The problem of Gerrymandering and the risk of a Monopoly on Power in the US, comment to article in the New York Times, June 28, 2019

The problem of Gerrymandering and the risk of a Monopoly on Power in the US, comment to article in the New York Times, June 28, 2019

The problem with gerrymandering in the US electoral system could theoretically be resolved with ”equalizing seats”. In Sweden, 10% of the seats in the Parliament are reserved as such seats. To figure out a completely proportional distribution the whole country is treated as one electoral district. Then the equalizing seats are distributed so as to compensate those political parties which have been disadvantaged by the sizing of the actual electoral districts.
Of course to implement a similar change in the US the constitution would have to be amended. Whether this is doable or not is another question.
SVTs Rapport och amerikanska mellanvalet

SVTs Rapport och amerikanska mellanvalet

Hörde på Rapport igår att republikanerna hade överraskande bra opinionssiffror inför mellanvallet till den amerikanska kongressen.
 
Tyckte inte detta verkade riktigt stämma med information som jag fått bl.a. från amerikanska MSNBC så jag googlade runt lite på opinionsundersökningar. Mina misstankar bekräftades.
 
Den så kallade spreaden är hela 7 procentenheter till demokraternas fördel. Detta övertag ger en snudd på bombsäker demokratisk majoritet i Representanthuset medan Republikanerna förmodligen behåller sin majoritet i Senaten (endast hälften av platserna omväljs till Senaten, samtliga omväljs till Representanthuset).
 
Jämför man med situationen vid förra mellanvalet år 2014 så ser man att republikanerna som då vann majoritet i båda kamrarna hade ett opinionsspread till sin fördel på 2,4 procentenheter och utfallet blev sedan ännu bättre, 5,3.
 
Den stora jokern i detta mellanval är valdeltagandet. Republikanskt styrda delstater gör allt vad dom kan för att försvåra för minoriteter, fattiga och andra underpriviligierade att kunna rösta, t.ex. kräver man att urinvånare, självfallet medborgare (läs indianer) som bor i reservat skall vara mantalsskrivna på en gatuadress.
 
Men hela poängen med reservaten är att indianerna skall kunna behålla urgamla livsmönster som inte innefattar bofasthet. För att kunna behålla makten drar sej alltså inte republikanerna för att undergräva demokratin. Vill republikaner över huvudtaget ha demokrati?
 
Samtidigt pågår energiska ansträngningar från demokraterna för att få så många som möjligt att registrera sig för att rösta och för att sedan också gå och rösta.
 
Vilken av dessa två krafter kommer attfå störst genomslag? Mitt grundtips är att årets mellanval kommer att få ett rekordhögt valdeltagande som kommer att gynna demokraterna och att republikanerans knep för att försvåra röstande kommer att mer än övertrumfas.
 
Ett rekordhögt valdeltagande innebär rrimligen i sin tur att opinionsundersökningarna underskattar demokraternas röstandel samtidigt som siffrorna från 2014 pekar på att det kan finnas något systematiskt fel som gör att republikanernas andel underskattas.
 
Men det är också högst osäkert om man kan så att säga föra över felskattningar i undersökningar från ett val till ett annat eftersom instituten korrigerar sina metoder vilket vi märkte i Sverige där SDs resultat kraftigt underskattades 2014 men så inte 2018.
 
Kontrollen över Representanthuset är superviktig. Blir det demokratisk majoritet i båda kamrar kan vi räkna med att Donald Trump avpolleteras i riksrätt. Om det endast blir demokratisk kontroll i Representanthuset blir det riksrätt men ett riksrättsåtal (impeachment) kommer då förmodligen stoppas av den republikanska majoriteten i Senaten.
 
Riktigt säkert är detta ändå inte eftersom det nu handlar om lite tyngre grejer än Bill Clintons Monica Lewinsky-affär. Riksrättsåtalet mot Trump kan förväntas innefatta: 
  1. pengatvätt,
  2. konspiration med utländsk makt mot amerikanska staten,
  3. brott mot valkampanjsfinansieringslagar
  4. och skattefusk i Trumps ideella stiftelse.