Djuren behövs i ett uthålligt jordbruk

betande korSakta i backarna nu. Håller med bloggkollega om att köttkonsumtionen måste ner. Däremot är det helt fel att helt döma ut köttkonsumtion. Människan är genetiskt formad för ett visst inslag av animalier i sin kost.

Exakt hur stort detta inslag är kan diskuteras, mellan tummen och pekfingret kan det väl ligga mellan 10 och 70 procent (neandertalarna lär ha haft en mycket hög andel animalier i sin kost liksom eskimåer har eller har haft).

Sen har vi det där med det öppna landskapet och biologisk mångfald. Får, getter, grisar, höns, kor och hästar är helt enkelt oumbärliga för ett långsiktigt hållbart jordbruk. Men dagens industriella djurhållning förskräcker och ligger ljusår från vad som vore önskvärt. Köttpriserna i dagens oligopolistiska  dagligvaruhandel är också absurt låga, när kilopriset för ostyckade fläskkotletter ligger i nivå med purjolök är det definitivt något som inte stämmer.

Priserna på kött måste upp, då skapas förutsättningar för småskalig djurhållning samtidigt som överdriven köttkonsumtion trycks tillbaka.  Ser man på landskapet, naturen som ett system som vuxit fram med sin mångfald i flora och fauna i samklang med människans småskaliga djurhållning så kan vi inte nu straffa ut djuren.

Djuren behövs och skall finnas kvar i jordbruket, men det behövs en tillbakagång till mer småskaliga jordbruk. Jag menar att den del av befolkningen som i dagens Sverige är aktiv inom jordbruket, har inte siffran helt aktuell men jag tror den är så låg som en halv procent av befolkningen, borde öka till kanske fem procent. lantrasgetVarför inte?

Avfolkningen av landsbygden hängde ju samman med industrialiseringen, idag ersätts industriell sysselsättning med robotar eller outsourcing till lågprisländer. Småskaliga, ekologiskt inriktade småjordbruk, med småskalig djurhållning, som främjar biologisk mångfald och robusta biotoper borde kunna sysselsätta en halv miljon svenskar.

I dagens Sverige finns en underklass av arbetslösa eller undersysselsatta som uppgår till 15-20 procent av den arbetsföra befolkningen. Det gäller bara att smida om samhällets stödmekanismer så att en utveckling mot ekologiskt baserat småskaligt jordbruk möjliggörs.

Paradoxernas tid

Visst, det känns som det brinner i knutarna och att mycket går åt fel håll. Ibland får jag faktiskt känslan av att höga vederbörande, politiskt/ekonomiskt beslutsfattande eliter i själva verket är en slags pyromaner som eldar på brasan med mera fossila bränslen, och nu efter skifferbensinens uppdykande, återgång till stora bensinslukande monsterbilar i USA.

Sluter jag ögonen kan jag se fossileliterna, smygande i buskarna vid de brinnande boningarna, upplevande en del privata höjdpunkter.

Och nu kom jag att tänka på zoner………., typ radioaktivt smittade Tjernobyl och Fukoshima (inte ännu, men kommer) och demilitariserad, minerad zon, typ mellan norra och södra Cypern. Vilka fantastiska områden, en orörd vild natur, med en återkomst av alla möjliga biotoper och djur, vargar, björnar, vildsvin, hjortdjur och havsörnar.

Och Ryssland, såg nyss en uppgift om att 40% av odlad mark återgått till skogsmark efter Sovjetunionens sammanbrott med kraftigt ökade björn- och vargstammar.

Och nu kommer jag in på Kullaberg i nordvästskåne, jag har bott på gränsen till naturreservatet i sommarboende i femtio år.

I den östra delen avverkar Krapperupstiftelsen skog. Man kör jättelika skogsmaskiner som trycker sönder marken med gigantiska fordonshjul. Skogsmaskiner som en person kan hantera men som fördärvar markbiotoper och markvegetation för lång tid framåt.vargar

Varför låter man inte ett gäng av de tusentals asylboende, arbetslösa eller undersysselsatta i Höganäs kommun ta hand om ruljansen med skogsvårdsmetoder som är värdiga ett naturreservat?

Ja, varför inte återinföra det hästbaserade skogsbruket? Det skulle göra susen. Folket skulle komma ut i skogen och göra riktig nytta stället för att sitta inne och rulla tummarna, bli feta, frustrerade och riskera omvandling till rekryteringsobjekt för ett kalifat eller till kriminaliserad underklass.

Finns det en ond vilja, finns det också en god vilja.

Håll tillgodo – dagens dos av svart-vitt!

Nyttiga skadeinsekter

naktergalJag har haft privilegiet att få tillbringa många somrar under min uppväxt på femtio- och sextiotalen i Mölle alldeles intill det unika och spännande Kullaberg på Skånes nordvästra spets. När jag efter tjugofem år i Stockholm och Tallinn hamnade i Mölle igen gjorde jag en obehaglig upptäckt.Näktergalen, vars nattliga sång  och gökens kukuandet som ständigt kunde höras när jag växte upp, var i stor sett borta.

Någon gök hördes med stora mellanrum men näktergalen verkade definitivt väck. Så fick jag nyligen upp en bok från den stora amerikanska Internet bokhandeln, Bringing Nature Home av Douglas W. Talamy. Boken är en slags systemansats till biologisk mångfald.  Att biologisk mångfald handlar om så mycket mer än räddandet av bergsgorillor och tigrar har jag väl, skall erkännas,  tidigare endast haft en ganska diffus aning om. Nu fick jag denna sak kristallklar för mej.

För att riktigt förstå den här materien måste man, vilket är ett huvudtema i boken, se på alla växter och djur från deras extremt komplexa inbördes samband.  Jag fick nu klart för mig hur otroligt viktiga insekterna är, även insekter som vi upplever som skadeinsekter, som mat för fåglar, jag tror att uppgiften i boken var att 85 %av fåglars matintag kommer från insekter.

De optimala förutsättningarna för djur- och växtlivet är helt avhängiga biologisk mångfald. Men bokens huvudpoäng är att biologisk mångfald i sig inte räcker för att naturens reproduktion skall kunna fortgå. Djur och växter i ett område samverkar inte som de ska om de inte också delar en gemensam evolutionär bakgrund.

Främmande arter blir ofta dysfunktionella i en ny miljö därför att andra djur, framför allt insekter, inte fungerar tillsammans med de nyinflyttande, importerade växter är inte attraktiva som mat för befintliga insekter och djur.

Ju mer främmande växtarter och ju mer monokulturer ju mer undermineras matförsörjningen för befintliga insekter. När insektsstammarna decimeras försämras drastiskt försörjnings- och reproduktionsmöjligheterrna för fåglar. Eftersom fåglar sprider frön från växter försämras som en följd också förutsättningarna för växter och i slutänden även förutsättningarna för de större djur som äter växter o.s.v..

Skulle det kunna vara så att det i dagens Sverige finns färre  insekter och att  denna minskning starkt bidrar till att fågelarter som gök och näktergal försvinner?