Farlig ny bilväg som korsar gång- & cykelvägen till Höganäs sportcenter bör stoppas

 

Har lagt in följande förslag till Höganäs direkt (Höganäs kommuns kanal för kommunikation med kommuninvånare).

 

Förslag: stoppa temporärt alla arbeten med planerad korsning av g-c vägen och gör en ny utredning av bilflöden över ny korsning, förhöjda olycksrisker för fotgängare och cyklister på befintlig g-c väg och fördelar med att låta bilflöden från nya östra stadsdelar och evenemangsbilar från Sportcentret köra över Lexikanvägen.
 

Den planerade bilvägen bör stoppas, en detaljplan är en plan och inte ett anläggningsbeslut. Bilkorsningen över g-c vägen bör stoppas eftersom:

 

  1. Den tvärtemot vad som sägs av kommunen kommer att medföra en uppenbar höjd olycksrisk för fotgängare och cyklister på g-c vägen till Sportcentrat (detta utesluter förstås inte att fördelar erhålls för fotgängare och cyklister inom andra delar av planen.
  2. Kommunens argumentering att nätet för alla trafikslag behöver byggas ut för att öka tillgängligheten innebär uppenbarligen att kommunen tänker sig att en mer betydande biltrafik från nybyggda östra delar skall slussas förbi Friskis och över en högt trafikerad g-c väg.  Bilkorsningen över g-c vägen kommer alltså att hantera fyra bilflöden a) från nybyggda östra stadsdelar, b) gäster till SPORTHOTELLET, c) friskismotionärer och d) parkeringsbilister från Sportcentrat. Detta är mycket negativt för fotgängare och cyklister på g-c vägen till Sportcentrat men kommer även att innebära en markant försämring av närmiljön runt Friskis och SPORTHOTELLET. 
  3. Den enda naturliga försörjningsleden för nyanlagda östra kommundelar inom detta område är Lexikonvägen. Det kommer att bli svårt eller omöjligt att på ett trafiksäkert sätt hantera de bilvolymer som kan förutses ta vägen på bilvägen över g-c-vägen till Sportcentrat. Ökade bilvolymer här kommer att sätta press på högre hastigheter, 30 km/tim är för hög hastighet över en mycket trafikerad g-c väg. Om bilarna skall tvingas hålla en säker hastighet på 10 – 20 km i timmen blir bilpassagen oattraktiv och kommer inte att kunna fylla sin tänkta uppgift som en fungerande kopplingsväg. Av detta följer att kopplingen lika väl kan inskränkas till att endast bli en g-c väg. En sådan nyanlagd g-c väg skulle däremot innebära en klar förbättring för kommunikationsnätet för fotgängare och cyklister.

Cross Border Internet Sales is a Global Gamechanger.

Goods manufactured in China are gaining wider accceptance by western Internet shoppers and exports directly to western consumers through Internet players like Ebay and Alibaba are increasing at an accelerating pace that could radically impact global trade.

Sales, profits and employment  of import firms, wholesalers and retailers in Europe and the United States will be squeezed.

A  major shift in global trade patterns came earlier, starting in the eighties and nineties when ever increasing production volumes were outsourced to mostly China resulting in the closing down of manufacturing in Europe and the United States.

Hereby income was shifted from western low and medium wage earners to western billionaires and asian exporters. Western consumers ofcourse also benefitted to some extent but the big financial winners were without doubt western billionaire owners of import-, wholesale- and retailbusinesses.

Now evidently a second shift is taking place ”the outsourcing” of the wholesale and retail business.This second shift, however initially seductive to western consumers, will ofcourse, just as the first shift, also translate into more imports of CO2, joblosses and the undercutting of the wellfare states main components including taxes and the influence of democratic labourunions. 

Low shipping rates in the postal system is small fry in this broader picture.

Replacing western production with Chinese ofcourse meant replacing western wages and western reasonably democratic labour unions with cut throat wages, more pollution and, if with any, state controlled labour. 

Now this outsourcing trajectory is put  on rocket fuel. It is high time to do some good strategic thinking.

Firstly and long overdue, western billionaires should be taxed at higher rates. Secondly, at least a modest  hiking up of import tariffs on low wage and high polluting Asian exporters is unavoidable.The justifications are there but need to be better articulated and put on the table more robustly.

Finally , there is no getting round the laudable fact that China now also is an outstanding player in low cost renewables so a fine line has to be treaded.

Höganäs kommuns arbete med cykelinfrastrukturen går i snigelfart och är höljt i dunkel

Den i föregående inlägg refererade incidenten där jag blev påkörd bakifrån av en tokstolle till bilist på Köpmansgatan aktualiserar frågan om cyklingens förutsättningar på Höganäs viktigaste butiksstråk, Köpmansgatan och Storgatan. Frågan  är inte precis ny. I motionen nedan  från Miljöpartiet (november 2015) föreslås som en av de viktigaste åtgärderna att dessa gator får cykelbanor, helst i båda riktningarna.

Motionen avslogs dock av kommunfullmäktiges majoritet med hänvisning till att kommunen redan arbetar med frågorna. Synligt resultat från sådant arbete har dock varit klent. Framför allt är cyklisterna fortfarande satta på undantag på Köpmans- och Storgatan. I yttrande från förvaltningen till kommunstyrelsen sägs att det ”inte är önskvärt att en person ansvarar för alla de områden som täcks av cykelfrågor”. Svaret är trixigt eftersom motionen inte föreslår att en person skall ges allt ansvar för alla cykelfrågor, vilket hade varit urbota korkat, utan att en person ges ett övergripande ansvar  för cykelfrågor. En viss skillnad! Förvaltningen svarar alltså på en fråga som inte är ställd och undviker att svara på den ställda frågan.

Om man besöker kommunens hemsida hittar man ingen sammanhållen redovisning av hur kommunen avser förbättra cykelinfrastrukturen, någon plan finns inte. Det går därmed inte att få en uppfattning om vad kommen har för avsikter på cykelområdet.  Det finns en trafikstrategi. Denna innehåller dock inte någon genomtänkt eller kvalificerad plan för cyklingen.

Väldigt mycket återstår att göra för Höganäs vad gäller cykling. Kommunen har heller inte, trots förslag, velat  deltaga i Cykelfrämjandets Velometer som är en ambitiös utvärdering av cykelinfrastrukturen  hos svenska kommuner.

Och det är inte särskilt konstigt att Höganäs kommun inte vill bli granskad för i Höganäs har bilen högsta prioritet och det syns i trafikplaneringen. Sen kan man säga vad man vill från kommunledningen. Facit finns i verkligheten. Att hänvisa till att ”vi arbetar med frågorna” är inte gott nog. Bättre svar måste ges på frågorna, vad, var, hur mycket och när?

 

Upp

Cykelställseländet – ICA Höganäs i fokus

Omkullramlade cyklar vid ICA kvantum den 10e april 2017.

Styvmorsbehandling av cykeln och detta fortfarande i Herrens år 2017. Jämmer och elände, vad annat finns att säga. De tre aporna har uppenbarligen en del lokala själsfränder.

Hur skall ett bra cykelställ nu vara konstruerat? Jo det primära är att stället skall ha tillräckligt djup för att greppa ordentligt om
framhjulet. Ett cykelställ som är alltför grunt greppar inte om framhjulet. Cykeln fasthålls inte effektivt av stället och cykeln riskerar att välta. När den välter kan det resultera i att hjulet behöver riktas om, vilket kan kosta si så där en tre, fyra hundra kronor. Alltså ett dyrt besök på stormarknaden.

Det absolut bästa vore förstås om cykelställen också kunde vara väderskyddade för vind och regn.

ICA – ta chansen  – visa framfötterna nu!

 

 

En systemansats:fossilindustri, bilar, infrastruktur, externetableringar och stadsplanering.

Allt hänger ihop, ibland är det lätt att tappa bort de stora sammanhangen när man är mitt uppe i något specifikt engagemang. Men minsann, allt hänger ihop – det är nästan religion. Ibland blir det extra tydligt som när Gyllenhammar arbetade för sitt upplägg med den norska oljan och gasen, hade förstås varit fina fisken sett från ett traditionellt BNP perspektiv men mer sumpfiskaktigt sett från ett uthålligt.

Så det är bara att hålla Foucault i handen och vandra genom strukturernas orsakssamband:allt_hanger_ihop4

 

Kärnkraften kan avvecklas men det förutsätter mycket stora satsningar på nät- och systemutveckling

marginalpriserKärnkraften kan avvecklas. Detta förhållande får anses vara axiomatiskt. Frågan är hur snabbt. Det behövs verkligen en bred systemdiskussion.

Den totala elförbrukningen minskar sedan ett tiotal år tillbaka. Den genomsnittliga årsförbrukningen i Sverige var under de senaste 30 åren 142 Twh (ekonomifakta). Förbrukningen toppade år 2001 med 150 Twh för att förra året uppgå till 135 Twh. Trenden synes alltså vara svagt avtagande och detta trots en på senare år kraftigt växande befolkning, substitution av oljeeldning med värmepumpar, fler eldrivna apparater i hushållen, högre BNP per capita och sedan ett antal år exceptionellt låga elpriser. Ett stort antal faktorer som borde lett till en totalt sett högre elförbrukning.

Det blev precis tvärt om. Förklaringarna  är en krympande och energieffektivare industri, lågkonjunktur inom papper- och massaindustrin, varmare väder och elbesparingar i samhället i stort. Ett inte orimligt antagande ang elförbrukningen under de kommande tio åren är att denna kommer att fortsätta att minska. Om man drar ut trenden från de senast 15- 20 åren ser det ut som om  vi kan räkna med att den totala elförbrukning år 2025 på landar mellan 120 och 130 Twh.

Prognosen bör hålla även om vi skulle skaffa en stor eldriven fordonsflotta. Vidare är elanvändningen inom industrin stagnerande eller svagt minskande och den för svenska förhållanden förväntade kraftiga befolkningsökningen kommer inte att driva upp förbrukningen eftersom nyanlända, med låga inkomster, blir lågförbrukare av el.

Sveriges elproduktion uppgick förra året till 150 Twh inkl en betydande export. Om vi lägger oss på den högre prognossiffran för förbrukning år 2025, dvs 130 Twh så hamnar förbrukningen 20 Twh under vår nuvarande inhemska produktion. Kärnkraften svarade för 62 Twh år 2014 men endast endast 42 Twh skulle behöva ersättas med den högre förbrukningsprognosen, med den lägre prognosen skulle vi klara vi oss med att ersätta 32 Twh.

RinghalsAllt detta verkar ju utmärkt men här finns ett stort, ett mycket stort aber. Utmaningen som kraftsystemet ställs inför vid en kärnkraftsavveckling handlar inte primärt om energi utan om hur stort effektbortfall från kärnkraften som behöver ersättas under årets toppförbrukningsdagar.

Det kan handla om 7000 Mw vilket med  dagens investeringskostnad för vindkraft motsvarar cirka 105 miljarder investerade i nya vindkraftverk, men med en tillgänglighetsfaktor (Svenska Kraftnät) på 11 procent så blir investeringskostnaden 9 ggr större dvs 955 miljarder kronor. Med en jämn utbyggnadstakt under 10 år skulle detta innebära en årlig investeringskostnad på 96 miljarder kronor, en summa som upplevs som prohibitiv.

Tillbaka till ruta ett. Kärnkraftsbortfall kan tyvärr  inte på ett rimligt sätt ersättas med endast nya investeringar i vindkraft (och inte heller solkraft). Det krävs en kraftfull systemansats för att knäcka bortfallsnöten. Mycket skulle vinnas om elförbrukningen kunde reduceras under de nuvarande flaskhalsdagarna. Detta borde absolut vara möjligt med olika former av styrmedel. Eltaxor kan differentieras så att de styr bort förbrukning från flaskhalsar och så att de ger incitament till miljövänlig reservkraft.

TeslaVidare behöver hela kraftnätet byggas om så att det blir mer dynamiskt, får förbättrad överföringskapacitet, nya former av energilagring, batterikapacitet i t.ex. elbilar kan byggas in och utgöra effektreserver vid flaskhalsar, kanske kan vid rätt taxeutformning investeringar i privata energilager bli lönsamma. Det finns så vitt jag förstår också en ganska stor generell outnyttjad besparingspotential inom industri och andra sektorer.

Vidare behöver kraftnätet förses med mycket mer avancerad styrning och reglering, ingående komponenter behöver kunna samspela på ett mer kvalificerat sätt. De tekniska utmaningarna är stora, mycket av tekniken finns redan men morgondagens smarta och dynamiska kraftnät föder inte sig självt. Satsningar på FoU kan förutses behöva tillföras stora pengar.

Det behövs en stark offentlig vilja,  långsiktiga planer för avveckling av kärnkraften,  utveckling av stam- och distributionsnät och ett kvalificerat och institutionaliserat samarbete med grannländer.

Kanske kommer det att behövas 10 till 20 år för slutgiltig avveckling av kärnkraften. Detta garderat för något stort oförutsett teknikgenombrott. En sak är emellertid helt säker: utan en medveten omställning av kraftsystemet kommer vi att få dras med kärnkraften under mycket längre tid än 10 – 20 år.