Kommer AI ta över?

Den svenske fysikern och nobelpristagaren Hannes Alvén publicerade år 1966, dvs för mer än ett halvt sekel sedan, boken ”Sagan om den stora datamaskinen”. Jag läste den när den kom ut. Boken som sägs ha blivit en slags kultbok i Silicon Valley, slutar med att datamaskinerna tar makten över människorna. Boken måste ha gjort ett rejält intryck på mej för delar av innehåll och illustrationer sitter fortfarande i skallen.

Nu kallas det för AI, artificial intelligence och vissa tror att dess maktövertagande och förslavande eller utplånande av den mänskliga rasen bara är några decennier bort.
Tunga namn som Elon Musk och Bill Gates och författare som Nick Bostrom hissar varningsflaggan. Det som var en saga för vuxna håller på att bli verklighet. Det gäller att se upp och vidtaga försiktighetsåtgärder.

Mänskligheten eventuella förslavande eller utplånande är förstås ett trauma som förtjänar en och annan reflektion.
Scenariet är att datorerna förväntas först uppnå mänsklig intelligens och kognitiva förmågor för att därefter i exponentiell fart övertrumfa oss i allt. Dramat innehåller viktiga demokratiska, politiska och metafysiska frågor varav framför allt de senare inte alls fått den uppmärksamhet som de borde.

De politiska riskerna är uppenbara med en teknik som sätter medborgarövervakning på steroider, vad som pågår i Google kan förmodas bara vara förnamnet på denna dynamik. Missbruk av AI kan riktas både mot den egna befolkningen och användas i krigföring mot andra nationer och kan i slutändan leda till en global diktatur.

Den metafysiska frågeställningen angrips kanske bäst genom att man först definierar vad en människa är. Saker och ting ställs då på sin spets. Intellektuella stridsformationer som man inte sett sedan upplysningens, Voltaires och franska revolutionens dagar tonar fram. Frågor om själen överlever döden, om det finns en fri vilja, själavandring, limbo, skärseld, himmel och helvete och en del annat smått och gott kommer upp på bordet.

Om det finns en substans som överlever döden kan ingenjören då inympa mänsklig vilja i en dator utan att samtidigt inympa en själ? Verkar enligt min mening ologiskt. Kan AI utan egen vilja, dvs någon slags regeltillämpande maskiner som i och för sig kan föröka sig själva genom att skriva egna program, bli härskare över den mänskliga rasen? Verkar långt ifrån självklart. AI blir i detta fall något mindre existentiellt skrämmande men givetvis ändå extremt farligt.

I den nu pågående diskussionen tas det för givet att AI kommer att göra allt människor kan. Anhängare av icke-materialistiska åskådningar borde här få problem och det borde vid det här laget finnas artikulerade uppfattningar från dessa håll men intet av den varan syns till, har i vart fall inte korsat mitt synfält. Kanske har Dalai Lama sagt nåt – får kollas upp.

Inför obligatorisk försäkring för alla ip-adresser/abonnemang för finansiering av skadestånd för karaktärsmord på Internet

Yrkeskriminella och andra kriminella ägnar sig åt utpressning med smygfilmade videor som läggs upp på Internet. I det stora landet i väster, som i ibland är ett föredöme och ibland inte, slinter det då och då till och smygfilmer som utpressningsverktyg renderar astronomiska skadestånd fastställda av domstol. Rätt advokat, tilltalad med försäkring och tur i största allmänhet är faktorer som bör vara på plats i Amerikat för framgång i domstol.

En rimlig arbetshypotes är ett fall som det härintill, Nude pictures InternetErin Andrews, endast utgör toppen på ett isberg, vars stora undervattens kropp aldrig resulterar i vare sig domstolsprocesser eller skadestånd. I Sverige är gissningsvis situationen liknande vad gäller relationen mellan topp och undervattenskropp. Skadeståndskulturen i vårt välsignade land är dock någonting ganz anders.

Här handlar det om   pyttesmå skadestånd när det i sällsynta fall döms ut sådana. Detta är inte bra, skadestånd och straff måste upp på en helt annan nivå för en rimligt avskräckande verkan på potentiella förbrytare.

Vissa länder har justerat upp maxstraffen för allvarliga Internetbrott med smygfilmer till mångåriga fängelsestraff. Med tanke på de frestelser som finns på det nuförtiden allestädes närvarande Internet  är det nu hög tid att Sverige inför ett paket av åtgärder som kännbart svider i skinnet på dessa Internetkriminella. Ett sådant paket bör innehålla följande komponenter:

  1. Kraftigt höjda maximistraff – upp till tio års fängelse kan vara rimligt.
  2. Kraftigt höjda skadestånd – maxskadeståndet bör motsvara bortfall av livsinkomster och bör kunna ligga så högt som 20-30 miljoner kronor.
  3. En obligatorisk Internet-försäkring/skadeståndsfond, konstruktionen bör vara sådan att även brott begångna från utlandet omfattas av denna skadeståndsfinansiering
  4. Kraftig förstärkning av myndigheternas utredningsresurser

 

 

Hela rättsväsendet behöver genomlysas och reformeras

Fru JustitiaNämndemän/nämndepersoner är förvisso ingen garanti för välgrundade domar i offentliga domstolar. Tänk bara på den fällande domen mot Christer Pettersson Stockholms tingsrätt. Lisbeth Palmes ord vid den manipulerade konfrontationen ”det ser man väl vem som är alkoholisten” är för evigt inristade i Sveriges Hall of Shame. Att  i ett stort antal fall lämna fältet fritt för enbart expertdomare känns samtidigt riskabelt. Utan demokratisk  motvikt kan man aldrig utesluta att ministerstyre slår igenom rakt in i tingsrätterna, precis som det slår igenom in i åklagarämbetena (Julian Assange). Även med demokratisk motvikt i form av nämndepersoner kommer det tyvärr även fortsättningsvis att slira i tingsrätternas omdömen, men mycket till alternativ finns inte.

Jag skulle vilja se en stor utredning, t.ex. av Riksrevisionen, ang kvalitén på tingsrättsdomar. Framför allt relationen mellan social bakgrund och sannolikheten för fällande dom samt relationen mellan social bakgrund och påföljd borde uppmärksammas. Även frågan om i vilken utsträckning åklagare och domare struntar blankt i bevisning i förundersökning och nöjer sig med trovärdighetsbedömningar sk Ad Hominem bevisning. En arbetsbesparande arbetsmetod som stryker de rätta personerna medhårs.