Hoten mot demokratin

voteringsknappDemokratin måste förvisso försvaras. Men vilka är egentligen de största hoten? Nazist partiet i Tyskland fick i valet till Riksdagen den 5 mars 1933 44 % av rösterna. Efter en brand av riksdagshuset anlagd av en holländsk kommunist avskaffades centrala mänskliga fri och rättigheter i författningen den 27 februari 1933.  Förslag las fram om diktatoriska maktbefogenheter för nazistpartiet. För detta krävdes dock kvalificerad majoritet (2/3 av rösterna i Riksdagen). För att säkerställa den nödvändiga majoriteten förhindrades 81 kommunistiska riksdagsledamöter att delta i omröstningen vilket gav nazistpartiet den nödvändiga röstövervikten vid omröstningen den 15e mars 1933. Nazidiktaturen var införd.

Ett liknande scenario är inte särskilt sannolikt i Sverige eller i andra  västerländska demokratier. I den mån våldsmetoder tillgrips för att tvinga fram kursomläggningar av ett lands politik får man tänka sig mer kirurgiska ingrepp som exempelvis lönnmordet på JFK som banade väg för upptrappningen av Vietnam kriget. Inte heller detta scenario är särskilt sannolikt.

Riskerna för dagens demokrati ligger enl min mening (som jag inte lär vara ensam om) snarare i demokratins långsamma sotdöd genom underminering innifrån.

  1. Kraftigt decimerade och toppstyrda politiska partier, politiskt lobbying och designade karriärpolitiker.
  2. Subtil och långsam underminering av mänskliga rättigheter genom lagstiftning som skall möjliggöra bekämpning av terrorism och organiserad brottslighet, elektroniskt spioneri på medborgarna m m.
  3. Försvagning av pressen, nerläggning av seriösa tidningar, bortrationalisering av lokalredaktioner inom media, borttvinande av självständiga mediala röster,
  4. Ett allt sämre fungerande rättsväsende, maktfullkomliga åklagare, osjälvständiga domstolar, dåligt fungerande allmänna ombud, överklaganderätten i stora stycken satt ur spel, omotiverade myndighetsbeslut, likhet inför lagen och rättssäkerhet satta ur spel.
  5. På längre sikt kan demokratin sciencefictionmässigt även hotas av artificiell intelligens som sammanväxer  med elektronisk övervakning och säkerhetsstrukturer inom den ”djupa staten”.

Såväl politisk som  dömande och granskande  komponent i dagens demokrati är därmed anfrätt.

Botemedlen är kända: ett breddat folkligt politiskt engagemang, numerärt och kvalitetsmässigt stärkta basorganisationer, vitalisering av den granskande och ifrågasättande journalistiken, genomgripande reformering av polis och rättsväsende.