gunnar strängBeror den höga skattekvoten i Sverige på tyst acceptans hos allmänheten? Vad menas med det? Jag skulle vilja formulera om frågan till ”skapade tyst acceptans förutsättningar för att höja skattekvoten”? Den höjda skattekvoten var ett socialdemokratiskt viljeprojekt som var en förutsättning för de stora välfärdsreformerna under andra halvan av förra seklet.

Hade projektet stött på ett effektivt politiskt motstånd hade det inte kunnat genomföras. Men socialdemokraterna satt ensamma i regeringsställning, vanligtvis i minoritetsregeringar med stöd av kommunistpartiet från andra världskrigets slut till 1976 och Torbjörn Fälldin och kärnkraftsdebatten.

Kacklades det inte, dvs med vanligt demokratiskt språkbruk förekom det inte någon politisk diskussion i frågan? Läs Gunnar Heckschers, Yngve Holmbergs eller Gösta Bomans med fleras inlägg i riksdagsdebatter, läs ledarsidorna i morgon- och dagspressen! Skattehöjningar var utan tvivel en huvudfråga i den borgerliga politiska polemiken med stort genomslag i massmedia, framför allt i  borgerligt inriktade tidningar.

gösta bomanJag skulle vilja summera upp frågan med att: den höga skattekvoten är ett historiskt politiskt projekt som har genomförts mot en stark och väl framförd borgerlig opinion, en opinion som dock inte varit tillräckligt effektiv för att ge genomslag i allmänna val för en politik med lägre skatter.

Vänstern genomförde och hade majoritetens stöd i allmänna val för högskattepolitiken fram till slutet av sjuttiotalet, detta trots en välartikulerad borgerlig motopinion.löntagarfonder

Det socialdemokratiska projektet med sina rötter i grundandet av fackföreningar och vänsterpartier på 1800-talet fick upp farten under andra halvan av förra seklet, hade stöd av mäktiga organisationer, duktiga politiker och ett tursamt ekonomiskt läge för Sverige efter 2a världskriget.

Projektet hade så att säga fått en stor levande kraft. Det krävdes kärnkraftsdebatt, Pomperipossa, ett orealistiskt förslag till löntagarfonder och förändrade särintressen hos de arbetande delarna av befolkningen för att skattekritiska politiker skulle komma till vid köttgrytorna.

grön politikMen historien tar inte slut. Massarbetslöshet, miljökatastrofer, klimatförändringar och globalt befolkningstryck på ändliga resurser kräver nytänkande inom skattepolitiken. Nu handlar det om att skifta skattebördan från arbete till negativ miljöpåverkan.

 

Fördelningsfrågorna har långt ifrån spelat ut sin roll. Dessa frågor har dessutom blivit värda förnyad uppmärksamhet eftersom de mest högkonsumerande befolkningsskikten i samhället svarar för en, proportionerligt sett, extremt stor miljöpåverkan.

Får man påminna om att en jättebonusVD generar minst 10 gånger så mycket koldioxidutsläpp som en bidragsberoende arbetslös i en hyrestvåa!

It's only fair to share...Email this to someoneTweet about this on TwitterShare on Google+Share on FacebookPrint this page