Höganäs kommuns arbete med cykelinfrastrukturen går i snigelfart och är höljt i dunkel

Den i föregående inlägg refererade incidenten där jag blev påkörd bakifrån av en tokstolle till bilist på Köpmansgatan aktualiserar frågan om cyklingens förutsättningar på Höganäs viktigaste butiksstråk, Köpmansgatan och Storgatan. Frågan  är inte precis ny. I motionen nedan  från Miljöpartiet (november 2015) föreslås som en av de viktigaste åtgärderna att dessa gator får cykelbanor, helst i båda riktningarna.

Motionen avslogs dock av kommunfullmäktiges majoritet med hänvisning till att kommunen redan arbetar med frågorna. Synligt resultat från sådant arbete har dock varit klent. Framför allt är cyklisterna fortfarande satta på undantag på Köpmans- och Storgatan. I yttrande från förvaltningen till kommunstyrelsen sägs att det ”inte är önskvärt att en person ansvarar för alla de områden som täcks av cykelfrågor”. Svaret är trixigt eftersom motionen inte föreslår att en person skall ges allt ansvar för alla cykelfrågor, vilket hade varit urbota korkat, utan att en person ges ett övergripande ansvar  för cykelfrågor. En viss skillnad! Förvaltningen svarar alltså på en fråga som inte är ställd och undviker att svara på den ställda frågan.

Om man besöker kommunens hemsida hittar man ingen sammanhållen redovisning av hur kommunen avser förbättra cykelinfrastrukturen, någon plan finns inte. Det går därmed inte att få en uppfattning om vad kommen har för avsikter på cykelområdet.  Det finns en trafikstrategi. Denna innehåller dock inte någon genomtänkt eller kvalificerad plan för cyklingen.

Väldigt mycket återstår att göra för Höganäs vad gäller cykling. Kommunen har heller inte, trots förslag, velat  deltaga i Cykelfrämjandets Velometer som är en ambitiös utvärdering av cykelinfrastrukturen  hos svenska kommuner.

Och det är inte särskilt konstigt att Höganäs kommun inte vill bli granskad för i Höganäs har bilen högsta prioritet och det syns i trafikplaneringen. Sen kan man säga vad man vill från kommunledningen. Facit finns i verkligheten. Att hänvisa till att ”vi arbetar med frågorna” är inte gott nog. Bättre svar måste ges på frågorna, vad, var, hur mycket och när?

 

Upp
”Roadrage” à la Hoganas.

”Roadrage” à la Hoganas.

Det är något visst med BMW-förare. Föraren, det är han i kortbyxor, tyckte att jag cyklade för långsamt och bestämde sig för att ”skynda på” mig. Incidenten inträffade i förra onsdagen på Köpmansgatan i Höganäs inför ”fullsatta åskådarläktare”. Därav den fina serien bilder som en bussig observatör delat med mig. Har faktiskt inte gjort någon polisanmälan, jag cyklade långsamt, det var varmt och det hela blev uppenbarligen mer än vad denna kortstubinade BMWare klarade av.

Nytt bakhjul, det är special med tjocka ekrar för att kunna klara tunga tidningslaster, lär väl gå på dryga tusenlappen. Men jag bestämde mej för att göra något kreativt av det hela i stället för den tradiga anmälningsproceduren och har nu skaffat ett 8 växlat internt baknav som Reza på Tornblads motor får ekra om i ny fälg.

Kommer att göra susen för cyklingen men just vid den incidenten får jag erkänna att jag cyklade jag lite långsamt………………….. men det är ju gatsten och denna gatsten är lagd inte bara för att trolla fram en äkta medeltida stämning utan också, får man utgå från, just för att sakta ner biltrafiken.

I detta fall var jag alltså den lojale och till och med exemplariske medborgaren som inte bara följde reglerna (hur konstiga dom än är) utan till och med lät mig styras av outtalade avsikter från gatukontorstjänstemän och deras herrar i stadshuset.

Vad mer finns att säga under denna rubrik? Jo det kan väl nämnas att lokalavdelningen av miljöpartiet i Höganäs har motionerat i kommunfullmäktige om en cykelplan (Cykelmotion_sida_1, Cykelmotion_sida_2)som bl a innehåller cykelbanor på båda sidorna av Köpmansgatan och med cykling tillåten i båda riktningarna. Förbaskat svårt att acceptera att cyklister sätts i strykklass på Höganäs viktigaste handlingsstråk dvs Köpmansgatan men också på Storgatan som mellan Triangelplatsen och korsningen med Köpmansgatan även den saknar cykelbanor.

Bilar och temperament, finns det en hund begravd här?

Jag har googlat efter ett härligt youtubeklipp med Dr Phill, just på temat ”road rage” som jag såg för några år sedan och kammat noll. Om någon har klippet så skicka det gärna!

Fetmatriangeln

Jag påstår att att 51% av svenskarna är feta eller överviktiga (enl folkhälsomyndighetens årsrapport år 2016) i första hand är ett strukturellt problem och inte ett individuellt. Strukturalisten Michel Foucault hade hållit med. Det är samhällsstrukturerna som är de största bovarna i dramat. Kan jag bevisa det?

Nja min bevisning skulle kanske inte hålla i domstol men nu handlar det ju inte om någon domstolsförhandling där grundregeln ”hellre fria än fälla” skall gälla.  Hur bevisar man, i avsaknad av DNA spår och annat, att det är strukturerna som är bovarna bakom fetmaepidemin?

Till skillnad från den (smällfete) kriminologen Leif GW Persson är jag en varm anhängare av motiv. Har samhällsstrukturerna  då som motiv att människor skall bli feta? Kanske att hårddra saken. Men ett ja med kvalifikationer bör kunna ges. Finns väl knappast någon beslutsfattare som är så djävulusisk att hen avsiktligt försöker göra folk fetare men däremot en hel drös beslutsfattare i näringslivet som vill tjäna pengar, mycket pengar, på att folk ägnar sig åt fetmaskapande beteenden (1) äta mycket mat, (2) köra mycket bil.

Alltså optimeras fysiska strukturerna för detta vinstsyfte vilket innebär att bilen får högsta, eller hög prioritet i samhällsplaneringen. Bilen kan transportera mer mat än en handburen kasse eller en cykelkorg och leder till att mycket mer mat köps vid varje inköpstillfälle vilket höjer butikernas lönsamhet genom minskad lagerhållning och minskade transporter för dagligvaruhandeln. Samtidigt övervältras dessa kostnader på konsumenterna.

Resultatet har över de senaste 60-70 åren blivit att nästan alla mindre livsmedelsbutiker har slagits ut, att jättelika fysiska anläggningar byggts, vägar och parkeringsplatser specifikt utformats för bilar medan fotgängare, tvåhjulingar och kollektivtrafik kommit långt ner på prioriteringsordningen.

Det finns alltså en järntriangel, låt oss kalla den fetmatriangeln,  bestående av komponenterna, bilar, bensin och butiker som med sina följdverkningar mer mat och mindre motion, ligger bakom de guppande magarna.

För att vända fetmatrenden behöver samhällsplanering och infrastrukturbyggande inriktas på följande:

  1. De boendeintegrerade bilparkeringarna behöver minska,
  2. cykel- och gånginfrastruktur behöver byggas ut,
  3. säkra- och väderskyddade cykelparkeringar anläggas,
  4. bilpooler inrättas,
  5. högkvalitativa kollektiva transporter (komfort, snabbhet, turtäthet och pålitlighet) anskaffas,
  6. strukturen i dagligvaruhandeln behöver delvis reverseras genom  att små matbutiker, gärna i anslutning till kollektivtrafikens hållplatser, ersätter dagens biloptimerade dagligvaruhandel av stormarknadstyp,
  7. detaljplanebestämmelser och byggnormer behöver ändras vilket kräver politiska beslut på såväl kommunal- som riksnivå
  8. införande av hälsokonsekvensutredningar liknande de redan existerande miljökonsekvensutredningarna (och då ska det inte handla endast om buller och luftpartiklar utan om långsiktiga  konsekvenser för matkonsumtion och motion hos befolkningen).

Den enskildes ansvar i allt detta finns naturligtvis kvar, hur mycket påkarna rörs på och vad som stoppas i munnen är i slutänden alltid ett individuellt beslut.  Dock kan även den starkaste och klarsyntaste duka under inför ett dukat bord vid vilket den stora tysta majoriteten slagit sig till ro.

Från fetmaproblematiken leder spåren vidare mot negativa klimateffekter och ”carbon footprint”. Makrofetma ökar bevisligen den totala matkonsumtionen vilket leder till negativa klimatförändringar.

Slutligen, att ersätta privata bensinbilar med elbilar hjälper inte vad fetmaepidemin anbelangar. Elbilar må vara hur bra som helst men de minskar inte  befolkningens matintag eller stillasittande. Detta skrivet stillasittande.

Cykelställseländet – ICA Höganäs i fokus

Omkullramlade cyklar vid ICA kvantum den 10e april 2017.

Styvmorsbehandling av cykeln och detta fortfarande i Herrens år 2017. Jämmer och elände, vad annat finns att säga. De tre aporna har uppenbarligen en del lokala själsfränder.

Hur skall ett bra cykelställ nu vara konstruerat? Jo det primära är att stället skall ha tillräckligt djup för att greppa ordentligt om
framhjulet. Ett cykelställ som är alltför grunt greppar inte om framhjulet. Cykeln fasthålls inte effektivt av stället och cykeln riskerar att välta. När den välter kan det resultera i att hjulet behöver riktas om, vilket kan kosta si så där en tre, fyra hundra kronor. Alltså ett dyrt besök på stormarknaden.

Det absolut bästa vore förstås om cykelställen också kunde vara väderskyddade för vind och regn.

ICA – ta chansen  – visa framfötterna nu!

 

 

Bilen som norm

hoganas_bibliotekEnligt översiktsplan skall Höganäs vara en cykelstad. Hur lever politiker och stadsplanerare upp till detta ideal? På kritiska punkter inte alls skulle jag vilja säga. Bilden nedan illustrerar en tänkt förflyttning med cykel från Kakboden på Sundstorget till biblioteket.

Eftersom Köpmangatan är enkelriktad även för cyklister blir det till att ta en omväg som fyr-eller femdubblar avståndet i förflyttningen, fem- till sjuhundra meter (svarta pilar) istället för 120 (röd pil). Vad händer i praktiken?

Tre av fyra cyklar på trottoar mot enkelriktat. Get real!