porträtt_100pxLite tråkigt med uteblivna morgontidningar på den sörmländska landsbygden. Kanske kommer problemet att lösa sig av sig självt genom papperstidningens sotdöd. Tar nog några år, förmodligen efter att jag pensionerat mig som tidningsbud i vart fall.

Angående pålitligheten i leveranserna skulle jag dock vilja påstå att, åtminstone här i södra Sverige med Tidningsbärarna som distributörer, så har leveranssäkerheten ökat på senare år, framförallt beroende på system med mobilbaserade abonnentlistor, där distributörerna rullande under tur får upp alla abonnenter med deras adresser.

De abonnenter som kan komma i kläm när någon vikarie rycker in har ofta konstigt placerade eller fel- eller omärkta brevlådor (jag har själv märkt upp ett antal omärkta lådor hos trilskande abonnenter för att underlätta för utdelningsvikarier). Man får hoppas att papperstidningsutdelningsuppddraget inte är utlagt på Svensk Direktreklam i Sörmland, för då kommer naturligtvis problemen som ett brev på posten med tanke på SDRs slavlöner på under 50 kr timmen, vilket kan förmodas slå benen av utdelningsetiken.

Papperstidningen har ju på senare år blivit nästan en lyxvara, med lösnummerpriser på upp till 30 kr, alltså en årskostnad vid lösnummerköp på 10,000 kronor, en del pengar, följaktligen förekommer det även en del stölder ur lådor, vanligt i vissa områden men kanske inte på den sörmländska landsbygden –  men man skall aldrig säga aldrig.

Sett i ett historiskt perspektiv kan man knappast underskatta papperstidningens betydelse för demokratins framväxt. Det är faktiskt svårt att tänka sig det demokratiska genombrottet utan papperstidningen.  Även reformationen med Martin Luther hade varit svårt att tänka sig utan spridande av tryckta pamfletter. Reformationen med åtföljande husförhör var en nyckelfaktor i den tidiga, höga och jämt könsfördelade läskunnigheten i Sverige.

Tack vare husförhören hade vi redan på 1700 en ganska allmän förekommande länskunnighet, ofta var flickorna duktigast (förmodligen hade Sverige redan på 1700-talet en högre läskunnighet, framför allt hos kvinnor än vad man har idag på t.ex. den egyptiska landsbygden, där det bara är en bråkdel av kvinnorna som kan läsa, tacka sjutton för att det är si och så där nere med den politiska demokratin !).Valkladda_tidningsbud

Papperstidningen, eller papperspamfletten har alltså genom sitt indirekta skapandet av läskunnigheten och sedan genom sin informations- och debattfunktion varit  några av grundförutsättningarna för demokratin.

Men gong-gongen har inte gått ännu för papperstidningen, några ronder lär återstå, ska bli intressant att se hur det går sen.

It's only fair to share...Email this to someoneTweet about this on TwitterShare on Google+Share on FacebookPrint this page