Fetmatriangeln

Jag påstår att att 51% av svenskarna är feta eller överviktiga (enl folkhälsomyndighetens årsrapport år 2016) i första hand är ett strukturellt problem och inte ett individuellt. Strukturalisten Michel Foucault hade hållit med. Det är samhällsstrukturerna som är de största bovarna i dramat. Kan jag bevisa det?

Nja min bevisning skulle kanske inte hålla i domstol men nu handlar det ju inte om någon domstolsförhandling där grundregeln ”hellre fria än fälla” skall gälla.  Hur bevisar man, i avsaknad av DNA spår och annat, att det är strukturerna som är bovarna bakom fetmaepidemin?

Till skillnad från den (smällfete) kriminologen Leif GW Persson är jag en varm anhängare av motiv. Har samhällsstrukturerna  då som motiv att människor skall bli feta? Kanske att hårddra saken. Men ett ja med kvalifikationer bör kunna ges. Finns väl knappast någon beslutsfattare som är så djävulusisk att hen avsiktligt försöker göra folk fetare men däremot en hel drös beslutsfattare i näringslivet som vill tjäna pengar, mycket pengar, på att folk ägnar sig åt fetmaskapande beteenden (1) äta mycket mat, (2) köra mycket bil.

Alltså optimeras fysiska strukturerna för detta vinstsyfte vilket innebär att bilen får högsta, eller hög prioritet i samhällsplaneringen. Bilen kan transportera mer mat än en handburen kasse eller en cykelkorg och leder till att mycket mer mat köps vid varje inköpstillfälle vilket höjer butikernas lönsamhet genom minskad lagerhållning och minskade transporter för dagligvaruhandeln. Samtidigt övervältras dessa kostnader på konsumenterna.

Resultatet har över de senaste 60-70 åren blivit att nästan alla mindre livsmedelsbutiker har slagits ut, att jättelika fysiska anläggningar byggts, vägar och parkeringsplatser specifikt utformats för bilar medan fotgängare, tvåhjulingar och kollektivtrafik kommit långt ner på prioriteringsordningen.

Det finns alltså en järntriangel, låt oss kalla den fetmatriangeln,  bestående av komponenterna, bilar, bensin och butiker som med sina följdverkningar mer mat och mindre motion, ligger bakom de guppande magarna.

För att vända fetmatrenden behöver samhällsplanering och infrastrukturbyggande inriktas på följande:

  1. De boendeintegrerade bilparkeringarna behöver minska,
  2. cykel- och gånginfrastruktur behöver byggas ut,
  3. säkra- och väderskyddade cykelparkeringar anläggas,
  4. bilpooler inrättas,
  5. högkvalitativa kollektiva transporter (komfort, snabbhet, turtäthet och pålitlighet) anskaffas,
  6. strukturen i dagligvaruhandeln behöver delvis reverseras genom  att små matbutiker, gärna i anslutning till kollektivtrafikens hållplatser, ersätter dagens biloptimerade dagligvaruhandel av stormarknadstyp,
  7. detaljplanebestämmelser och byggnormer behöver ändras vilket kräver politiska beslut på såväl kommunal- som riksnivå
  8. införande av hälsokonsekvensutredningar liknande de redan existerande miljökonsekvensutredningarna (och då ska det inte handla endast om buller och luftpartiklar utan om långsiktiga  konsekvenser för matkonsumtion och motion hos befolkningen).

Den enskildes ansvar i allt detta finns naturligtvis kvar, hur mycket påkarna rörs på och vad som stoppas i munnen är i slutänden alltid ett individuellt beslut.  Dock kan även den starkaste och klarsyntaste duka under inför ett dukat bord vid vilket den stora tysta majoriteten slagit sig till ro.

Från fetmaproblematiken leder spåren vidare mot negativa klimateffekter och ”carbon footprint”. Makrofetma ökar bevisligen den totala matkonsumtionen vilket leder till negativa klimatförändringar.

Slutligen, att ersätta privata bensinbilar med elbilar hjälper inte vad fetmaepidemin anbelangar. Elbilar må vara hur bra som helst men de minskar inte  befolkningens matintag eller stillasittande. Detta skrivet stillasittande.

Höj skatten i tre steg på bensin, diesel och flygbränsle

Utnyttja regeringsmakten till grön skatteväxling eller avgå! Annars blir det till att gå in i nästa valrörelse med en såld själ, vilket inte är ett framgångsrecept.

Lägg fram ett paket med sänkningar av skatten på arbete, sänkningar av skatt på låginkomsttagare och arbetsgivaravgifter samt höjningar av koldioxidskatter på bensin, diesel och flygbränsle.

Totalt säljs cirka 10 miljarder liter bensin, diesel och flygbränsle om året här i landet. En höjning i tre steg under innevarande mandatperiod 3 x 80 öre skulle alltså förstärka statskassan med 24 miljarder kronor.

Detta är inte en stor skatteväxling utan snarare en minimal sådan, handlar om kanske 1 eller 2 procent av de totala skatterna i den statliga och kommunala ekonomin, men en början.

Glesbygden kan enkelt kompenseras  med olika riktade stöd. Förmodligen inte särskilt dyrt med tanke på att glesbygden är just gles.

Syftet  är att inte i första hand att minska folks möjligheter att förflytta sig bekvämt, vilket bilens A till B förflyttningar faktiskt är.

Det handlar alltså om att knåda om bilflottan, omställning till miljövänligare och mindre fordon som märkbart minskar koldioxidutsläpp samt minskar belastningen på väginfrastrukturen. Mindre och lättare bilar minskar behovet av nya vägar. En stor SUV kräver dubbelt så mycket parkerings- och vägutrymme och sliter 10 gånger så mycket på vägbanor (vägslitaget är axeltrycket i kvadrat!) som en liten bil.

I andra hand handlar det faktiskt om att något minska det totala bilåkandet. En rimlig ökning av tuggmotståndet i folks vardag (mer apostlahästar och cykling) skulle otvivelaktigt vara hälsobefrämjande. Mobiliteten för handikappade kan alltid hanteras i särskild ordning. Allt fläsk som syns i dagligvarubutiken ligger inte i köttdisk!

 

Paradoxernas tid

Visst, det känns som det brinner i knutarna och att mycket går åt fel håll. Ibland får jag faktiskt känslan av att höga vederbörande, politiskt/ekonomiskt beslutsfattande eliter i själva verket är en slags pyromaner som eldar på brasan med mera fossila bränslen, och nu efter skifferbensinens uppdykande, återgång till stora bensinslukande monsterbilar i USA.

Sluter jag ögonen kan jag se fossileliterna, smygande i buskarna vid de brinnande boningarna, upplevande en del privata höjdpunkter.

Och nu kom jag att tänka på zoner………., typ radioaktivt smittade Tjernobyl och Fukoshima (inte ännu, men kommer) och demilitariserad, minerad zon, typ mellan norra och södra Cypern. Vilka fantastiska områden, en orörd vild natur, med en återkomst av alla möjliga biotoper och djur, vargar, björnar, vildsvin, hjortdjur och havsörnar.

Och Ryssland, såg nyss en uppgift om att 40% av odlad mark återgått till skogsmark efter Sovjetunionens sammanbrott med kraftigt ökade björn- och vargstammar.

Och nu kommer jag in på Kullaberg i nordvästskåne, jag har bott på gränsen till naturreservatet i sommarboende i femtio år.

I den östra delen avverkar Krapperupstiftelsen skog. Man kör jättelika skogsmaskiner som trycker sönder marken med gigantiska fordonshjul. Skogsmaskiner som en person kan hantera men som fördärvar markbiotoper och markvegetation för lång tid framåt.vargar

Varför låter man inte ett gäng av de tusentals asylboende, arbetslösa eller undersysselsatta i Höganäs kommun ta hand om ruljansen med skogsvårdsmetoder som är värdiga ett naturreservat?

Ja, varför inte återinföra det hästbaserade skogsbruket? Det skulle göra susen. Folket skulle komma ut i skogen och göra riktig nytta stället för att sitta inne och rulla tummarna, bli feta, frustrerade och riskera omvandling till rekryteringsobjekt för ett kalifat eller till kriminaliserad underklass.

Finns det en ond vilja, finns det också en god vilja.

Håll tillgodo – dagens dos av svart-vitt!

Jag väntar på ett telefonsamtal från regeringskansliet

Jajamen! Uppblåst typ den där. Vad skulle innehållet vara i ett sådant samtal? Uppdrag att reformera hela den offentliga sektorns sociala skyddsnätskostnader och införa någon form av allmänt grundskydd, ibland kallat medborgarlön.

Jag måste vara en av landets mest väl lämpade personer för detta uppdrag, nu håller jag tummarna för att även vederbörande rosenbadare kommer fram till samma slutsats. ”Give me the tools and I’ll do the job” för att parafrasera den gamla hädangångna cigarrökande mannen.

 

arbetsförmedling

 Tänk att få sätta kniven i detta stora spektakel till system. 1600 miljarder kronor i utgifter för socialt skydd i det offentliga systemet, administrerade ofta under förnedrande och destruktiva former för avnämarna.

Låt oss namnge reformen till ”Leonards cut”. Fram med slipstenen. Jag kan redan nu ana den lustfyllda kicken när verktyget sjunker in i de mjuka fettvalkarna.

 

 

Till saken.

morakniv_transparant_stor

 

  Fördelarna:

  • Undanröja massor av onödigt lidande och förnedring.
  • Frigöra massor av mänsklig energi och talang, folk slipper ägna halva sin tillvaro åt att få den ekonomiska tillvarons ekvation att gå ihop och kan därmed fokusera på annat, ibland väsentligheter.
  • Enorma rationaliseringsvinster inom socialförsäkringssfären genom att onödig byråkrati skärs bort.

 

Nackdelarna:

  • En del kommer att missbruka systemet, men det blir nog inte mycket värre än dagens situation.


Räknestycket:

Låt oss säga att de idag finns cirka 3 miljoner personer som är faktiskt arbetslösa, förtids- och sjukpensionärer, långtidssjukskrivna m.fl. Vad skulle det kosta att ge dessa ett grundskydd på 150 tusen kronor om året? 150 tusen gånger 3 miljoner! Vad var nu det blev? 450 miljarder.

Hoppsan, då blir det en del pengar över, närmare bestämt 1150 miljarder. Dom kulorna bör ju utan vidare och även med viss råge räcka till överblivet finlir och felräkningar, även den bäste kan ju ha fel.

Ring 070 32 34 809