Bilstaden Höganäs behöver utmanas (motion, mp i kf ang cykling)

Cykelinfrastruktur_hoganasCykling är viktigt för klimatet, hälsan, samhälls- och privatekonomin. Höganäs kommun och i synnerhet tätorten är i många avseenden optimal för cykling. Det saknas backar, knappast någon cykelsträcka inom tätorten överstiger 3 kilometer och biltrafiken är ganska gles.

I nuläget är cykelresornas andel av de totala persontransporterna blygsam, förmodligen bara några enstaka procent inom kommunen som helhet och något mer inom själva tätorten Höganäs. Detta i kombination med de goda förutsättningarna för cykling, gör att det finns en stor potential för att öka cyklingen i synnerhet inom tätorten Höganäs. Varje investerad skattekrona kan förväntas ge stor utdelning i form av ökad cykling.

Tyvärr är cykelinfrastrukturen inom tätorten allt annat än god. Här och där finns det fina och natursköna cykelvägar men på de sträckor som har den största potentialen för cykling saknas det i vissa fall helt cykelvägar/-banor. I andra fall är cykelinfrastrukturen fragmentarisk eller på annat sätt bristfällig. Det handlar framför allt om sträckor inom de mest frekventerade affärsområdena, Köpmansgatan och Storgatan. Men även Bruksgatan och Långarödsvägen har feltänkta och ibland direkt farliga trafiklösningar. Vid konflikter med bilen har cykeln oftast fått stryka på foten.

Det skulle behövas mycket mer av en system- och flödesansats för cykelinfrastrukturen i tätorten Höganäs. Cykelvägnät bör konstrueras och vidareutvecklas från principen att det skall gå att ta sig säkert med cykel mellan två platser på kortast möjliga sätt. Man bör vidare försöka minimera antalet nödvändiga stopp för cyklister. Varje stopp motsvarar en genomsnittligt cyklad extra sträcka på hela 150 meter

Min skiss av korsning av 111an med avsmalning8För att möjliggöra ett mer systematiskt och fokuserat arbete för att förbättra cykelinfrastrukturen bör en särskild cykelplan inom den trafikstrategi som är under utarbetande tas fram. Vidare bör ett övergripande ansvar för cykelfrågor läggas på en särskild befattningshavare inom den kommunala förvaltningen.

Följande åtgärder bör ges prioritet vid framtagandet av en cykelplan:
(1) Köpmans –,Bruks-, och Storgatan samt Långarödsvägen förses med cykelväg/cykelbana med lämplig beläggning längs hela sina sträckningar och helst på båda sidor av gatorna , (2) maxhastigheten sänks till 30 kilometer i timmen på kritiska gatuavsnitt t.ex. på Bruksgatan, (3) Köpmansgatan dubbelriktas för cyklister, (4) gator med parkeringsfickor, farthinder och höga kanter vid uppfarter till cykelvägar åtgärdas så att cyklister kan passera problemfritt, (5) brytning av barriäreffekt genom att cykling på lämpligt sätt möjliggörs över 111:an längs Långgatan snarast möjligt och redan innan en ny dragning av 111:an från Vikenförbifarten till Väsbyrondellen är anlagd,  (6) nyanläggning av andra tvärkommunikationer för cyklar, t.ex. en sammanhängande sträckning; Vasagatan – Viaduktgatan –  Höganäsbolaget – Bruksgatan, (7) kommunen förser befintliga cykelparkeringar med väderskydd samt nyanlägger parkeringsplatser med väderskydd för cyklar på lämpliga ställen, t.ex. vid de största busshållplatserna och vid de största dagligvarubutikerna, vid behov i samarbete med de privata fastighetsägarna, (8) cyklister ges företräde framför bilar längs cykelvägen på den gamla banvallen vid infarten till CityGross (9) kommunen förbättrar skyltning för cyklister, förbättrar befintliga kartor för cykling samt anlägger pumpstationer och laddstolpar för elcyklar, (10) cykelpendlingsleden mellan Höganäs och Helsingborg ses över, görs sammanhängande och väl skyltad, (11) kommunen inventerar och lagar beläggning och åtgärdar hål i cykelbanor/cykelvägar samt ser över befintliga, alltför tvära, uppfarter till nivåhöjda cykelbanor så att dessa görs mjuka för att minimera stötar för cyklister.

 

Vi yrkar att:

  1. samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att ta fram en särskild cykelplan med tidssatta åtgärder, planen bör vara separat från den trafikplan/trafikstrategi som är under utarbetande,
  2. ovan nämnda förbättringsförslag arbetas in i en sådan cykelplan,
  3. en befattningshavare inom den kommunala förvaltningen utses för det övergripande ansvaret för cykelfrågor,
  4. kommunen utarbetar och genomför en informationskampanj för att öka antalet cykelresor i Höganäs

Att resa från snack till verkstad

bilutsläppVart man än vänder sig är det mest hållbar utveckling i de officiella sammanhangen. Men hur ser det ut i verkstaden? Låt oss säga att verkstaden är tidsdimensionering av tidningsutdelningsdistrikt. Inte helt ointressant i dessa de allra yttersta av CO2 dagar?

Rikligt med brösttoner om klimatet men fortfarande är i stort sett hela distributionsflottan för morgontidningar bensindriven. Faktum är att arbetsgivarna ger blanka katten i att ens överväga att av miljöhänsyn  dimensionera ett distrikt för cykel/elcykel distribution i stället för dimensionering för för bil. Ofta handlar det inte om mer än 20 – 30 procents extra tid för att ett distrikt skall kunna fungera med cykel/elcykeldistribution.

Det kostar alltså lite extra företagsekonomiskt att välja bort bilen men nettokostnaden blir mindre än vad man skulle kunna tro eftersom bil- och bränslekostnader faller bort. I ett strikt företagsekonomiskt perspektiv kommer i gränsfallen dock cykeln att dra det korta strået.

Företagsledningar som inte orkar med att internalisera miljö och även hälsoaspekter (naturligtvis helt överlägset hälsomässigt att sitta på en cykel framför att sitta i en bil och släppa ut klimatgaser) och därmed styra över distributionsflottorna till cykel/elcykel/andra miljöfordon behöver mer stöd i form av skarpare samhällelig styrning.

Det räcker inte att avvakta att styrimpulser från ”marknaden” ska slå i igenom i beslutsfattandet, det behövs mer handfasta grepp. Sådana kan vara olika former av direktstyrning, kanske lönestöd eller andra mekanismer.

Start-stopp körning med bensinbil som gäller för tidningsdistribution är som sagt var 3 – 4 ggr mer miljöskadligt än vanlig bilkörning.

Fler cykelbud och färre bilbud för också med sig fler arbetstillfällen och det är ju det alla snackar om. Vad sägs om lite verkstad?!

De superrika

Superrerika_bilar

Pikettys siffror är inte bara nuffror dom syns i verkliga livet. SVTs dokumentärer ”De superrika” vars första del kan ses ännu några dagar på SVT Play kittlar oss med interiörer som inte borde överraska men som gör det i alla fall. Var det 108 styckna  pound-sterling miljardärer i Storbritannien, dvs 108 förmögenheter i Storbritannien på över 12 miljarder kronor? Avundsjuk på ett personligt plan? Nix! Knappast, existentiellt/filosofiskt är väl dessa pengastaplar närmast att likna vid jättelika mausoleor.

Någon av de i dokumentärerna intervjuade miljardärerna uttrycker bekymmer för att den accelererande förmögenhetsöverföringen till superrika utgör ett systemfel inom den kapitalistiska ekonomin, dvs det som Piketty säger i sin bok om kapitalet, som leder till punkterade bubblor, depressioner och lågkonjunkturer. Lånefinansierad konsumtion kan i viss mån hålla systemet igång, men det funkar inte hur länge som helst, förr eller senare blir det stopp.

Alltså, huvudet på spiken: de superrika har ett egenintresse av att beskattas hårdare, kanske mycket hårdare, mer preciserade anvisningar för hur detta skall åstadkommas lär vartefter tränga sej fram i den globala politisk/ekonomiska diskussionen. En liten minoritet av miljardärerna  sådana som Gates, Buffett och Zückerberg är några  (dom träffas säkert och snackar) som insett vad klockan är slagen och som därför satt av betydande delar av sina astronomiska förmögenheter till ideella stiftelser.

superrika_montage2Alltid trevligt med miljardärer som tänker lite i samhälleliga banor.  Ideella stiftelser må vara sympatiska men är trixiga eftersom de kan slå blå dunster i ögonen på folk som kan få uppfattningen att nu är problemet fixat när det i själva verket inte är det.

Samtidigt är många rädda för att ökad beskattning av miljardärer kommer att sätta käppar i hjulen på det globala ekonomiska system. Piketty uttrycker en preferens för höjda förmögenhetsskatter. Alla indragningar behöver dock inte ha karaktären av permanenta beskattningar av kapital och kapitalinkomster.

Det går också alldeles utmärkt att tänka sej engångsindragningar typ reformationstidens och t.ex. den franska revolutionens indragningar av kyrko- och klosterförmögenheter eller Karl den XI indragning efter förmyndarregerings och drottning Kristinas enorma och lättsinniga bortskänkande av mark och gods.

Även högerinriktade demokratiska politiker inser rimligen, förr hellre än senare, att en alltför stark global ekonomisk miljardärselit oundvikligen leder till repression och smygfascism eller kanske t.o.m. i tillspetsade lägen till fascistiska kupper i större demokratiska länder.

I åtgärdsprogrammet är global koordination ett nyckelord.