Förkylningsfunderingar

Ihållande, iskallt regn, 3 nätter i sträck, varje natt 3 – 4 timmar. Det gick som man hade kunnat vänta trots att jag använder all tänkbar regnmundering, alltid nått man missar, tydligen räknade jag inte med själva nedkylningseffekten utan väta, av regn på ryggen, en tröja för lite helt enkel.

Slutssats: det går inte att gardera sej mot verkligheten.

Men inget ont som inte har något gott med sig. Tidsutrymme dyker upp för ett nytt ihopp i bloggvärldens hajvatten. Oemotståndligt.

Jag gillar engelskspråkiga Al Jazeera, denna märkliga hybrid mellan globalt fritänk och oljepengar. Kanske ett och annat som lyser med sin frånvaro men det som finns är bra och det finns mycket, debatter med Mehdi Hassan i Oxford, the Listening post, spännande videodebatter mm mm.

Snubblade precis över ett inslag att om sydafrikanske Jacob Zumas affärspartner, Gupta familjen, börjat få det hett om öronen med offentlig granskning och tydligen valt att ta sin Mats ur skolan och i sin privatjet sjappa till Dubai.

I nästa musklick ser jag en uppgift om att Dubai nu planerar för sitt nästa ”världens högsta hus”, ett Burj Khalifa nr 2, naturligtvis högre än nr ett, sluthöjd hemlighållen men man gissar att den kan hamna över kilometern upp i skyn.Dubai_new_tower

I det här lilla landet är det många som täljt guld med täljkniv, sällan passar väl detta slitna uttryck bättre än just här.

Jag tycker det var alldeles nyss som det var finanskris, panka expats flydde och lämnade sin 4wd på flygplatsens parkeringsplats. Då skulle man passat på, stegat in på  Handelbankskontoret i Höganäs tatt ut en kredit på 50 miljoner, fixat en prisdumpad Dubaiportfölj, för att nu några år senare ingående i  miljardärsklubben,  kunna öppna brevlådeföretag hos Mosack Fonseca, och ha sitt på det torra i stället för att bli förkyld i ihållande regn.

På tal om Burj Khaliffa nr 2, hur är det egentligen med carbon footprint i Dubai och andra gulfstater? Enl statistiken ligger energiförbrukningen per capita i Dubai (2012) på 8,6 ton oljeekvivalenter jämfört med Sveriges 4,9 ton oljeekvivalenter. Haken här för Dubai och andra emirat är att f n hela konsumtionen utgörs av fossilproducerad energi, naturgasturbiner för elen, törstiga lyxfordon, diverse gigantiska energislukare som skidbackar i öknen, en allestädes närvarande lufkonditionering mm.

Det känns märkligt, när världen debatterar om det skall gå att undvika global temperaturhöjning över självskenande nivåer, så öser man på för fullt med maximalt klimatpåverkande investeringar i ett land som Dubai.

När en skumraskande Gupka-familj flyr Sydafrika så är det inte mer än logiskt att kosan styrs till Dubai.

Här finns världens inkomst-och förmögenhetsfördelningsproblem i extrem tillspetsning parade med de allra värsta klimatförstörarbeteenden och ett brutalt utnyttjande av billig arbetskraft i knivskarpt koncentrat. Det lär inte bli någon folkomröstning som i lilla Höganäs om pråliga nybyggnationer på höjden. Här är det handslag bakom lykta dörrar som gäller. Punkt slut.

Skall man titta på saker och ting ur ett strikt globalt överlevnadsperspektiv så är det egentligen inte de gigantiska inkomst-och förmögenhetsklyftorna i sej själva som är problemet. Problemet är att det skapas globala  ”Role Models” som legitimerar otyglad energiförbrukning. Det är okey med miljardärer som per miljardärscapita kanske har carbon footprints som är 100 eller tusen gånger större än den genomsnittlige jordinvånarens.

Men visst blir det tjusigt med ett Burj Khalifa nr 2, inte tu tal om den saken.

 

 

Låt asylsökande bygga sina egna bostäder med årshyror under 1000 kr/m2

Kontroversiellt. Ja jag förmodar det. Asylregler, fackliga regler, konkurrenslagstiftning, regler i bygglagstiftningen samt prestigetänkande och allehanda organisatoriska trögheter, javisst kan det finnas hinder. Men titta på dagens verklighet: Bert Karlsson, ohemula vinster, bostadsbrist bland, ungdomar, lågavlönade och asylsökanden, inaktivitet hos många asylsökande (som till råga på eländet också ofta lägger på hullet och blir feta eller överviktiga) och även nerbrytande inaktivitet bland etniskt svenska arbetslösa.
flyktingar

Jättestort behov av bostäder kan matchas med jättestort behov av aktivitet och bra introduktion i det svenska samhället. Jag tror man skulle få full rulle om man lät asylsökande, naturligtvis på fullständigt frivillig basis, delta i byggandet av fullvärdiga bostäder. Ett litet aber här är att dagens byggande är extremt rationaliserat och förutsätter god yrkeskunskap.

Varför då inte ta fram ett koncept med hjälp av något eller några av de många duktiga och framgångsrika svenska trähusföretagen som är specialanpassat för att kunna fungera med icke yrkesutbildad arbetskraft. Ett trähuskoncept grundat på färdiga element eller byggblock som lämpar sig för icke yrkesutbildad arbetskraft. De nuvarande husmodellerna som finns kan behöva modifieras, byggmetoder modifieras och organisations-, projekts- och arbetsledningar tas fram och utbildas.

En ännu djärvare men kanske alltför utopisk idé skulle vara att låta asylsökanden, utbildade med specialkurser och under kompetent ledning och organisation, bygga ekologiska hus med andra återvinningsbara naturmaterial, hus som samtidigt klimatoptimeras med solvärme och nätintegrerade solceller. En förhållandevis stor andel av de flyktingar som kommer in nu är yngre män med god, eller mycket god utbildning så det ovan skissade konceptet bör passa som hand i handske för denna kategori.

Berörda kommuner får skaka fram billig mark, det lär finnas mycket om man anstränger sig. Och vad gäller lokaliseringen av bostäder bör man ligga steget före och fokusera mest på kommuner med bostadsbrist.
Totalkostnaden per kvadratmeter bör i slutändan kunna hamna på ung hälften av dagens, runt 15 tusen kronor, en fullvärdig bostad på 60 kvadrat hamnar runt niohundra tusen kronor. Årshyran per kvadratmeter bör kunna hamna under 1000 kronor. Byggbranschen och dess lobbyister får gnälla.

Spännande klimatsmarta byggprojekt i medelhavsområdet och Mellanöstern

Sönderskjutna städer, infrastruktur och bostäder, befolkningar som växer explosionsartat summerar till enorma behov av ny infrastruktur och nya bostäder inom en inte alltför avlägsen framtid. Jag tänker på länder som Libyen, Egypten, ”Palestina” och Syrien men givetvis även övriga länder vid Medelhavets södra kust och i andra delar av Mellanöstern som Irak och Jemen. Men nu gäller det att vara extremt uppmärksam, allt som byggs för närvarande byggs fel ur klimatsynpunkt.

DubaiMan bygger oisolerade hus av cement och tegel som blir stekheta på sommarhalvåret och därför kräver kylning med luftkonditionering. Luftkonditionering svarar för en mycket stor andel av elförbrukningen här nere under sommarhalvåret.

Att kyla ett medelhavshus är ungefär som att använda kylskåp i form av flyttkartonger med kylaggregat. Elen tillverkas med stora eller små dieseldrivna generatorer. Det är släng dej i väggen korkat! Jag misstänker att man i stort sett också byggt fel i Dubbai, Jeddah och andra ställen där oljepengar flödat.  Faller dessa ställen samman som korthus när oljan inte längre ger inkomster? Risken är överhängande.

Om vi inte ser upp kommer kommande byggboom i området att upprepa gårdagens misstag men på tio gånger större byggvolymer, alltså tio gånger värre. Som tur är går allt att lösa och det går faktiskt att lösa med befintlig teknik. De var romarna som kom på att tillverka betong med cement, rackarns smart. Det romerska imperiet krävde för underhållning och schackhållning av befolkningar stora byggnader, 30,40,50 meter höga, typ cirkus Maximus, Colloseum eller Pantheon. Romarna lärde sej att bygga högt, genialt och snabbt med betong.

Mud houseCement är dock extremt energikrävande och faktiskt inte nödvändigt för att bygga relativt marknära bostäder. Skall kommande byggboom i Mellanöstern kunna vridas i en klimatsmart riktning måste vi bort från den romerska cementen, detta trots att det går att bygga fascinerande konstruktioner med denna.

Jag tror vi skall skaka liv i urgamla lokala byggmetoder, kunskapen finns i äldre generationer, och utveckla dessa urgamla metoder något med modern teknik. Simsalabim så har vi klimatsmarta och återvinningsbara  byggnader. Alls inte svårt men kräver en viss organisation och tillbakarullning av modernismens hegemoni.

Mud houses

I går blev det en scootertur till Sadrasamköy. Jag har en 125 cc Honda Innova som drar så lite som 0,17 liter milen så förflyttningsmetoden får väl anses vara ganska okey, stora, ganska smala däck, ungefär den där sortens scooter som man ser på filmer från Thailand. Så hamnade jag i ett snack restaurangägaren och några andra lunchgäster om hur husen byggs på Cypern.Två rader ihåliga tegelstenar och en putsad fasad. Ibland klämmer man in lite frigolit i luftspalten mellan tegelstensskikten, men totalt bortseende från köldbryggor, med andra ord närmast ett skämt i isoleringshänseende. Alla hus byggs så här vilket gör husen omöjliga både att kyla och att värma upp, dom läcker värme som såll. Detta kan man räkna ut i förhand utan ingenjörsutbildning och det kan framför allt konstateras i efterhand, när naturgastuber för uppvärmning ständigt skall inhandlas eller när skyhöga elräkningar skall betalas. Så kommer frågan upp om hur man gjorde förr. Då säger restaurangägaren något oväntat, ”fram till 1974 byggde vi hus av lerklin (mudhouses). Hoppsan, varför fram till år 1974 undrade jag? Jo ser du svarar restaurangägaren att fram till 1974 bodde vi i enklaver och grekerna kontrollerade tillförseln av alla förnödenheter utifrån. Grekerna tillät helt enkelt inte att vi tog in byggmateriel till enklaverna. Det gick alltså inte att använda cement för betongtillverkning, bruk för murning, tegelpannor för takläggning, ledningar för el eller vatten eller glas för att sätta in fönster. Bistert med andra ord. Javisst säger restaurangägaren men husen gick ändå att hålla varma på vintern och de höll sig också hyfsat svala på sommaren.

Omdesigna hyreshuskonceptet

Hyreshuset upplevs av många som lite trist, ett andrahandsval som det gäller att komma ur så snabbt som möjligt. Bor själv i ett hyreshus nu, väldigt bekvämt att slippa tänka på en massa praktiska grejer som gräsklippning, snöskottning m m. Det är nog, sett i det stora hela, ett mycket bra hyreshus men det finns vissa nackdelar.

flerfamiljshus_och_turning-torsoVill man få något ändrat eller fixat  har man att tampas med fastighetsförvalningen.
Härförledes tog jag t.ex. upp frågan om bättre cykelförvaringsmöjligheter i markplan med bovärden, väderskydd, bra fastlåsningsmöjligheter och laddstolpar för elcyklar. Mina önskemål bemöttes med ”jaja vill du ha det här då kan du köpa villa”. Korkat svar,  jag lyckades dock passa på den fina dispytmöjligheten.

Ganska mycket svart-vitt tänkande i frågan hyreshus kontra villa. Sett ur ett miljö- och uthållighetsperspektiv är hyreshuset/flerfamiljshuset överlägset med ett bättre markutnyttjande, mindre investering, materialåtgång, väsentligt lägre klimatutsläpp per person.

I Mölle där jag bott ett tag hade vi en granne i ett stort stenhus med direktverkande el för uppvärmning som hade en årsförbrukning på 60 000 kwh plus klimatusläpp från ett par bilar för nästan dagliga t o r transporter till centralorten på 20 – 30 kilometer. Detta kan jämföras med min nuvarande årliga elförbrukning i en liten hyreslägenhet på 800 kwh och möjlighet att klara dagliga förflyttningar i stort sett utan bil.cykelparkering

Eftersom hyreshuset i sina grundegenskaper är bättre ur miljösynpunkt borde man se till att det också, från ett bredare boendeperspektiv, blev attraktivare med hyresrätt/flerfamiljshus. En ingång till hur man gör detta är att titta på hur man fullt ut kan utnytta den utväxlingspotential som följer av det koncentrerade boendet. Små lägenheter är billiga men saknar av utrymmesskäl vanligen ett antal fördelar hos villaboendet.

Genom att bygga in mötes/festlokaler, andra funktioner, t.ex hobbyrum för att snickra, väva mm, lokal för fysisk träning, eventuellt också gästlägenheter i flerfamiljshus redan från starten kan man på ett väldigt kostnadseffektivt sätt få in ett antal ”villafunktioner” i flerfamiljshuset.

Rimligen skulle man kunna bygga en bra mötes/festlokal  per 200 -400 små lägenheter.  Hyran skulle kanske behöva vara några procent högre men en sådan liten fördyring borde väga lätt ställd mot fördelarna för föreningsverksamhet, lokal demokrati  och socialt liv i största allmänhet.Väldigt mycket kan också göras för den yttre miljön i hyreshusområden som väderskyddad cykelparkering i markplan, bättre trädgårdsdesign, tillgång till odlingslott och estetisk utsmyckning. Särskilda ansträngningar bör göras för att optimera mikroklimat, solbelysning och vindbrytning.

vävstugaAv klimatskäl och för att mota Fetma- Olle i grind bör det finnas ett visst ”tuggmotstånd” mot att utnyttja bil, boendeintegrerade bilparkeringar bör undvikas eller minimeras samtidigt som cykel- och gångförflyttningar underlättas genom ett genomtänkt anläggande av cykelvägar och dessas integration i befintliga gatunät.

Kraften kommer från folket

Det finns en tröghet i det etablerade. Konstigt vore det ju annars, annars hade ju det etablerade inte varit det etablerade. Men det har aldrig varit mer rätt än idag att utmana det etablerade. Detta gäller kanske i första hand klimatfrågan vilket 350 rörelsen och massdemonstrationen i New York på ett härligt sätt demonstrerar.

Det hade varit kul att vara där men jag hade inte koll på att något var på gång innan det hela var i full rullning. Men även andra strukturer behöver utmanas. Jag tänker på arbetslösheten och bostadsbristen. Här finns, med styrkan hos Internet-kommunikation, en jättepotential som precis bara har hunnit börja utforskas.

Varför inte bilda kooperativ av arbetslösa och bostadslösa eller bostadssökande där folk tar egna initiativ för att lösa problemen. Måste erkänna att den svenska inprogrammerade hjälplösheten får magen att vända sig ut och in på mig.

Terrängen är full av den inpinkande maktens småpåvar. Rätta sättet att hantera detta grus är naturligtvis inte att reta upp sig utan att med praktisk handling  se till att saker och ting vrids i rätt riktning.

Ett exempel på hur man i de kommunala beslutsprocesserna bara tuffar på på den redan lagda rälsen är bostäder. I min stad, Höganäs med en befolkning på 25000 personer, finns det mer än 3000 registrerade bostadssökanden. En nyproducerad ganska medelmåttig tvåa på 56 m2 kostar upp till 7500 kr i månadshyra vilket ger en  en årshyra på 90 tusen kronor.

Samtidigt ligger existensminimum för ensamstående utan barn runt 7000 kr i månaden. Hos den moderata kommunledningen i Höganäs finns paradoxalt nog en stark förkärlek till att bygga flashiga hus med havsutsikt och naturligtvis, för vanligt folk oöverkomliga eller väl höga hyror/kostnader.

Ponera att 10 procent, 300 personer, av de registrerade bostadslösa slår sig samman bildar en bostadskooperativ förening och lägger bud på tillgänglig mark. Med uthållig förtätningsstrategi kan man få ut mycket boende med små tomter och uthålliga trafiklösningar.

Min favorit är en stadsplan med små tomter, endast runt 100 m2 per hushåll, låg vindbrytande och soloptimerande bebyggelse, bannlyst biltrafik med undantag för räddningsfordon och andra nödvändiga transporter.

Kommunikationen inom områdena hanteras helt och hållet med gång- och cykelstigar, vilka är mycket yteffektiva och dessutom vindbrytande jämfört med breda gator och naturligtvis inga bilparkeringsplatser inom området.gron bostadsomrade

 

Samtidigt är det viktigt att området integreras kommunikationsmässigt med omgivningen, cykel- och gångstigarna skall alltså anslutas till vägnätet utanför området och absolut inte sluta i återvändsgränder eller små isolerade bostadsenklaver.

Kapitalkostnaden för en tvåa på 50 kvadrat skall inte överstiga en miljon kronor och helst ligga runt 700 tusen kronor. Vilket innebär en kvadratmeterkostnad på 15 till 20 tusen kronor. Orealistiskt -alls icke! De tomter som kommunen säljer idag ligger på 400 – 1000 kvadratmeter så bara på marken kan stora besparingar göras.

Produktionen av området kan medlemmarna delvis själva eller nyorganiserade arbetskooperativ svara för. Professionella tjänster köps in av kooperativet självt, med leapfrogging av oligopol och existerande kommunal korruption. Stora pengar kommer att sparas och mycket kraft  att förlösas.