Djuren behövs i ett uthålligt jordbruk

betande korSakta i backarna nu. Håller med bloggkollega om att köttkonsumtionen måste ner. Däremot är det helt fel att helt döma ut köttkonsumtion. Människan är genetiskt formad för ett visst inslag av animalier i sin kost.

Exakt hur stort detta inslag är kan diskuteras, mellan tummen och pekfingret kan det väl ligga mellan 10 och 70 procent (neandertalarna lär ha haft en mycket hög andel animalier i sin kost liksom eskimåer har eller har haft).

Sen har vi det där med det öppna landskapet och biologisk mångfald. Får, getter, grisar, höns, kor och hästar är helt enkelt oumbärliga för ett långsiktigt hållbart jordbruk. Men dagens industriella djurhållning förskräcker och ligger ljusår från vad som vore önskvärt. Köttpriserna i dagens oligopolistiska  dagligvaruhandel är också absurt låga, när kilopriset för ostyckade fläskkotletter ligger i nivå med purjolök är det definitivt något som inte stämmer.

Priserna på kött måste upp, då skapas förutsättningar för småskalig djurhållning samtidigt som överdriven köttkonsumtion trycks tillbaka.  Ser man på landskapet, naturen som ett system som vuxit fram med sin mångfald i flora och fauna i samklang med människans småskaliga djurhållning så kan vi inte nu straffa ut djuren.

Djuren behövs och skall finnas kvar i jordbruket, men det behövs en tillbakagång till mer småskaliga jordbruk. Jag menar att den del av befolkningen som i dagens Sverige är aktiv inom jordbruket, har inte siffran helt aktuell men jag tror den är så låg som en halv procent av befolkningen, borde öka till kanske fem procent. lantrasgetVarför inte?

Avfolkningen av landsbygden hängde ju samman med industrialiseringen, idag ersätts industriell sysselsättning med robotar eller outsourcing till lågprisländer. Småskaliga, ekologiskt inriktade småjordbruk, med småskalig djurhållning, som främjar biologisk mångfald och robusta biotoper borde kunna sysselsätta en halv miljon svenskar.

I dagens Sverige finns en underklass av arbetslösa eller undersysselsatta som uppgår till 15-20 procent av den arbetsföra befolkningen. Det gäller bara att smida om samhällets stödmekanismer så att en utveckling mot ekologiskt baserat småskaligt jordbruk möjliggörs.

Everything one needs!?

collage

1.20 watts monochrome solar panel.
2.Humanure toilet.
3. Burning bush by Åke Holm.
4. Ardbeg whiskey.
5. Control Unit for solar power.
6. Picasso.
7.Bicycle with 36 volt cental axis electric motor, 13 ah litium battery and framefixed cargo compartment.
8. Owngrown cocktailtomatoes.
9. Green house project.
10. 3 m3 garden compost from recycled planks.
11. Humanure compost (not in picture)
12. Colonial house.

Prins Charles och böndernas heta potatisar

Sitter här i arla morgonstund och tittar på en YouTube-repris av ett föredrag som prins Charles höll vid Georgetown University i USA den 4e maj 2011 på temat matens framtid.

Bilden av prins Charles som en något suspekt figur med de olycksaliga turerna med prinsessan Diana och Camilla Parker-Bowles har i vart fall i mitt medvetande etsats in med stor skärpa.

I denna video träder en helt annan Charles fram. Som representant för ett modernt kungahus är han svårslagen med sitt engagemang och sin kunnighet, en del backup resurser kan förstås anas men inte desto mindre – detta är mycket bra. Bakom föredraget ligger år av ansträngningar och engagemang.

Här får man sej verkligen en tankeställare om vilket otroligt grepp över våra föreställningar som traditionell massmedia, med sina ofta ojusta metoder,  fortfarande har.

Föredraget är fullmatat med nyttiga fakta men dess stora och imponerande förtjänst är överblicken, syntesen, analysen och slutsatserna. Nedan återger jag hans definition av vad ett uthålligt jordbruk inte är. Hur skall dom här tolv punkterna kunna omsättas i den svenska bondekooperativa verkligheten?

  1. Fritt från kemiska bekämpningsmedel.
  2. Fritt från konstgödsel.
  3. Inte präglat av monokulturer.
  4. Behandlar inte djur som maskiner.
  5. Är inte nettoförbrukare av enorma mängder vatten.
  6. Vräker inte ut näringsämnen i vattendrag.
  7. Bidrar inte till jorderosion och förstörelse av matjord.
  8. Skapar inte jättelika döda zoner i haven.
  9. Tvingar inte bort småjordbrukare.
  10. Skadar inte den biologiska mångfalden.
  11. Använder inte genmanipulerade grödor.
  12. Förstör inte samhällen och kulturer genom att slå ut traditionellt jordbruk.

Titta och lyssna noga till videon. Det är väl investerade 50 minuter.

Slut kretsloppet med en torrtoa från Torrtoa.se

Satt just och läste Naturskyddsföreningens mycket läsvärda rapport ”100 % ekologiskt”. Rapporten handlar om vårt extremt fossilenergiberoende jordbruk och hur detta kan ställas om i agroekologiskt hållbar riktning. Läs rapporten på.

På sidan 23 hittade jag en beskrivning av ett ekologiskt jordbruk på Ljusterö i Roslagen. Hillevi Rundström som driver jordbruket har intervjuats för rapporten. Hon har en mycket bestämd uppfattning om det som försiggår i hemlighuset ”Så länge man inte sätter in människan i ekosystemet och recirkulerar våra rester blir det aldrig riktigt bra”. Precis vad jag tycker också.

Dags alltså att skrida till handling och köpa en torrtoa från Torrtoa.se. Klicka på fotot!

torrtoa

En dubbel ansats i sysselsättningsfrågan

Det är lätt att bli överväldigad av svårigheterna att få jobben att räcka till. Stora och små företag förlägger hela eller delar av sin tillverkning utomlands, kvarvarande industritillverkning robotiseras, banktjänster automatiseras och flyttas över till Internet, telefonväxlar tas över av datorer, snabbköpskassörskor ersätts med självscanning osv. i all oändlighet.

I bakgrunden skönjer man girighetsstrategier där de rikaste få procenten av befolkningarna jobbar hårt på att ackumulera jätteförmögenheter som skall isolera dem mot kommande samhälleliga och försörjningsmässiga kollapser.

Arbetstidsförkortning är en given motstrategi för att få fler i sysselsättning men tyvärr enl. min mening långt ifrån tillräcklig.

Väl så viktigt som arbetstidsförkortning är vilken typ av jobb som finns att söka. Jag tror vi måste mer eller mindre återuppfinna hur vi ser på processen för att skapa arbetstillfällen. Vi behöver i mycket större utsträckning utgå från vilka behov som finns och som inte tillgodoses med nuvarande strukturer.

I sammanhanget kan påminnas om att vad som i nuläget efterfrågas i former av varor och tjänster ju inte är ett resultat av någon naturlag utan i hög grad handlar om vilka efterfrågesug  som marknadsföring och vanor har skapat. Denna plasticitet i det mänskliga psyket kan givetvis vridas om i riktningar som ligger mer i linje med mänsklighetens långsiktiga överlevnad.

Det krävs inte mycket tankemöda för att identifiera ett antal områden med jättepotentialer för jobbskapande för en uthållig framtid.

Jord- och skogsbruket behöver ställas om av klimat-, mångfalds-, diet- och försörjningsskäl. När mänskligheten för (vad det nu var?) 10 000 eller 20 000 år sedan gick över från samlings-, horti- och jägarkulturer till jordbruk med odling av cerealier och storskalig boskapsuppfödning försämrades befolkningarna hälsotillstånd, livslängderna sjönk, kroppslängd och kroppsvikt minskade och olika sjukdomar och förslitningsskador ökade (läs t.ex. Vete, vapen och virus av Jared Diamond eller Gryning i Kalahari av Lasse Berg).

Mindre brukarenheter och en storskalig introduktion av permakulturmetoder borde kunna skapa mängder av arbetstillfällen. Samtidigt kan en mängd välfärds och dietrelaterade sjukdomar pressas tillbaka genom att folk får äta mer vegetabiliskt och får utföra mer fysiskt arbete (finns det en mer bedrövlig syn än en ung kraftigt överviktig människa?) Det är snudd på att jag börjar se på den storskaliga dagligvaruhandeln som en enda stor hälsofälla!

Andra område som hyser jättepotentialer för ökad sysselsättning är frisk- och hälsovård innefattande alternativa metoder och terapier, kultur, utbildning, olika former av estetiska utryck däribland ny gestaltning av offentliga miljöer och ersättning eller ombyggnad av miljonprogrammet med inriktning på miljöhänsyn och estetiska och mänskliga värden.

Ett litet aber i sammanhanget är att vi nog inte kan räkna med att dessa potentialer pga informationsassymetrier och externaliteter kommer att kunna tappas endast med nuvarande mekanismer i marknads-, och blandekonomin.

Låt oss se på den nödvändiga sysslesättningsskapande omställningen som en offensiv uppgift och inte som ett defensivt retirerande!

Att sätta kniven på strupen på folk i något stort sadist- och illusionsnummer (arbetslinjen) för att få de arbetslösa att söka obefintliga jobb känns varken som en säker eller framkomlig väg.