Höj skatten i tre steg på bensin, diesel och flygbränsle

Utnyttja regeringsmakten till grön skatteväxling eller avgå! Annars blir det till att gå in i nästa valrörelse med en såld själ, vilket inte är ett framgångsrecept.

Lägg fram ett paket med sänkningar av skatten på arbete, sänkningar av skatt på låginkomsttagare och arbetsgivaravgifter samt höjningar av koldioxidskatter på bensin, diesel och flygbränsle.

Totalt säljs cirka 10 miljarder liter bensin, diesel och flygbränsle om året här i landet. En höjning i tre steg under innevarande mandatperiod 3 x 80 öre skulle alltså förstärka statskassan med 24 miljarder kronor.

Detta är inte en stor skatteväxling utan snarare en minimal sådan, handlar om kanske 1 eller 2 procent av de totala skatterna i den statliga och kommunala ekonomin, men en början.

Glesbygden kan enkelt kompenseras  med olika riktade stöd. Förmodligen inte särskilt dyrt med tanke på att glesbygden är just gles.

Syftet  är att inte i första hand att minska folks möjligheter att förflytta sig bekvämt, vilket bilens A till B förflyttningar faktiskt är.

Det handlar alltså om att knåda om bilflottan, omställning till miljövänligare och mindre fordon som märkbart minskar koldioxidutsläpp samt minskar belastningen på väginfrastrukturen. Mindre och lättare bilar minskar behovet av nya vägar. En stor SUV kräver dubbelt så mycket parkerings- och vägutrymme och sliter 10 gånger så mycket på vägbanor (vägslitaget är axeltrycket i kvadrat!) som en liten bil.

I andra hand handlar det faktiskt om att något minska det totala bilåkandet. En rimlig ökning av tuggmotståndet i folks vardag (mer apostlahästar och cykling) skulle otvivelaktigt vara hälsobefrämjande. Mobiliteten för handikappade kan alltid hanteras i särskild ordning. Allt fläsk som syns i dagligvarubutiken ligger inte i köttdisk!

 

Matmakt, bukfetma och Carbon Footprint

Som konstaterats i tidigare inlägg finns det en och annan bloggare och även en del andra likaledes ärevördiga personer med aningens för mycket pondus i livremstrakter. Gott och väl – alla fattar ju sina egna beslut inklusive vad de väljer att stoppa i sig. Bullshit! En marknadsförare vet bättre. Svensson följer John.Seriekrock2avlang

Är det blixthalka och tjock dimma så säger sunda förnuftet att hastigheten skall ner, kanske till 20 – 30 kilometer i timmen. Vad gör Svensson om bilen före och bilen efter håller 90? Ni vet –  jag behöver inte påminna. Det yttres signaler trumfar den inre intellektuella bearbetningen med 10:1, minst.

Vad har detta med bukfetman att göra? En hel del faktiskt!  Om vi tittar på de tre begreppen:

  • Exponering
  • Tillgänglighet
  • Sortimentets djup och bredd

Så ser vi att dessa begrepp är centrala för dagligvaruhandeln. Detta innebär att vi behöver ta ett fast grepp om dessa parametrar för att få ner fotavtrycket. Låter detta sig göras med rådande kommersiella strukturer?

Knappast, man kan komma en liten bit på vägen med lagstiftning om märkning mm, men metoden är trög och genomslaget i ändrade konsumentbeteenden är osäkert.

Okey då byter vi ut rådande kommersiella strukturer. Kan också bli lite problematiskt, Stalin och grabbarna körde ju huvudet i väggen ordentligt när det begav sig. Det galghumoristiska skämtet i Estland på sovjetrepublikens tid, ”sin on radio Moskva, täna leiba ei saa”, fångade situationen väl (här är radio Moskva, idag får ni inte bröd).

Tillbaks till bukfetman. Finns det ett kommersiellt intresse av att många magar guppar, dvs finns det raka rör mellan BMI:erna och branschvinsterna? Svaret kan inte bli annat än ett rungande ja.

Kanske skulle man pröva metoden att tillhandahålla ett alternativ som inte bara handlar om att det finns 100% dyrare ekologiskt kaffe på butikshyllorna utan om att kunden erbjuds ett helt ekologiskt koncept innefattande hela butiksupplägget.

Alltså ett helt butiksupplägg t.o.m. en hel dagligvarukedja uppbyggd kring konceptet Carbon Footprint/uthållig utveckling. Mer om detta i ett följande inlägg.