Drake lättar på trycket

Man tycker verkligen synd om drakarna. Men när dom har det svårast kan dom i alla fall lätta på trycket.

drake

DNs Hanne Kjöller försvarar låga löner med sysselsättningsargument. Men om låga löner baserar sej på avtalsbrott då blir det hele lite knepigt och det är detta som fascinerar mest i Kjöllers argumentation.  I vart fall när det gäller Svensk Direktreklam så finns det ett kollektivavtal med facket som formellt följs men vars löneöverenskommelser i praktiken bryts hela tiden av arbetsgivaren genom felaktig tidssättning av distrikt. Låt oss då kalla saker vid deras rätta namn – fusk.

Omfattande, medveten och systematisk felaktig tidsättning är ett avtalsbrott. Punkt. Om man efter DNs egen artikelserie som föredömligt illustrerar detta faktum ändå argumenterar för löner på nivån 50 kronor timmen, ja då är det något som är fel i tänket.

Ställd inför faktumet att det förekommer ett omfattande tidsmätningsfusk hos arbetsgivaren så är ju den självklara reaktionen – hur kan ett sådant avtalsbrott få fortsätta år ut och år in? Är det okey att facket som ju tecknat avtalet förhåller sej passivt trots att det inte finns medlemmar i facket på en viss berörd arbetsplats?

Mitt svar är att det är inte okey. Om man inte är beredd att agera vid avtalsbrott – varför tecknar man då ett avtal?