek till att bygga flashiga hus med havsutsikt och naturligtvis, för vanligt folk oöverkomliga eller väl höga hyror/kostnader.

Ponera att 10 procent, 300 personer, av de registrerade bostadslösa slår sig samman bildar en bostadskooperativ förening och lägger bud på tillgänglig mark. Med uthållig förtätningsstrategi kan man få ut mycket boende med små tomter och uthålliga trafiklösningar.

Min favorit är en stadsplan med små tomter, endast runt 100 m2 per hushåll, låg vindbrytande och soloptimerande bebyggelse, bannlyst biltrafik med undantag för räddningsfordon och andra nödvändiga transporter.

Kommunikationen inom områdena hanteras helt och hållet med gång- och cykelstigar, vilka är mycket yteffektiva och dessutom vindbrytande jämfört med breda gator och naturligtvis inga bilparkeringsplatser inom området.gron bostadsomrade

 

Samtidigt är det viktigt att området integreras kommunikationsmässigt med omgivningen, cykel- och gångstigarna skall alltså anslutas till vägnätet utanför området och absolut inte sluta i återvändsgränder eller små isolerade bostadsenklaver.

Kapitalkostnaden för en tvåa på 50 kvadrat skall inte överstiga en miljon kronor och helst ligga runt 700 tusen kronor. Vilket innebär en kvadratmeterkostnad på 15 till 20 tusen kronor. Orealistiskt -alls icke! De tomter som kommunen säljer idag ligger på 400 – 1000 kvadratmeter så bara på marken kan stora besparingar göras.

Produktionen av området kan medlemmarna delvis själva eller nyorganiserade arbetskooperativ svara för. Professionella tjänster köps in av kooperativet självt, med leapfrogging av oligopol och existerande kommunal korruption. Stora pengar kommer att sparas och mycket kraft  att förlösas.

Everything one needs!?

collage

1.20 watts monochrome solar panel.
2.Humanure toilet.
3. Burning bush by Åke Holm.
4. Ardbeg whiskey.
5. Control Unit for solar power.
6. Picasso.
7.Bicycle with 36 volt cental axis electric motor, 13 ah litium battery and framefixed cargo compartment.
8. Owngrown cocktailtomatoes.
9. Green house project.
10. 3 m3 garden compost from recycled planks.
11. Humanure compost (not in picture)
12. Colonial house.