Tysk brunkol, ett populärt ämne

Och det verkar finnas utomordentligt goda skäl för intresset. Hur stora är egentligen utsläppen? Siffran 1,2 miljarder ton CO2 per år har förts fram. De svenska utsläppen lär vara 60 miljoner ton per år. De möjliga utsläppen från den av Vattenfall ägda tyska kolkraften skulle alltså vara 20 gånger större än de samlade svenska utsläppen, tyvärr förfogar jag inte över någon utredningsstab så jag får felgardera här.

De samlade utsläppen från världens CO2 utsläpp från energiproduktion skulle samtidigt vara 32 miljarder ton per år, alltså skulle de aktuella brunkolsutsläppen vara fyra procent av världsutsläppen.

rök4Det är siffror som heter duga. Tjugo gånger de svenska utsläppen och 4 procent av världsutsläppen! Jisses! Detta är inte en fråga för en verksledning längre (men det är väl vid det här laget inte någon som tror det). Detta är stort, mycket, mycket stort.

Säljer Vattenfall rakt av till tjecker eller polacker har vi att räkna med att sådana nya ägare kommer att göra allt i deras makt för att pressa ut så mycket cash som möjligt, dvs en sådan ägarövergång kommer att maximera utsläppen.

Kunde vara intressant i sammanhanget att få en uppfattning om vad en köpeskilling skulle kunna uppgå till. En sådan skattad köpeskilling skulle sedan kunna relateras till kostnaden och möjligheterna för Sverige att på andra vägar ha motsvarande inflytande över CO2 utsläpp.

Operationen kan förväntas visa att det helt enkelt inte finns några andra rimliga möjligheter för Sverige att komma ens i närheten av ett motsvarande inflytande över de globala utsläppen.

Rimligen måste det göras mycket noggranna sonderingar med Tysklands regering. Tyskarna skall ju avveckla kärnkraften så de befinner sig i en lite knepig situation. En modell för utfasning av den Vattenfallägda tyska brunkolen borde utformas under nära konsultationer med tysk regering och tyska myndigheter. I den bästa av världar kan man komma fram till en planerad avveckling med eller utan ett helt eller partiellt svenskt ägande som med klimatansvar går att hantera inom ramen för den totala tyska energiproduktionen.

Mud houses

I går blev det en scootertur till Sadrasamköy. Jag har en 125 cc Honda Innova som drar så lite som 0,17 liter milen så förflyttningsmetoden får väl anses vara ganska okey, stora, ganska smala däck, ungefär den där sortens scooter som man ser på filmer från Thailand. Så hamnade jag i ett snack restaurangägaren och några andra lunchgäster om hur husen byggs på Cypern.Två rader ihåliga tegelstenar och en putsad fasad. Ibland klämmer man in lite frigolit i luftspalten mellan tegelstensskikten, men totalt bortseende från köldbryggor, med andra ord närmast ett skämt i isoleringshänseende. Alla hus byggs så här vilket gör husen omöjliga både att kyla och att värma upp, dom läcker värme som såll. Detta kan man räkna ut i förhand utan ingenjörsutbildning och det kan framför allt konstateras i efterhand, när naturgastuber för uppvärmning ständigt skall inhandlas eller när skyhöga elräkningar skall betalas. Så kommer frågan upp om hur man gjorde förr. Då säger restaurangägaren något oväntat, ”fram till 1974 byggde vi hus av lerklin (mudhouses). Hoppsan, varför fram till år 1974 undrade jag? Jo ser du svarar restaurangägaren att fram till 1974 bodde vi i enklaver och grekerna kontrollerade tillförseln av alla förnödenheter utifrån. Grekerna tillät helt enkelt inte att vi tog in byggmateriel till enklaverna. Det gick alltså inte att använda cement för betongtillverkning, bruk för murning, tegelpannor för takläggning, ledningar för el eller vatten eller glas för att sätta in fönster. Bistert med andra ord. Javisst säger restaurangägaren men husen gick ändå att hålla varma på vintern och de höll sig också hyfsat svala på sommaren.