Höganäs kommuns arbete med cykelinfrastrukturen går i snigelfart och är höljt i dunkel

Den i föregående inlägg refererade incidenten där jag blev påkörd bakifrån av en tokstolle till bilist på Köpmansgatan aktualiserar frågan om cyklingens förutsättningar på Höganäs viktigaste butiksstråk, Köpmansgatan och Storgatan. Frågan  är inte precis ny. I motionen nedan  från Miljöpartiet (november 2015) föreslås som en av de viktigaste åtgärderna att dessa gator får cykelbanor, helst i båda riktningarna.

Motionen avslogs dock av kommunfullmäktiges majoritet med hänvisning till att kommunen redan arbetar med frågorna. Synligt resultat från sådant arbete har dock varit klent. Framför allt är cyklisterna fortfarande satta på undantag på Köpmans- och Storgatan. I yttrande från förvaltningen till kommunstyrelsen sägs att det ”inte är önskvärt att en person ansvarar för alla de områden som täcks av cykelfrågor”. Svaret är trixigt eftersom motionen inte föreslår att en person skall ges allt ansvar för alla cykelfrågor, vilket hade varit urbota korkat, utan att en person ges ett övergripande ansvar  för cykelfrågor. En viss skillnad! Förvaltningen svarar alltså på en fråga som inte är ställd och undviker att svara på den ställda frågan.

Om man besöker kommunens hemsida hittar man ingen sammanhållen redovisning av hur kommunen avser förbättra cykelinfrastrukturen, någon plan finns inte. Det går därmed inte att få en uppfattning om vad kommen har för avsikter på cykelområdet.  Det finns en trafikstrategi. Denna innehåller dock inte någon genomtänkt eller kvalificerad plan för cyklingen.

Väldigt mycket återstår att göra för Höganäs vad gäller cykling. Kommunen har heller inte, trots förslag, velat  deltaga i Cykelfrämjandets Velometer som är en ambitiös utvärdering av cykelinfrastrukturen  hos svenska kommuner.

Och det är inte särskilt konstigt att Höganäs kommun inte vill bli granskad för i Höganäs har bilen högsta prioritet och det syns i trafikplaneringen. Sen kan man säga vad man vill från kommunledningen. Facit finns i verkligheten. Att hänvisa till att ”vi arbetar med frågorna” är inte gott nog. Bättre svar måste ges på frågorna, vad, var, hur mycket och när?

 

Upp
”Roadrage” à la Hoganas.

”Roadrage” à la Hoganas.

Det är något visst med BMW-förare. Föraren, det är han i kortbyxor, tyckte att jag cyklade för långsamt och bestämde sig för att ”skynda på” mig. Incidenten inträffade i förra onsdagen på Köpmansgatan i Höganäs inför ”fullsatta åskådarläktare”. Därav den fina serien bilder som en bussig observatör delat med mig. Har faktiskt inte gjort någon polisanmälan, jag cyklade långsamt, det var varmt och det hela blev uppenbarligen mer än vad denna kortstubinade BMWare klarade av.

Nytt bakhjul, det är special med tjocka ekrar för att kunna klara tunga tidningslaster, lär väl gå på dryga tusenlappen. Men jag bestämde mej för att göra något kreativt av det hela i stället för den tradiga anmälningsproceduren och har nu skaffat ett 8 växlat internt baknav som Reza på Tornblads motor får ekra om i ny fälg.

Kommer att göra susen för cyklingen men just vid den incidenten får jag erkänna att jag cyklade jag lite långsamt………………….. men det är ju gatsten och denna gatsten är lagd inte bara för att trolla fram en äkta medeltida stämning utan också, får man utgå från, just för att sakta ner biltrafiken.

I detta fall var jag alltså den lojale och till och med exemplariske medborgaren som inte bara följde reglerna (hur konstiga dom än är) utan till och med lät mig styras av outtalade avsikter från gatukontorstjänstemän och deras herrar i stadshuset.

Vad mer finns att säga under denna rubrik? Jo det kan väl nämnas att lokalavdelningen av miljöpartiet i Höganäs har motionerat i kommunfullmäktige om en cykelplan (Cykelmotion_sida_1, Cykelmotion_sida_2)som bl a innehåller cykelbanor på båda sidorna av Köpmansgatan och med cykling tillåten i båda riktningarna. Förbaskat svårt att acceptera att cyklister sätts i strykklass på Höganäs viktigaste handlingsstråk dvs Köpmansgatan men också på Storgatan som mellan Triangelplatsen och korsningen med Köpmansgatan även den saknar cykelbanor.

Bilar och temperament, finns det en hund begravd här?

Jag har googlat efter ett härligt youtubeklipp med Dr Phill, just på temat ”road rage” som jag såg för några år sedan och kammat noll. Om någon har klippet så skicka det gärna!

Fetmatriangeln

Jag påstår att att 51% av svenskarna är feta eller överviktiga (enl folkhälsomyndighetens årsrapport år 2016) i första hand är ett strukturellt problem och inte ett individuellt. Strukturalisten Michel Foucault hade hållit med. Det är samhällsstrukturerna som är de största bovarna i dramat. Kan jag bevisa det?

Nja min bevisning skulle kanske inte hålla i domstol men nu handlar det ju inte om någon domstolsförhandling där grundregeln ”hellre fria än fälla” skall gälla.  Hur bevisar man, i avsaknad av DNA spår och annat, att det är strukturerna som är bovarna bakom fetmaepidemin?

Till skillnad från den (smällfete) kriminologen Leif GW Persson är jag en varm anhängare av motiv. Har samhällsstrukturerna  då som motiv att människor skall bli feta? Kanske att hårddra saken. Men ett ja med kvalifikationer bör kunna ges. Finns väl knappast någon beslutsfattare som är så djävulusisk att hen avsiktligt försöker göra folk fetare men däremot en hel drös beslutsfattare i näringslivet som vill tjäna pengar, mycket pengar, på att folk ägnar sig åt fetmaskapande beteenden (1) äta mycket mat, (2) köra mycket bil.

Alltså optimeras fysiska strukturerna för detta vinstsyfte vilket innebär att bilen får högsta, eller hög prioritet i samhällsplaneringen. Bilen kan transportera mer mat än en handburen kasse eller en cykelkorg och leder till att mycket mer mat köps vid varje inköpstillfälle vilket höjer butikernas lönsamhet genom minskad lagerhållning och minskade transporter för dagligvaruhandeln. Samtidigt övervältras dessa kostnader på konsumenterna.

Resultatet har över de senaste 60-70 åren blivit att nästan alla mindre livsmedelsbutiker har slagits ut, att jättelika fysiska anläggningar byggts, vägar och parkeringsplatser specifikt utformats för bilar medan fotgängare, tvåhjulingar och kollektivtrafik kommit långt ner på prioriteringsordningen.

Det finns alltså en järntriangel, låt oss kalla den fetmatriangeln,  bestående av komponenterna, bilar, bensin och butiker som med sina följdverkningar mer mat och mindre motion, ligger bakom de guppande magarna.

För att vända fetmatrenden behöver samhällsplanering och infrastrukturbyggande inriktas på följande:

  1. De boendeintegrerade bilparkeringarna behöver minska,
  2. cykel- och gånginfrastruktur behöver byggas ut,
  3. säkra- och väderskyddade cykelparkeringar anläggas,
  4. bilpooler inrättas,
  5. högkvalitativa kollektiva transporter (komfort, snabbhet, turtäthet och pålitlighet) anskaffas,
  6. strukturen i dagligvaruhandeln behöver delvis reverseras genom  att små matbutiker, gärna i anslutning till kollektivtrafikens hållplatser, ersätter dagens biloptimerade dagligvaruhandel av stormarknadstyp,
  7. detaljplanebestämmelser och byggnormer behöver ändras vilket kräver politiska beslut på såväl kommunal- som riksnivå
  8. införande av hälsokonsekvensutredningar liknande de redan existerande miljökonsekvensutredningarna (och då ska det inte handla endast om buller och luftpartiklar utan om långsiktiga  konsekvenser för matkonsumtion och motion hos befolkningen).

Den enskildes ansvar i allt detta finns naturligtvis kvar, hur mycket påkarna rörs på och vad som stoppas i munnen är i slutänden alltid ett individuellt beslut.  Dock kan även den starkaste och klarsyntaste duka under inför ett dukat bord vid vilket den stora tysta majoriteten slagit sig till ro.

Från fetmaproblematiken leder spåren vidare mot negativa klimateffekter och ”carbon footprint”. Makrofetma ökar bevisligen den totala matkonsumtionen vilket leder till negativa klimatförändringar.

Slutligen, att ersätta privata bensinbilar med elbilar hjälper inte vad fetmaepidemin anbelangar. Elbilar må vara hur bra som helst men de minskar inte  befolkningens matintag eller stillasittande. Detta skrivet stillasittande.

Bilstaden Höganäs behöver utmanas (motion, mp i kf ang cykling)

Cykelinfrastruktur_hoganasCykling är viktigt för klimatet, hälsan, samhälls- och privatekonomin. Höganäs kommun och i synnerhet tätorten är i många avseenden optimal för cykling. Det saknas backar, knappast någon cykelsträcka inom tätorten överstiger 3 kilometer och biltrafiken är ganska gles.

I nuläget är cykelresornas andel av de totala persontransporterna blygsam, förmodligen bara några enstaka procent inom kommunen som helhet och något mer inom själva tätorten Höganäs. Detta i kombination med de goda förutsättningarna för cykling, gör att det finns en stor potential för att öka cyklingen i synnerhet inom tätorten Höganäs. Varje investerad skattekrona kan förväntas ge stor utdelning i form av ökad cykling.

Tyvärr är cykelinfrastrukturen inom tätorten allt annat än god. Här och där finns det fina och natursköna cykelvägar men på de sträckor som har den största potentialen för cykling saknas det i vissa fall helt cykelvägar/-banor. I andra fall är cykelinfrastrukturen fragmentarisk eller på annat sätt bristfällig. Det handlar framför allt om sträckor inom de mest frekventerade affärsområdena, Köpmansgatan och Storgatan. Men även Bruksgatan och Långarödsvägen har feltänkta och ibland direkt farliga trafiklösningar. Vid konflikter med bilen har cykeln oftast fått stryka på foten.

Det skulle behövas mycket mer av en system- och flödesansats för cykelinfrastrukturen i tätorten Höganäs. Cykelvägnät bör konstrueras och vidareutvecklas från principen att det skall gå att ta sig säkert med cykel mellan två platser på kortast möjliga sätt. Man bör vidare försöka minimera antalet nödvändiga stopp för cyklister. Varje stopp motsvarar en genomsnittligt cyklad extra sträcka på hela 150 meter

Min skiss av korsning av 111an med avsmalning8För att möjliggöra ett mer systematiskt och fokuserat arbete för att förbättra cykelinfrastrukturen bör en särskild cykelplan inom den trafikstrategi som är under utarbetande tas fram. Vidare bör ett övergripande ansvar för cykelfrågor läggas på en särskild befattningshavare inom den kommunala förvaltningen.

Följande åtgärder bör ges prioritet vid framtagandet av en cykelplan:
(1) Köpmans –,Bruks-, och Storgatan samt Långarödsvägen förses med cykelväg/cykelbana med lämplig beläggning längs hela sina sträckningar och helst på båda sidor av gatorna , (2) maxhastigheten sänks till 30 kilometer i timmen på kritiska gatuavsnitt t.ex. på Bruksgatan, (3) Köpmansgatan dubbelriktas för cyklister, (4) gator med parkeringsfickor, farthinder och höga kanter vid uppfarter till cykelvägar åtgärdas så att cyklister kan passera problemfritt, (5) brytning av barriäreffekt genom att cykling på lämpligt sätt möjliggörs över 111:an längs Långgatan snarast möjligt och redan innan en ny dragning av 111:an från Vikenförbifarten till Väsbyrondellen är anlagd,  (6) nyanläggning av andra tvärkommunikationer för cyklar, t.ex. en sammanhängande sträckning; Vasagatan – Viaduktgatan –  Höganäsbolaget – Bruksgatan, (7) kommunen förser befintliga cykelparkeringar med väderskydd samt nyanlägger parkeringsplatser med väderskydd för cyklar på lämpliga ställen, t.ex. vid de största busshållplatserna och vid de största dagligvarubutikerna, vid behov i samarbete med de privata fastighetsägarna, (8) cyklister ges företräde framför bilar längs cykelvägen på den gamla banvallen vid infarten till CityGross (9) kommunen förbättrar skyltning för cyklister, förbättrar befintliga kartor för cykling samt anlägger pumpstationer och laddstolpar för elcyklar, (10) cykelpendlingsleden mellan Höganäs och Helsingborg ses över, görs sammanhängande och väl skyltad, (11) kommunen inventerar och lagar beläggning och åtgärdar hål i cykelbanor/cykelvägar samt ser över befintliga, alltför tvära, uppfarter till nivåhöjda cykelbanor så att dessa görs mjuka för att minimera stötar för cyklister.

 

Vi yrkar att:

  1. samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en särskild cykelplan med tidssatta åtgärder, planen bör vara separat från den trafikplan/trafikstrategi som är under utarbetande,
  2. ovan nämnda förbättringsförslag arbetas in i en sådan cykelplan,
  3. en befattningshavare inom den kommunala förvaltningen utses för det övergripande ansvaret för cykelfrågor,
  4. kommunen utarbetar och genomför en informationskampanj för att öka antalet cykelresor i Höganäs

Helt rätt, bristande cykelförvaring är en orsak till icke-cykling

Boendeintegrerade parkeringar av klass är en viktig pusselbit för att sätta fart på användning av ett fordon, se tidigare blogginlägg. Man tänker här i första hand på bilparkeringar, garage, car-portar och parkeringsplatser som placeras i omedelbar närhet till själva boendet. Man behöver knappt bli kall eller våt vid dåligt väder, bara att ta några steg, öppna och sätta sig i bilen och trycka på gasen. Bra för handikappade men farligt, farligt för fysiskt fungerande Svensson. Alltså ut med de  boendeintegrerade bilparkeringarna och in med boendeintegrerade cykelparkeringar, trösklarna höjs för bilkörning och sänks för cykling.Cyklar efter storm webb

Rent allmänt är ju kontrasterna mellan ett välmående villaområde och ett hyreshusområde slående. I villaområdet kan avnjutas designade trädgårdar, växthus, car-portar och bekväma garage med fjärrstyrda garageportar, dyrbara rot-avdrag finansierade om- och tillbyggnader.

I hyreshusområdena hålls allt inom snäva budgetramar, detta gäller inte bara nerprioriterade och löjliga cykelförvaringsmöjligheter utan i största allmänhet så finns kaserntänket kvar i hyreshusområden, sterila utemiljöer och  relationer mellan fastighetsförvaltning och boende präglade av förmyndarmentalitet, arrogans och lomhördhet från de fastighetsansvarigas sida och av infantil kverulans från de boendes sida.

Sedan länge finns det i detta land en förening för hyresgäster, vissa boende är fortfarande medlemmar och betalar väl tilltagna månadsavgifter. I mitt område kostar ett medlemskap 82 kr i månaden, dvs 982 kr om året. För en pensionär med små marginaler är detta en summa pengar som inte kan ignoreras, de flesta tanter (mest tanter här) verkar också ha gått ur Hyresgästföreningen. Hyresgästföreningen har helt enkelt blivit för dyr och levererar inte vad den ska vad gäller att driva krav på förbättringar i boendemiljön t.ex säkra och fungerande cykelparkeringar.

Hur ska då pusselbiten god cykelparkering komma på plats i flerfamiljs/hyreshusområden? I bostadsrättsföreningar tar man givetvis upp frågan på medlems/styrelsemöten, i hyreshus kan man om man är utrustad med sisyfosisk uthållighet och en del privata marginaler ta upp saken med hyresgästföreningen, har man inte denna profil kan man namninsamla och föra fram krav och resonemang direkt till fastighetsägaren, här kan lyhördheten variera men åtminstone de kommunala bostadsbolagen är ju om det kniper också ibland åtkomliga bakvägen genom den politiska porten.

Personligen lutar jag åt att bygga lite mer påkostade cykelgarage och erbjuda dessa mot en rimlig hyra, borde räcka med 50 – 100 kronor i månaden. Skall man finansiera med hyreshöjningar riskerar man att stöta på motstånd.

Eftersom de flesta kommuner vid det här laget har antagit cykelpolicies mm borde det väl dessutom gå att klämma fram ett anslag för investering i cykelgarage till fastighetsägarna ur den kommunala budgeten. Nyss såg jag t.ex. en uppgift i Dagens Nyheter om att, jag tror det var 700 miljoner kr, var outnyttjade i Stockholms kommuns cykelmiljard. Varför inte öronmärka pengar ur sådana kommunala cykelbudgetar för investeringsbidrag för cykelgarage i anslutning till flerfamiljshus?

Medan man väntar på att fastighetsägaren skall få loss tummarna kan det vara klokt att vidta vissa skyddsåtgärder på egen hand som fastlåsning av cykel med mc-lås, användande av dubbla lås, märkning av cykel, bortplockning av batteri på elcykel och eventuellt även användande av cykellarm, finns på Biltema. Grannsamverkan är heller aldrig fel, man kan gärna uppmärksamma grannar på när cyklar lämnats olåsta (inget dumt sätt förresten att bli lite populär på).

 

Höj skatten i tre steg på bensin, diesel och flygbränsle

Utnyttja regeringsmakten till grön skatteväxling eller avgå! Annars blir det till att gå in i nästa valrörelse med en såld själ, vilket inte är ett framgångsrecept.

Lägg fram ett paket med sänkningar av skatten på arbete, sänkningar av skatt på låginkomsttagare och arbetsgivaravgifter samt höjningar av koldioxidskatter på bensin, diesel och flygbränsle.

Totalt säljs cirka 10 miljarder liter bensin, diesel och flygbränsle om året här i landet. En höjning i tre steg under innevarande mandatperiod 3 x 80 öre skulle alltså förstärka statskassan med 24 miljarder kronor.

Detta är inte en stor skatteväxling utan snarare en minimal sådan, handlar om kanske 1 eller 2 procent av de totala skatterna i den statliga och kommunala ekonomin, men en början.

Glesbygden kan enkelt kompenseras  med olika riktade stöd. Förmodligen inte särskilt dyrt med tanke på att glesbygden är just gles.

Syftet  är att inte i första hand att minska folks möjligheter att förflytta sig bekvämt, vilket bilens A till B förflyttningar faktiskt är.

Det handlar alltså om att knåda om bilflottan, omställning till miljövänligare och mindre fordon som märkbart minskar koldioxidutsläpp samt minskar belastningen på väginfrastrukturen. Mindre och lättare bilar minskar behovet av nya vägar. En stor SUV kräver dubbelt så mycket parkerings- och vägutrymme och sliter 10 gånger så mycket på vägbanor (vägslitaget är axeltrycket i kvadrat!) som en liten bil.

I andra hand handlar det faktiskt om att något minska det totala bilåkandet. En rimlig ökning av tuggmotståndet i folks vardag (mer apostlahästar och cykling) skulle otvivelaktigt vara hälsobefrämjande. Mobiliteten för handikappade kan alltid hanteras i särskild ordning. Allt fläsk som syns i dagligvarubutiken ligger inte i köttdisk!