Batterier revolutionerar elinfrastrukturen

 
Då och då hör man från försvarare av den bestående ordningen att det finns ett tak för hur mycket vind- och solkraft som kan installeras. Över en viss andel sol- och vindel uppstår det ohanterbara obalanser i elförsörjningen beroende på ojämnheter i leveranser från vind- och solproducerad el. En långt driven utbyggnad av uthållig elproduktion skulle alltså enl detta synsätt tvinga fram stora investeringar i, kanske, fossilbaserad standbykapacitet. Fel! Obalanser ska kunna hanteras med  energilagring.

ABB arbetar med de här frågorna men någon stor diskussion har inte synts till ännu om alternativa utformningar av stam- och distributionsnät som integrerar stora buffertar av energilagringkapacitet.

Men förmodligen har vi här en gamechanger på gång, inte särskilt uppmärksammad i Sverige, trots våra gedigna historiska industrimeriter i form av ASEA inom kraftöverföringsområdet.

Elon Musk och Tesla upp på arenan. Från lyxelbilar tar Tesla nu ett jättekliv in i energilagring.

En no-brainer egentligen, det handlar inte om någon genial ny teknik, det handlar bara om att kombinera det befintliga och skala upp det på global nivå, alltså paketera de litiumbatterier som används för elbilar, kombinera med viss enklare mjukvara, lägga till omvandling till växelström och sätta in i ett snyggt chassi och lansera globalt.

Tanken kan tänkas av en niondeklassare. Ändå har detta paket inte realiserats förrän nu. Här anar man stora trögheter hos de etablerade branschföretagen.

Enkel och relativt billig energilagring är förmodligen också nyckeln till elektrifiering av stora delar av utvecklingsvärlden. Energilagring i kombination med framförallt solceller och off grid lösningar (distributionsnätsfristående solenergiförsörjning) gör att utvecklingsländer kan hoppa över det investerings- och landtunga projektet att bygga stora infrastrukturer med stam- och distributionsnät. Precis på samma sätt som man med mobiltelefonin har kunnat hoppa över att bygga telefonnät i många utvecklingsländer.  En del branschdinosaurier får nu se upp.

I videon ovan presenterar Teslas VD batteripaketen.

Samband mellan socialbidrag och våld i Malmö?

Man undrar hur sambanden mellan våldet och sociala faktorer ser ut i Malmö. Uppenbart finns det ett samband mellan den höga arbetslösheten och den dåliga hushållsekonomin i största allmänhet, särskilt i de mest utsatta stadsdelarna, och det massmedialt uppmärksammade våldet.

Men finns det också ett specifikt samband mellan våldet och det faktum att så många hushåll är beroende av socialbidrag? I Rosengård får vart femte hushåll socialbidrag, dvs socialbidrag där är fyra gånger vanligare än i landet som helhet. Jag tror att det finns ett sådant orsakssamband. Allt annat oberoende är därför min arbetshypotes att ett ersättande av socialbidragen med basinkomst skulle skapa ett bättre socialt klimat vilket på sikt skulle minska våldet

Förmyndarmentalitet, destruktiva krav och petighet i största allmänhet hos sociala myndigheter och fastighetsägare sätter oundvikligen sin prägel på ett makropsykiskt plan i utsatta områden. Människors negativa erfarenheter av kontakter med de sociala myndigheterna  skapar enl min mening aggressioner som söker sina utlopp bl a i våld. Legitimiteten hos samhällets institutioner och laglydnad undergrävs. Kriminella subkulturer med egna regler får lätt att växa fram.

För en yngre man i ett utsatt område som aldrig kommit in på arbetsmarknaden, som upplever att inträdet på  den ordinarie arbetsmarknaden är  blockerad, är trösklarna låga in i organiserad gängverksamhet med narkotika och  annan kriminalitet.

Socialbidragsberoendet gödslar alltså  enl min mening fram en rik jordmån för rekrytering till kriminella gäng. De svarta rubrikerna överraskar inte.