Spännande klimatsmarta byggprojekt i medelhavsområdet och Mellanöstern

Sönderskjutna städer, infrastruktur och bostäder, befolkningar som växer explosionsartat summerar till enorma behov av ny infrastruktur och nya bostäder inom en inte alltför avlägsen framtid. Jag tänker på länder som Libyen, Egypten, ”Palestina” och Syrien men givetvis även övriga länder vid Medelhavets södra kust och i andra delar av Mellanöstern som Irak och Jemen. Men nu gäller det att vara extremt uppmärksam, allt som byggs för närvarande byggs fel ur klimatsynpunkt.

DubaiMan bygger oisolerade hus av cement och tegel som blir stekheta på sommarhalvåret och därför kräver kylning med luftkonditionering. Luftkonditionering svarar för en mycket stor andel av elförbrukningen här nere under sommarhalvåret.

Att kyla ett medelhavshus är ungefär som att använda kylskåp i form av flyttkartonger med kylaggregat. Elen tillverkas med stora eller små dieseldrivna generatorer. Det är släng dej i väggen korkat! Jag misstänker att man i stort sett också byggt fel i Dubbai, Jeddah och andra ställen där oljepengar flödat.  Faller dessa ställen samman som korthus när oljan inte längre ger inkomster? Risken är överhängande.

Om vi inte ser upp kommer kommande byggboom i området att upprepa gårdagens misstag men på tio gånger större byggvolymer, alltså tio gånger värre. Som tur är går allt att lösa och det går faktiskt att lösa med befintlig teknik. De var romarna som kom på att tillverka betong med cement, rackarns smart. Det romerska imperiet krävde för underhållning och schackhållning av befolkningar stora byggnader, 30,40,50 meter höga, typ cirkus Maximus, Colloseum eller Pantheon. Romarna lärde sej att bygga högt, genialt och snabbt med betong.

Mud houseCement är dock extremt energikrävande och faktiskt inte nödvändigt för att bygga relativt marknära bostäder. Skall kommande byggboom i Mellanöstern kunna vridas i en klimatsmart riktning måste vi bort från den romerska cementen, detta trots att det går att bygga fascinerande konstruktioner med denna.

Jag tror vi skall skaka liv i urgamla lokala byggmetoder, kunskapen finns i äldre generationer, och utveckla dessa urgamla metoder något med modern teknik. Simsalabim så har vi klimatsmarta och återvinningsbara  byggnader. Alls inte svårt men kräver en viss organisation och tillbakarullning av modernismens hegemoni.

Mud houses

I går blev det en scootertur till Sadrasamköy. Jag har en 125 cc Honda Innova som drar så lite som 0,17 liter milen så förflyttningsmetoden får väl anses vara ganska okey, stora, ganska smala däck, ungefär den där sortens scooter som man ser på filmer från Thailand. Så hamnade jag i ett snack restaurangägaren och några andra lunchgäster om hur husen byggs på Cypern.Två rader ihåliga tegelstenar och en putsad fasad. Ibland klämmer man in lite frigolit i luftspalten mellan tegelstensskikten, men totalt bortseende från köldbryggor, med andra ord närmast ett skämt i isoleringshänseende. Alla hus byggs så här vilket gör husen omöjliga både att kyla och att värma upp, dom läcker värme som såll. Detta kan man räkna ut i förhand utan ingenjörsutbildning och det kan framför allt konstateras i efterhand, när naturgastuber för uppvärmning ständigt skall inhandlas eller när skyhöga elräkningar skall betalas. Så kommer frågan upp om hur man gjorde förr. Då säger restaurangägaren något oväntat, ”fram till 1974 byggde vi hus av lerklin (mudhouses). Hoppsan, varför fram till år 1974 undrade jag? Jo ser du svarar restaurangägaren att fram till 1974 bodde vi i enklaver och grekerna kontrollerade tillförseln av alla förnödenheter utifrån. Grekerna tillät helt enkelt inte att vi tog in byggmateriel till enklaverna. Det gick alltså inte att använda cement för betongtillverkning, bruk för murning, tegelpannor för takläggning, ledningar för el eller vatten eller glas för att sätta in fönster. Bistert med andra ord. Javisst säger restaurangägaren men husen gick ändå att hålla varma på vintern och de höll sig också hyfsat svala på sommaren.

Höganäs, befolkningstillväxt vid olika tillväxttakter

I inledningen till Höganäs kommuns förslag till ny översiktsplan sägs ”för att kunna möta framtidens utmaningar måste vi växa”. Några resonemang varför det är nödvändigt att växa för att möta framtidens utmaningar redovisas emellertid  inte. Man anar att de utmaningar som behöver mötas handlar om utgifter för äldreomsorg och utbildning. Men fler invånare innebär ju också större kostnader.

Vad är det som säger att de nya invånarna över sina boendecykler i kommunen tillför mer i inkomster än vad de förorsakar i kostnader för kommunen? Det skulle kunna vara så att t.ex. en stor inflyttning av pensionärer på sikt kan visa sig bli en kostnadsmässig belastning för kommunen i form av ökade kostnader för äldreomsorg. Vad gäller inkomstsidan kan man heller inte ta för givet att en inflyttning medför så stora fördelar.

Det kan i och för sig vara så att de inflyttande har god privatekonomi men sådana goda privatekonomier kanske i flertalet fall mer beror på kapitalvinster från bostadsförsäljning i Stockholmsområdet än på höga inkomster som genererar skatteintäkter för kommunen.

Grafen visar hur även en till synes relativt liten befolkningstillväxt, som den i förslaget till ny översiktsplan föreslagna 1 procenten per år på längre sikt ger en massiv tillväxt. 1 procent per år, nu 250 personer, innebär vid oförändrad tillväxt en fördubbling av befolkningen på 70 år.

Alltså, år 2085 skulle befolkningen ha fördubblats till 50000 invånare. Med villaboende skulle det i runda slängar innebära att ytterligare 4 kvadratkilometer mark skulle behöva tas i anspråk för nya bostäder vilket motsvarar mark för att bygga ytterligare en hel stad Höganäs. Med flerfamiljsboende skulle markbehovet bli minst en och en halv kvadratkilometer. Till detta kommer ytterligare markbehov för vägar och offentliga och kommersiella byggnader mm.

I en kommun som Höganäs med stora områden som är avsatta som riksintresse för naturvård och rörligt friluftsliv och stora arealer med värdefull åkermark kommer den av kommunen förordade tillväxttakten att på längre sikt medföra mycket tillspetsade konfliktsituationer mellan den ökande befolkningens markanspråk för bebyggelse och infrastruktur och intresset att skydda nämnda riksintressen. Det förefaller oundvikligt att den tänkta befolkningstillväxten allvarligt kan komma att skada naturvårds- och jordbruksintressena.

Befolkningstillvaxt_hoganas

Paradigmskifte

Zlatan_sjalvEtt skäl  till BNP begreppets popularitet är säkert att det finns ett nära samband mellan BNP tillväxt och tillväxt i det offentligas skatteintäkter. Här har vi ett skruvstäd som heter duga! Det är alltså svårt, mycket svårt att detronisera BNP-begreppet som samhällets viktigaste utvärderingsvariabel, men inte omöjligt.

I Butan har man infört ett ”lyckoindex” för utvärdering av samhällsutvecklingen. Inte dumt, faktiskt, men risken att få stämpel som infantil pajas om man försöker sig på ett liknande experiment här på hemmaplan får nog ses som överhängande.zlatan

Vill man ändra på saker och ting kan en god infallsvinkel vara att titta på vad som uppfattas som samhällets belöningsmekanismer för individer och deras prestationer. Vilka förebilder har folk? Eller vem är man avundsjuk på? Kan nog sätta en slant på att Zlatan och någon IT- entreprenör typ Steve Jobs och Apple/Iphone kommer högst på listan. Här handlar det om mycket, mycket pengar, dyra villor, vackra kvinnor och snabba bilar.

Media och i media projicerade ideal spelar här en nyckel roll. Men hur styr man över samhällets ikonskapande till något som gynnar ekologiskt hållbar utveckling. En svår nöt. Men ett knäckningsförsök måste göras annars skulle jag inte sitta här och knacka tangent. I omställning till hållbar utveckling finns huvudkomponenterna:

  1. Nya ideal, paradigmskifte
  2. Målvariabler för hållbar utveckling
  3. Metoder för omställning

Omdesigna hyreshuskonceptet

Hyreshuset upplevs av många som lite trist, ett andrahandsval som det gäller att komma ur så snabbt som möjligt. Bor själv i ett hyreshus nu, väldigt bekvämt att slippa tänka på en massa praktiska grejer som gräsklippning, snöskottning m m. Det är nog, sett i det stora hela, ett mycket bra hyreshus men det finns vissa nackdelar.

flerfamiljshus_och_turning-torsoVill man få något ändrat eller fixat  har man att tampas med fastighetsförvalningen.
Härförledes tog jag t.ex. upp frågan om bättre cykelförvaringsmöjligheter i markplan med bovärden, väderskydd, bra fastlåsningsmöjligheter och laddstolpar för elcyklar. Mina önskemål bemöttes med ”jaja vill du ha det här då kan du köpa villa”. Korkat svar,  jag lyckades dock passa på den fina dispytmöjligheten.

Ganska mycket svart-vitt tänkande i frågan hyreshus kontra villa. Sett ur ett miljö- och uthållighetsperspektiv är hyreshuset/flerfamiljshuset överlägset med ett bättre markutnyttjande, mindre investering, materialåtgång, väsentligt lägre klimatutsläpp per person.

I Mölle där jag bott ett tag hade vi en granne i ett stort stenhus med direktverkande el för uppvärmning som hade en årsförbrukning på 60 000 kwh plus klimatusläpp från ett par bilar för nästan dagliga t o r transporter till centralorten på 20 – 30 kilometer. Detta kan jämföras med min nuvarande årliga elförbrukning i en liten hyreslägenhet på 800 kwh och möjlighet att klara dagliga förflyttningar i stort sett utan bil.cykelparkering

Eftersom hyreshuset i sina grundegenskaper är bättre ur miljösynpunkt borde man se till att det också, från ett bredare boendeperspektiv, blev attraktivare med hyresrätt/flerfamiljshus. En ingång till hur man gör detta är att titta på hur man fullt ut kan utnytta den utväxlingspotential som följer av det koncentrerade boendet. Små lägenheter är billiga men saknar av utrymmesskäl vanligen ett antal fördelar hos villaboendet.

Genom att bygga in mötes/festlokaler, andra funktioner, t.ex hobbyrum för att snickra, väva mm, lokal för fysisk träning, eventuellt också gästlägenheter i flerfamiljshus redan från starten kan man på ett väldigt kostnadseffektivt sätt få in ett antal ”villafunktioner” i flerfamiljshuset.

Rimligen skulle man kunna bygga en bra mötes/festlokal  per 200 -400 små lägenheter.  Hyran skulle kanske behöva vara några procent högre men en sådan liten fördyring borde väga lätt ställd mot fördelarna för föreningsverksamhet, lokal demokrati  och socialt liv i största allmänhet.Väldigt mycket kan också göras för den yttre miljön i hyreshusområden som väderskyddad cykelparkering i markplan, bättre trädgårdsdesign, tillgång till odlingslott och estetisk utsmyckning. Särskilda ansträngningar bör göras för att optimera mikroklimat, solbelysning och vindbrytning.

vävstugaAv klimatskäl och för att mota Fetma- Olle i grind bör det finnas ett visst ”tuggmotstånd” mot att utnyttja bil, boendeintegrerade bilparkeringar bör undvikas eller minimeras samtidigt som cykel- och gångförflyttningar underlättas genom ett genomtänkt anläggande av cykelvägar och dessas integration i befintliga gatunät.