Snabbare co2 rapportering, bravo SCB, so far. Transporter fortsatt Akilleshäl.

Kör en partiell rerun från ett av mina inlägg här på Gröna bloggar, den 19e februari 2013. Skönt att det rör på sig hos moder Svea.

Punkt 2 nedan  alltså delvis implementerad. Finns förstås en hel del att göra på punkt 3. Min egen kommun, Höganäs, kör i stort sett 180 grader fel i alla fall. Man satsar på att attrahera höginkomsttagare för skattebasens skull. För ändamålet tillhandahålls Sveriges bilvänligaste kommun med en stads- och infrastrukturplanering i allt väsentligt inriktad på höginkomsthushåll med två bilar samt nya detaljplaner med stora villatomter och gräddfil för bilar.

Skadar dessutom inte att påminna sig att nationella utsläpp är just det och inte Carbon Footprint. Cirka hälften av vårt Carbon Footprint härrör från import, livsmedel mm.

 

Carbon_fotprint_vindication1

Bilstaden Höganäs behöver utmanas (motion, mp i kf ang cykling)

Cykelinfrastruktur_hoganasCykling är viktigt för klimatet, hälsan, samhälls- och privatekonomin. Höganäs kommun och i synnerhet tätorten är i många avseenden optimal för cykling. Det saknas backar, knappast någon cykelsträcka inom tätorten överstiger 3 kilometer och biltrafiken är ganska gles.

I nuläget är cykelresornas andel av de totala persontransporterna blygsam, förmodligen bara några enstaka procent inom kommunen som helhet och något mer inom själva tätorten Höganäs. Detta i kombination med de goda förutsättningarna för cykling, gör att det finns en stor potential för att öka cyklingen i synnerhet inom tätorten Höganäs. Varje investerad skattekrona kan förväntas ge stor utdelning i form av ökad cykling.

Tyvärr är cykelinfrastrukturen inom tätorten allt annat än god. Här och där finns det fina och natursköna cykelvägar men på de sträckor som har den största potentialen för cykling saknas det i vissa fall helt cykelvägar/-banor. I andra fall är cykelinfrastrukturen fragmentarisk eller på annat sätt bristfällig. Det handlar framför allt om sträckor inom de mest frekventerade affärsområdena, Köpmansgatan och Storgatan. Men även Bruksgatan och Långarödsvägen har feltänkta och ibland direkt farliga trafiklösningar. Vid konflikter med bilen har cykeln oftast fått stryka på foten.

Det skulle behövas mycket mer av en system- och flödesansats för cykelinfrastrukturen i tätorten Höganäs. Cykelvägnät bör konstrueras och vidareutvecklas från principen att det skall gå att ta sig säkert med cykel mellan två platser på kortast möjliga sätt. Man bör vidare försöka minimera antalet nödvändiga stopp för cyklister. Varje stopp motsvarar en genomsnittligt cyklad extra sträcka på hela 150 meter

Min skiss av korsning av 111an med avsmalning8För att möjliggöra ett mer systematiskt och fokuserat arbete för att förbättra cykelinfrastrukturen bör en särskild cykelplan inom den trafikstrategi som är under utarbetande tas fram. Vidare bör ett övergripande ansvar för cykelfrågor läggas på en särskild befattningshavare inom den kommunala förvaltningen.

Följande åtgärder bör ges prioritet vid framtagandet av en cykelplan:
(1) Köpmans –,Bruks-, och Storgatan samt Långarödsvägen förses med cykelväg/cykelbana med lämplig beläggning längs hela sina sträckningar och helst på båda sidor av gatorna , (2) maxhastigheten sänks till 30 kilometer i timmen på kritiska gatuavsnitt t.ex. på Bruksgatan, (3) Köpmansgatan dubbelriktas för cyklister, (4) gator med parkeringsfickor, farthinder och höga kanter vid uppfarter till cykelvägar åtgärdas så att cyklister kan passera problemfritt, (5) brytning av barriäreffekt genom att cykling på lämpligt sätt möjliggörs över 111:an längs Långgatan snarast möjligt och redan innan en ny dragning av 111:an från Vikenförbifarten till Väsbyrondellen är anlagd,  (6) nyanläggning av andra tvärkommunikationer för cyklar, t.ex. en sammanhängande sträckning; Vasagatan – Viaduktgatan –  Höganäsbolaget – Bruksgatan, (7) kommunen förser befintliga cykelparkeringar med väderskydd samt nyanlägger parkeringsplatser med väderskydd för cyklar på lämpliga ställen, t.ex. vid de största busshållplatserna och vid de största dagligvarubutikerna, vid behov i samarbete med de privata fastighetsägarna, (8) cyklister ges företräde framför bilar längs cykelvägen på den gamla banvallen vid infarten till CityGross (9) kommunen förbättrar skyltning för cyklister, förbättrar befintliga kartor för cykling samt anlägger pumpstationer och laddstolpar för elcyklar, (10) cykelpendlingsleden mellan Höganäs och Helsingborg ses över, görs sammanhängande och väl skyltad, (11) kommunen inventerar och lagar beläggning och åtgärdar hål i cykelbanor/cykelvägar samt ser över befintliga, alltför tvära, uppfarter till nivåhöjda cykelbanor så att dessa görs mjuka för att minimera stötar för cyklister.

 

Vi yrkar att:

  1. samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en särskild cykelplan med tidssatta åtgärder, planen bör vara separat från den trafikplan/trafikstrategi som är under utarbetande,
  2. ovan nämnda förbättringsförslag arbetas in i en sådan cykelplan,
  3. en befattningshavare inom den kommunala förvaltningen utses för det övergripande ansvaret för cykelfrågor,
  4. kommunen utarbetar och genomför en informationskampanj för att öka antalet cykelresor i Höganäs

Europeisk energiunion

En no-brainer.   Synergi- och effektivitetsvinterna är så uppenbara. Men unionen har varit märkligt seg ur startgroparna.Man kan tycka att en energiunion borde införts långt före den ekonomiska- och monetära unionen. Måste funnits mäktiga branschintressen med stöd av nationella regeringar som satt käppar i hjulen. Att fullt ut kunna utnyttja de förnybara bränslenas (solels och vindels) komplementariteter vad gäller väder och årstider är ju ett projekt som hoppar upp av sig självt.

solelPeter Eriksson nämnde i  SVT-Forum igår (hoppas detta inte var ett aprilskämt, var det de så var det förbaskat dåligt) möjligheten för t.ex. Spanien att exportera solel till Frankrike och vice versa möjligheten för Frankrike att exportera kärnkraftsel till Spanien. Men en energiunion kan göra mycket mer. Export/import i överskotts- och underskottsländer handlar  inte bara om geografiskt intilliggande länder utan kan precis lika gärna (så vitt jag förstått) göras från t.ex. ett solelsöverskott i Spanien till ett elunderskott i Ungern, Polen,  Tjeckien  eller Sverige genom en ”ripple through effekt”!

Den kanske intressantaste aspekten är dynamisk. Framtida investeringar i europeisk energiproduktion bör kunna optimeras utifrån ett övergripande europeiskt perspektiv med klimathänsyn , det blir lättare att hantera över- och underskottssituationer som uppkommer eller förstärks pga utbyggnad av produktionsanläggningar för förnyelsebar energi.En kraftig slagsida för t.ex. vindel i Nordsjön kan kompenseras med solel från Sydeuropa, kol- och kärnkraft kan lättare fasas ut om den europeiska energiinfrastrukturen tillåter större investeringar i väder- och årstidsberoende elproduktion. Man kan också tänka sig övernationella överenskommelser om energilagring som gör den sammanknutna infrastrukturen mer motståndskraftig mot plötsliga elbortfall.

Hindren är byråkratiska, tekniska och kommersiella. Nationell prisreglering, nationellt fastställda tekniska krav på överföringsspänning mm och flaskhalsar i överföringskapacietet. Etablerade energiföretag med nationella, regionala- eller lokala- distributionsmonopol kan gå miste om möjligheter att ta ut monopolvinster. Alla dessa hinder bör kunna avlägsnas med förhandlingar.

Särskilt i ett dynamiskt perspektiv kan miljöfördelarna med en europeisk energiunion bli mycket stora.

Spännande klimatsmarta byggprojekt i medelhavsområdet och Mellanöstern

Sönderskjutna städer, infrastruktur och bostäder, befolkningar som växer explosionsartat summerar till enorma behov av ny infrastruktur och nya bostäder inom en inte alltför avlägsen framtid. Jag tänker på länder som Libyen, Egypten, ”Palestina” och Syrien men givetvis även övriga länder vid Medelhavets södra kust och i andra delar av Mellanöstern som Irak och Jemen. Men nu gäller det att vara extremt uppmärksam, allt som byggs för närvarande byggs fel ur klimatsynpunkt.

DubaiMan bygger oisolerade hus av cement och tegel som blir stekheta på sommarhalvåret och därför kräver kylning med luftkonditionering. Luftkonditionering svarar för en mycket stor andel av elförbrukningen här nere under sommarhalvåret.

Att kyla ett medelhavshus är ungefär som att använda kylskåp i form av flyttkartonger med kylaggregat. Elen tillverkas med stora eller små dieseldrivna generatorer. Det är släng dej i väggen korkat! Jag misstänker att man i stort sett också byggt fel i Dubbai, Jeddah och andra ställen där oljepengar flödat.  Faller dessa ställen samman som korthus när oljan inte längre ger inkomster? Risken är överhängande.

Om vi inte ser upp kommer kommande byggboom i området att upprepa gårdagens misstag men på tio gånger större byggvolymer, alltså tio gånger värre. Som tur är går allt att lösa och det går faktiskt att lösa med befintlig teknik. De var romarna som kom på att tillverka betong med cement, rackarns smart. Det romerska imperiet krävde för underhållning och schackhållning av befolkningar stora byggnader, 30,40,50 meter höga, typ cirkus Maximus, Colloseum eller Pantheon. Romarna lärde sej att bygga högt, genialt och snabbt med betong.

Mud houseCement är dock extremt energikrävande och faktiskt inte nödvändigt för att bygga relativt marknära bostäder. Skall kommande byggboom i Mellanöstern kunna vridas i en klimatsmart riktning måste vi bort från den romerska cementen, detta trots att det går att bygga fascinerande konstruktioner med denna.

Jag tror vi skall skaka liv i urgamla lokala byggmetoder, kunskapen finns i äldre generationer, och utveckla dessa urgamla metoder något med modern teknik. Simsalabim så har vi klimatsmarta och återvinningsbara  byggnader. Alls inte svårt men kräver en viss organisation och tillbakarullning av modernismens hegemoni.

Tysk brunkol, ett populärt ämne

Och det verkar finnas utomordentligt goda skäl för intresset. Hur stora är egentligen utsläppen? Siffran 1,2 miljarder ton CO2 per år har förts fram. De svenska utsläppen lär vara 60 miljoner ton per år. De möjliga utsläppen från den av Vattenfall ägda tyska kolkraften skulle alltså vara 20 gånger större än de samlade svenska utsläppen, tyvärr förfogar jag inte över någon utredningsstab så jag får felgardera här.

De samlade utsläppen från världens CO2 utsläpp från energiproduktion skulle samtidigt vara 32 miljarder ton per år, alltså skulle de aktuella brunkolsutsläppen vara fyra procent av världsutsläppen.

rök4Det är siffror som heter duga. Tjugo gånger de svenska utsläppen och 4 procent av världsutsläppen! Jisses! Detta är inte en fråga för en verksledning längre (men det är väl vid det här laget inte någon som tror det). Detta är stort, mycket, mycket stort.

Säljer Vattenfall rakt av till tjecker eller polacker har vi att räkna med att sådana nya ägare kommer att göra allt i deras makt för att pressa ut så mycket cash som möjligt, dvs en sådan ägarövergång kommer att maximera utsläppen.

Kunde vara intressant i sammanhanget att få en uppfattning om vad en köpeskilling skulle kunna uppgå till. En sådan skattad köpeskilling skulle sedan kunna relateras till kostnaden och möjligheterna för Sverige att på andra vägar ha motsvarande inflytande över CO2 utsläpp.

Operationen kan förväntas visa att det helt enkelt inte finns några andra rimliga möjligheter för Sverige att komma ens i närheten av ett motsvarande inflytande över de globala utsläppen.

Rimligen måste det göras mycket noggranna sonderingar med Tysklands regering. Tyskarna skall ju avveckla kärnkraften så de befinner sig i en lite knepig situation. En modell för utfasning av den Vattenfallägda tyska brunkolen borde utformas under nära konsultationer med tysk regering och tyska myndigheter. I den bästa av världar kan man komma fram till en planerad avveckling med eller utan ett helt eller partiellt svenskt ägande som med klimatansvar går att hantera inom ramen för den totala tyska energiproduktionen.