Just avverkat en nästan perfekt tidningstur. Fullmåne över sundet, vindstilla, 12 grader – det blir inte bättre. Färden går med en tio år gammal 7-växlad damcykel från Biltema utrustad med en egenimporterad central drive motor och specialbyggd frampakethållare med kapell sytt av den irakiske skräddaren i Höganäs. Utan gaspådrag räcker batteriet de 20 kilometrarna med marginal.

På ett antal vägar som Krabbes väg, Sjöstens guda och Fröjds guda i Gamla Lerberget kan man när man cyklar kryssa mellan brevlådorna på båda sidor av vägen, dvs man behöver bara köra i en riktning. Nästan det perfekta distributionsfordonet, skulle bara behövas regenerativ bromsning också för optimum. För den här typen av körningar som innehåller runt 500 start/stopp på 3½ timmar spar man upp till 30 % energi med regenerativ bromsning.

Det här är annat än när jag körde runt i min gamla Nissan (Primera bensin från år 2000) utköpt från min mors dödsbo. Förutom att körsträckan blev 20 procent längre än med cykel, pga diverse extrasträckor så är denna bil med en 1,9 liters motor och 112 hästar fullständigt obegripligt törstig i en sådan här distribution.

Först trodde jag inte att det var sant när jag behövde tanka en full tank bara ett fåtal dagars körning, bilen drog 4 liter milen, otroligt. Jag skulle förstått att jag blev lurad, det framgår ju faktiskt av namnet på bilen om kan lite turkiska, Nissan betyder nämligen april på turkiska , ett aprilskämt helt enkelt!

Biltema cykelns motor är på 250 watt, cirka en tredjedels hästkraft. Effektrelationen mellan de två transportfordonen är alltså 112/0,3 dvs 373:1. Den ena drar 10 liter bensin turen den andra 0,3 kwtimme el + 3½ timmars lättmotion. Snacka om energibesparing!

I ärlighetens namn skall dock sägas att min Nissan, bortsett från törstigheten, har fungerat perfekt, motorn spinner som en katt trots körda 200.000 kilometrar.

It's only fair to share...Email this to someoneTweet about this on TwitterShare on Google+Share on FacebookPrint this page