Prins Charles och böndernas heta potatisar

Sitter här i arla morgonstund och tittar på en YouTube-repris av ett föredrag som prins Charles höll vid Georgetown University i USA den 4e maj 2011 på temat matens framtid.

Bilden av prins Charles som en något suspekt figur med de olycksaliga turerna med prinsessan Diana och Camilla Parker-Bowles har i vart fall i mitt medvetande etsats in med stor skärpa.

I denna video träder en helt annan Charles fram. Som representant för ett modernt kungahus är han svårslagen med sitt engagemang och sin kunnighet, en del backup resurser kan förstås anas men inte desto mindre – detta är mycket bra. Bakom föredraget ligger år av ansträngningar och engagemang.

Här får man sej verkligen en tankeställare om vilket otroligt grepp över våra föreställningar som traditionell massmedia, med sina ofta ojusta metoder,  fortfarande har.

Föredraget är fullmatat med nyttiga fakta men dess stora och imponerande förtjänst är överblicken, syntesen, analysen och slutsatserna. Nedan återger jag hans definition av vad ett uthålligt jordbruk inte är. Hur skall dom här tolv punkterna kunna omsättas i den svenska bondekooperativa verkligheten?

  1. Fritt från kemiska bekämpningsmedel.
  2. Fritt från konstgödsel.
  3. Inte präglat av monokulturer.
  4. Behandlar inte djur som maskiner.
  5. Är inte nettoförbrukare av enorma mängder vatten.
  6. Vräker inte ut näringsämnen i vattendrag.
  7. Bidrar inte till jorderosion och förstörelse av matjord.
  8. Skapar inte jättelika döda zoner i haven.
  9. Tvingar inte bort småjordbrukare.
  10. Skadar inte den biologiska mångfalden.
  11. Använder inte genmanipulerade grödor.
  12. Förstör inte samhällen och kulturer genom att slå ut traditionellt jordbruk.

Titta och lyssna noga till videon. Det är väl investerade 50 minuter.

Centerpartiet behöver ge svar om jordbrukets omställning till fossilfritt

Utsläppsfria bilparker och energisystem i all ära. Dessa saker kommer att kunna hanteras, speciellt i ett land som Sverige med privilegierade förutsättningar vad gäller energiproduktion.

Den fråga som det däremot vore intressant att få besked om från Centerpartiet med dess mycket nära kopplingar till jordbrukets kooperativa organisationer är givetvis hur jordbruket skall bli kvitt sitt beroende av fossilindustrin för konstgödsel och bekämpningsmedel. Världens jordbruk är en av de största miljöbovarna med jättelika utsläpp av växthusgaser.

Glopbal-totalanvandning-av-kvave-o-fosfor-godningmedel

80% av de kalorier som livnär jordens befolkning, för närvarande sju miljarder invånare, kommer från jordbruket, ett jordbruk som i dagsläget skulle klappa ihop direkt om dess inputs från fossilindustrin upphörde.

I frånvaro av svar från Centerpartiet på den här frågan får jag göra ett försök själv. Omställning mot vad som i Naturskyddsföreningens utredning 100% ekologiskt kallas ett agroekologiskt jordbruk blir oundviklig av två huvudskäl.

För det första kommer oljan att bli dyrare och dyrare och kommer i ett 20 – 30 års perspektiv knappast kunna vara ekonomiskt möjlig som input i jordbruket.

För det andra så leder den nuvarande massiva användningen av fossila inputs i jordbruket till kritiskt miljönegativa effekter vad gäller växthusgaser, biologisk mångfald och utslagning av jordbruksmark.

Jordbruket som vi känner det nu befinner sig alltså i en återvändsgränd. Det val som mänskligheten står inför är inte om vi skall göra en avveckling av nuvarande brukarmetoder utom om hur denna avveckling kommer att ske, på ett styrt och kontrollerat sätt eller i form av kollapser med svåröverskådliga umbäranden och svält för miljarder människor.

Kanske är det också så att även om vi lyckas ställa om jordbruket på ett hyfsat smärtfritt sätt (innefattande integration av ”mänskliga restprodukter” i slutna kretslopp)så att det blir uthålligt och fossilfritt så hamnar vi inom en inte alltför avlägsen framtid i en kaloribrist för jordens befolkning (hungersnöder). Dessa kommande bristsituationer borde i och för sig kunna dämpas något med en tillbakarullning av livsmedelssvinn och överkonsumtion av livsmedel som f n sker i områden med stark köpkraft.

Men nästan oberoende av hur framgångsrika vi blir i dessa avseenden kommer  frågan om en styrd reduktion av jordens befolkning förr eller senare att hamna på agendan.

agroekologiskt-i-Tigray

Kineserna som med sin 1,4 miljarders befolkning och begränsningar i vattentillgångar och jordbruksmark har, otrevligt som det kan verka, dragit den riktiga lärdomen och enl. uppgift lyckats undvika en folkökning på 400 miljoner. Metoderna kan ifrågasättas men behovet kan inte betvivlas.

juni 2013