charliechaplin5Frågan växer. För ett tag sedan såg jag mest på basinkomst ganska snävt som en slags generell överlevnadsförsäkring. Men ju mer man läser, ser och hör ju större blir frågan. Guy Standing har gjort en verklig pionjärinsats, utifrån framskjutna positioner i ILO. Med det lanserade begreppet prekariatet ser han på basinkomstfrågorna från perspektivet av politisk dynamik och möjliga förändringsaktörer. Med det framgångsrika basinkomstexperimentet i Indien dyker frågan om basinkomst som en fattigdomsbekämpningsmetod i utvecklingsländer upp.

Ytterligare luft under galoscherna för begreppet kommer med den redan inträffade och den förväntade omstruktureringen av arbetsmarknad där jordbruks- och industrisysselsättning redan gått från toppandelar på 70 respektive 30 procent (slarvigt ur minnet) till en respektive 10 procent i västvärlden och en tjänstesektor som nu även den kommer, med automatisering, att drastiskt krympa.

I ett läge där kanske endast 20 – 30 procent av den arbetsföra befolkningen behövs för att producera alla förnödenheter blir makten över produktionsresultatet central och ideologiskt brännande. Arbetslinje och illusionsdrivna myndigheter platsar  inte tillsammans med framtidens extremt rationaliserade och effektiva produktionsapparater.Samma frågeställningar som klöv arbetarrörelsen mellan socialdemokrater och kommunister för 100 år sedan kommer åter högt på agendan, försäkringssocialism kontra leninistisk ledningsprincip och produktionskontroll.

Gamla marxister  vädrar morgonluft men frågans relevans har skruvats upp många snäpp under senare decennier med sina dramatiska förändringar av förmögenhets- och inkomstfördelningar.  Visst känns diskussionsklimatet nu uppiggande och syresatt.

Det misslyckade och illa genomtänkta svenska löntagfondupplägget poppar upp ur minnets skrymslen. Men här finns ändå lärdomar att hämta.Vill det sig illa kan vi hamna i ett scenario där en liten finansiell elit lyckas manipulera och kontrollera den globala politiska beslutsprocessen med resultatet att ett globalt träsk med slavliknande villkor för kanske hela befolkningsmajoriteter uppkommer och cementeras.

Vill det sig väl kan det så kallade prekariatets och lumpprekariatets intressen komma till uttryck i effektiv politisk makt. I ett sådant framgångsscenario har ett system med globalt införda basinkomster och även arbetstidsförkortningar sina givna platser.

Det politiskt effektiva verkar ändå vara att lägga tyngdpunkten på försäkringssidan och låta den leninistiska ledningsprincipen vila i sina gömslen, men man kommer inte ifrån att det kommer att behöva svida lite i pälsen på somliga. Den som lever får se hur det blir med dessa ting.

It's only fair to share...Email this to someoneTweet about this on TwitterShare on Google+Share on FacebookPrint this page