The problem of Gerrymandering and the risk of a Monopoly on Power in the US, comment to article in the New York Times, June 28, 2019

The problem of Gerrymandering and the risk of a Monopoly on Power in the US, comment to article in the New York Times, June 28, 2019

The problem with gerrymandering in the US electoral system could theoretically be resolved with ”equalizing seats”. In Sweden, 10% of the seats in the Parliament are reserved as such seats. To figure out a completely proportional distribution the whole country is treated as one electoral district. Then the equalizing seats are distributed so as to compensate those political parties which have been disadvantaged by the sizing of the actual electoral districts.
Of course to implement a similar change in the US the constitution would have to be amended. Whether this is doable or not is another question.
SVTs Rapport och amerikanska mellanvalet

SVTs Rapport och amerikanska mellanvalet

Hörde på Rapport igår att republikanerna hade överraskande bra opinionssiffror inför mellanvallet till den amerikanska kongressen.
 
Tyckte inte detta verkade riktigt stämma med information som jag fått bl.a. från amerikanska MSNBC så jag googlade runt lite på opinionsundersökningar. Mina misstankar bekräftades.
 
Den så kallade spreaden är hela 7 procentenheter till demokraternas fördel. Detta övertag ger en snudd på bombsäker demokratisk majoritet i Representanthuset medan Republikanerna förmodligen behåller sin majoritet i Senaten (endast hälften av platserna omväljs till Senaten, samtliga omväljs till Representanthuset).
 
Jämför man med situationen vid förra mellanvalet år 2014 så ser man att republikanerna som då vann majoritet i båda kamrarna hade ett opinionsspread till sin fördel på 2,4 procentenheter och utfallet blev sedan ännu bättre, 5,3.
 
Den stora jokern i detta mellanval är valdeltagandet. Republikanskt styrda delstater gör allt vad dom kan för att försvåra för minoriteter, fattiga och andra underpriviligierade att kunna rösta, t.ex. kräver man att urinvånare, självfallet medborgare (läs indianer) som bor i reservat skall vara mantalsskrivna på en gatuadress.
 
Men hela poängen med reservaten är att indianerna skall kunna behålla urgamla livsmönster som inte innefattar bofasthet. För att kunna behålla makten drar sej alltså inte republikanerna för att undergräva demokratin. Vill republikaner över huvudtaget ha demokrati?
 
Samtidigt pågår energiska ansträngningar från demokraterna för att få så många som möjligt att registrera sig för att rösta och för att sedan också gå och rösta.
 
Vilken av dessa två krafter kommer attfå störst genomslag? Mitt grundtips är att årets mellanval kommer att få ett rekordhögt valdeltagande som kommer att gynna demokraterna och att republikanerans knep för att försvåra röstande kommer att mer än övertrumfas.
 
Ett rekordhögt valdeltagande innebär rrimligen i sin tur att opinionsundersökningarna underskattar demokraternas röstandel samtidigt som siffrorna från 2014 pekar på att det kan finnas något systematiskt fel som gör att republikanernas andel underskattas.
 
Men det är också högst osäkert om man kan så att säga föra över felskattningar i undersökningar från ett val till ett annat eftersom instituten korrigerar sina metoder vilket vi märkte i Sverige där SDs resultat kraftigt underskattades 2014 men så inte 2018.
 
Kontrollen över Representanthuset är superviktig. Blir det demokratisk majoritet i båda kamrar kan vi räkna med att Donald Trump avpolleteras i riksrätt. Om det endast blir demokratisk kontroll i Representanthuset blir det riksrätt men ett riksrättsåtal (impeachment) kommer då förmodligen stoppas av den republikanska majoriteten i Senaten.
 
Riktigt säkert är detta ändå inte eftersom det nu handlar om lite tyngre grejer än Bill Clintons Monica Lewinsky-affär. Riksrättsåtalet mot Trump kan förväntas innefatta: 
  1. pengatvätt,
  2. konspiration med utländsk makt mot amerikanska staten,
  3. brott mot valkampanjsfinansieringslagar
  4. och skattefusk i Trumps ideella stiftelse.

Ersätt storbussen med elminibuss i kollektivtrafiken (insändare i HD den 12 mars 2018)

Höganäs kommun har som mål att andelen resor som görs med buss, till fots och med cykel skall vara 35 procent år 2025 dvs. en ökning med hela 40 procent. Hur skall detta gå till?

En nyckel är förflyttningarna från och till de mindre byarna som idag är nästan helt och hållet bilburna.
Den mest effektiva metoden att öka andelen bussresor i kommunen, vid sidan om förbättringar i pendeltrafiken till Helsingborg, är att kraftfullt förbättra en mängd faktorer som påverkar buss-servicen till och från byarna. Endast ökad turtäthet på dessa linjer har hittills inte förmått locka nya bussresenärer.

Nuvarande system med stora bussar för femtio passagerare till och från byarna som för det mesta körs näst intill tomma fram till Höganäs är svårt att motivera. Det behövs ett helt nytt grepp för att busstrafiken ska ha rimliga förutsättningar att konkurrera med bilen hela vägen in till Helsingborg eller Ängelholm och för att 111:an skall avlastas. Vi föreslår här ett nytt upplägg för busstrafiken mellan byarna och Höganäs centralort som är samhällsekonomiskt och miljömässigt överlägset det nuvarande:

1. mindre elbussar för 10 – 20 passagerare,
2. ökad turtäthet,
3. vissa direktturer från byarna till Helsingborg/Ängelholm,
4. mobilbaserad ”Uber-funktionalitet”, t.ex. möjligheter att mobilboka hämtning,
5. förbättrad komfort, bredare och bekvämare säten, wifi mm,
6. integration med hyrsystem för elcyklar samt möjlighet att ta med cykeln på bussen.

En förbättrad buss-service inkluderar också höjning av standarden på väntkurer och hållplatser. En första mycket angelägen åtgärd är ett nytt resecentrum vid Stadshuset som ersätter dagens två erbarmliga busskurer. Det nya resecentret bör ha bemanning, service, uppvärmning och toaletter, gärna enl. bifogad skiss.

Ska vi riktigt ordentligt öka antalet bussresor krävs även sänkta biljett-priser.

Miljöpartiet Höganäs

Mats Jacobsson                                                       Göran Lock

Kommer AI ta över?

Den svenske fysikern och nobelpristagaren Hannes Alvén publicerade år 1966, dvs för mer än ett halvt sekel sedan, boken ”Sagan om den stora datamaskinen”. Jag läste den när den kom ut. Boken som sägs ha blivit en slags kultbok i Silicon Valley, slutar med att datamaskinerna tar makten över människorna. Boken måste ha gjort ett rejält intryck på mej för delar av innehåll och illustrationer sitter fortfarande i skallen.

Nu kallas det för AI, artificial intelligence och vissa tror att dess maktövertagande och förslavande eller utplånande av den mänskliga rasen bara är några decennier bort.
Tunga namn som Elon Musk och Bill Gates och författare som Nick Bostrom hissar varningsflaggan. Det som var en saga för vuxna håller på att bli verklighet. Det gäller att se upp och vidtaga försiktighetsåtgärder.

Mänskligheten eventuella förslavande eller utplånande är förstås ett trauma som förtjänar en och annan reflektion.
Scenariet är att datorerna förväntas först uppnå mänsklig intelligens och kognitiva förmågor för att därefter i exponentiell fart övertrumfa oss i allt. Dramat innehåller viktiga demokratiska, politiska och metafysiska frågor varav framför allt de senare inte alls fått den uppmärksamhet som de borde.

De politiska riskerna är uppenbara med en teknik som sätter medborgarövervakning på steroider, vad som pågår i Google kan förmodas bara vara förnamnet på denna dynamik. Missbruk av AI kan riktas både mot den egna befolkningen och användas i krigföring mot andra nationer och kan i slutändan leda till en global diktatur.

Den metafysiska frågeställningen angrips kanske bäst genom att man först definierar vad en människa är. Saker och ting ställs då på sin spets. Intellektuella stridsformationer som man inte sett sedan upplysningens, Voltaires och franska revolutionens dagar tonar fram. Frågor om själen överlever döden, om det finns en fri vilja, själavandring, limbo, skärseld, himmel och helvete och en del annat smått och gott kommer upp på bordet.

Om det finns en substans som överlever döden kan ingenjören då inympa mänsklig vilja i en dator utan att samtidigt inympa en själ? Verkar enligt min mening ologiskt. Kan AI utan egen vilja, dvs någon slags regeltillämpande maskiner som i och för sig kan föröka sig själva genom att skriva egna program, bli härskare över den mänskliga rasen? Verkar långt ifrån självklart. AI blir i detta fall något mindre existentiellt skrämmande men givetvis ändå extremt farligt.

I den nu pågående diskussionen tas det för givet att AI kommer att göra allt människor kan. Anhängare av icke-materialistiska åskådningar borde här få problem och det borde vid det här laget finnas artikulerade uppfattningar från dessa håll men intet av den varan syns till, har i vart fall inte korsat mitt synfält. Kanske har Dalai Lama sagt nåt – får kollas upp.

Farlig ny bilväg som korsar gång- & cykelvägen till Höganäs sportcenter bör stoppas

 

Har lagt in följande förslag till Höganäs direkt (Höganäs kommuns kanal för kommunikation med kommuninvånare).

 

Förslag: stoppa temporärt alla arbeten med planerad korsning av g-c vägen och gör en ny utredning av bilflöden över ny korsning, förhöjda olycksrisker för fotgängare och cyklister på befintlig g-c väg och fördelar med att låta bilflöden från nya östra stadsdelar och evenemangsbilar från Sportcentret köra över Lexikanvägen.
 

Den planerade bilvägen bör stoppas, en detaljplan är en plan och inte ett anläggningsbeslut. Bilkorsningen över g-c vägen bör stoppas eftersom:

 

  1. Den tvärtemot vad som sägs av kommunen kommer att medföra en uppenbar höjd olycksrisk för fotgängare och cyklister på g-c vägen till Sportcentrat (detta utesluter förstås inte att fördelar erhålls för fotgängare och cyklister inom andra delar av planen.
  2. Kommunens argumentering att nätet för alla trafikslag behöver byggas ut för att öka tillgängligheten innebär uppenbarligen att kommunen tänker sig att en mer betydande biltrafik från nybyggda östra delar skall slussas förbi Friskis och över en högt trafikerad g-c väg.  Bilkorsningen över g-c vägen kommer alltså att hantera fyra bilflöden a) från nybyggda östra stadsdelar, b) gäster till SPORTHOTELLET, c) friskismotionärer och d) parkeringsbilister från Sportcentrat. Detta är mycket negativt för fotgängare och cyklister på g-c vägen till Sportcentrat men kommer även att innebära en markant försämring av närmiljön runt Friskis och SPORTHOTELLET. 
  3. Den enda naturliga försörjningsleden för nyanlagda östra kommundelar inom detta område är Lexikonvägen. Det kommer att bli svårt eller omöjligt att på ett trafiksäkert sätt hantera de bilvolymer som kan förutses ta vägen på bilvägen över g-c-vägen till Sportcentrat. Ökade bilvolymer här kommer att sätta press på högre hastigheter, 30 km/tim är för hög hastighet över en mycket trafikerad g-c väg. Om bilarna skall tvingas hålla en säker hastighet på 10 – 20 km i timmen blir bilpassagen oattraktiv och kommer inte att kunna fylla sin tänkta uppgift som en fungerande kopplingsväg. Av detta följer att kopplingen lika väl kan inskränkas till att endast bli en g-c väg. En sådan nyanlagd g-c väg skulle däremot innebära en klar förbättring för kommunikationsnätet för fotgängare och cyklister.