Detta kan verka lite tjatigt men bevisfusk inom polis och åklagarmyndigheter är ett reellt och allvarligt problem. Folk i dessa yrkeskategorier är naturligtvis bara människor och som alla andra utrustade med homo sapiens psykiska och fysiska skröpligheter.fusk4

Det går dock inte att slå sig till ro med ett sådant konstaterande eftersom personer i dessa yrken i praktiskt hänseende disponerar  samhällets tvångsmedel, lagligt våld, anhållande, häktning, förundersökning och åtal.

I mitt land som ännu så länge heter Sverige är politisk styrning eller inflytande över dessa funktioner i princip utesluten men förekommer förmodligen indirekt i vissa fall och mer sällsynt direkt. Bevisfusk inom polis och åklagarmyndigheter är i sig allvarligt och rubbar tilltron till rättsväsendet som helhet och får därutöver spridningseffekter i form av ett sönderfrätande  av förtroendet i samhället i stort. I kombination med politisk styrning blir bevisfusk inom nämnda kårer mycket allvarligt.

Vad kan förklaringarna vara?

  1. Leif G W brukar nämna att särskilt polisyrket drar till sig folk med auktoritär läggning, kan vara ett problem. även rekrytering/utseende av åklagare, domare och nämndemän kan vara ett problem.
  2. Juristutbildningarna har under vissa perioder haft väldigt låga inträdeskrav, vilket kan ha slagit igenom på delar av de nu yrkesverksamma kårerna, nämndemännen rekryteras socialt ojämnt med en stark slagsida för övre medelskikt i samhället, nämndemännen vaskas fram genom de lokala politiska apparaterna. Alla med viss kännedom om hur lokala politiska organisationer fungerar vet att just den självständighet och det kritiska tänkande som man vill att en nämndeman skall vara utrustad med är en skarp bristvara i dessa lokala sammanhang.
  3. Den starka tillbakagången i  demokratisk föreningskunskap, fusk i lokala politiska organisationer och de starkt reducerade medlemstalen i de lokala politiska organisationerna förvärrar saken. Osjälvständiga nickedockor på nämndemannabänkarna är regel snarare än undantag. Hur ofta utnyttjar en nämndeman möjligheten att kräva kompletterande bevisning av åklagare? I stort sett aldrig.
  4. Möjligheterna att överklaga fällande domar är starkt reducerade och i de fall där påföljden inte är fängelse snudd på utesluten, beviljade prövningstillstånd i dessa fall torde vara extremt sällsynta och även domar med fängelse som påföljd är ytterst, ytterst svåra att få prövade i Högsta domstolen. Alltså möjligheten att överklaga är i dagens system i många fall i praktiken borttagen och i övrigt starkt begränsad. Detta innebär att polis, åklagare vet att de har alla chanser i världen att slippa få sina kort synade i en högre instans. Den avskaffade/urgröpta överklaganderätten är en viktig faktor bakom bevisfuskandet inom polis- och åklagarkårer.
  5. Prestationer av allmänna ombud är horribelt undermåliga i många fall. Man har helt kallt att räkna med att de åtalades egna advokater är den primära faktorn bakom fällande domar. För ombuden rullar allt på i uppkörda hjulspår, domstolar beviljar slentrianmässigt arvoden även för extremt bristfälliga eller rent felaktiga ombudsprestationer. Många för ombuden inkomstbringande aktiviteter som överklaganden verkar i praktiken göras för att inkassera arvoden, inte för att det skulle finnas så mycket som en tillstymmelse till chans till framgång. Domstolarna blir överlupna av dåligt underbyggda överklaganden och kan sedan hänvisa till en tyngande arbetsbörda för att slippa bevilja prövningstillstånd även där sådana är välgrundade.
  6. De muntliga förhandlingarna i tingsrätter gör att dokumentationen av förhandlingarna i vissa avseenden helt saknas, det går alltså inte i efterhand att få klart för sig vad som egentligen har sagts, t.ex. i plädering av ett ombud eller av åklagarens plädering, i den mån det finns anteckningar eller inspelningar hos domstolen så görs dessa inte offentliga, det som offentliggörs är själva domarna. Det går alltså inte för en utomstående att i efterhand rekonstruera hur ombuds och åklagares argumentation sett ut. En åklagare kan genom att inte referera delar av en förundersökning mörka bevismaterial. Om sedan det allmänna ombudet av lättja, slarv, jäv eller inkompetens inte refererar till det mörkade materialet, ja då är detta borta från tingsrättens underlag och blir dessutom svåråtkomligt i en eventuell, eventuell högre instans.
  7. Det saknas en självständig myndighet som granskar och åtalar poliser och åklagare som begår brott. Bocken till trädgårdsmästare är ingen bra tillsynsmetod för de i detta blogginlägg aktuella kårerna.
It's only fair to share...Email this to someoneTweet about this on TwitterShare on Google+Share on FacebookPrint this page