Spännande klimatsmarta byggprojekt i medelhavsområdet och Mellanöstern

Sönderskjutna städer, infrastruktur och bostäder, befolkningar som växer explosionsartat summerar till enorma behov av ny infrastruktur och nya bostäder inom en inte alltför avlägsen framtid. Jag tänker på länder som Libyen, Egypten, ”Palestina” och Syrien men givetvis även övriga länder vid Medelhavets södra kust och i andra delar av Mellanöstern som Irak och Jemen. Men nu gäller det att vara extremt uppmärksam, allt som byggs för närvarande byggs fel ur klimatsynpunkt.

DubaiMan bygger oisolerade hus av cement och tegel som blir stekheta på sommarhalvåret och därför kräver kylning med luftkonditionering. Luftkonditionering svarar för en mycket stor andel av elförbrukningen här nere under sommarhalvåret.

Att kyla ett medelhavshus är ungefär som att använda kylskåp i form av flyttkartonger med kylaggregat. Elen tillverkas med stora eller små dieseldrivna generatorer. Det är släng dej i väggen korkat! Jag misstänker att man i stort sett också byggt fel i Dubbai, Jeddah och andra ställen där oljepengar flödat.  Faller dessa ställen samman som korthus när oljan inte längre ger inkomster? Risken är överhängande.

Om vi inte ser upp kommer kommande byggboom i området att upprepa gårdagens misstag men på tio gånger större byggvolymer, alltså tio gånger värre. Som tur är går allt att lösa och det går faktiskt att lösa med befintlig teknik. De var romarna som kom på att tillverka betong med cement, rackarns smart. Det romerska imperiet krävde för underhållning och schackhållning av befolkningar stora byggnader, 30,40,50 meter höga, typ cirkus Maximus, Colloseum eller Pantheon. Romarna lärde sej att bygga högt, genialt och snabbt med betong.

Mud houseCement är dock extremt energikrävande och faktiskt inte nödvändigt för att bygga relativt marknära bostäder. Skall kommande byggboom i Mellanöstern kunna vridas i en klimatsmart riktning måste vi bort från den romerska cementen, detta trots att det går att bygga fascinerande konstruktioner med denna.

Jag tror vi skall skaka liv i urgamla lokala byggmetoder, kunskapen finns i äldre generationer, och utveckla dessa urgamla metoder något med modern teknik. Simsalabim så har vi klimatsmarta och återvinningsbara  byggnader. Alls inte svårt men kräver en viss organisation och tillbakarullning av modernismens hegemoni.

Tysk brunkol, ett populärt ämne

Och det verkar finnas utomordentligt goda skäl för intresset. Hur stora är egentligen utsläppen? Siffran 1,2 miljarder ton CO2 per år har förts fram. De svenska utsläppen lär vara 60 miljoner ton per år. De möjliga utsläppen från den av Vattenfall ägda tyska kolkraften skulle alltså vara 20 gånger större än de samlade svenska utsläppen, tyvärr förfogar jag inte över någon utredningsstab så jag får felgardera här.

De samlade utsläppen från världens CO2 utsläpp från energiproduktion skulle samtidigt vara 32 miljarder ton per år, alltså skulle de aktuella brunkolsutsläppen vara fyra procent av världsutsläppen.

rök4Det är siffror som heter duga. Tjugo gånger de svenska utsläppen och 4 procent av världsutsläppen! Jisses! Detta är inte en fråga för en verksledning längre (men det är väl vid det här laget inte någon som tror det). Detta är stort, mycket, mycket stort.

Säljer Vattenfall rakt av till tjecker eller polacker har vi att räkna med att sådana nya ägare kommer att göra allt i deras makt för att pressa ut så mycket cash som möjligt, dvs en sådan ägarövergång kommer att maximera utsläppen.

Kunde vara intressant i sammanhanget att få en uppfattning om vad en köpeskilling skulle kunna uppgå till. En sådan skattad köpeskilling skulle sedan kunna relateras till kostnaden och möjligheterna för Sverige att på andra vägar ha motsvarande inflytande över CO2 utsläpp.

Operationen kan förväntas visa att det helt enkelt inte finns några andra rimliga möjligheter för Sverige att komma ens i närheten av ett motsvarande inflytande över de globala utsläppen.

Rimligen måste det göras mycket noggranna sonderingar med Tysklands regering. Tyskarna skall ju avveckla kärnkraften så de befinner sig i en lite knepig situation. En modell för utfasning av den Vattenfallägda tyska brunkolen borde utformas under nära konsultationer med tysk regering och tyska myndigheter. I den bästa av världar kan man komma fram till en planerad avveckling med eller utan ett helt eller partiellt svenskt ägande som med klimatansvar går att hantera inom ramen för den totala tyska energiproduktionen.

Mud houses

I går blev det en scootertur till Sadrasamköy. Jag har en 125 cc Honda Innova som drar så lite som 0,17 liter milen så förflyttningsmetoden får väl anses vara ganska okey, stora, ganska smala däck, ungefär den där sortens scooter som man ser på filmer från Thailand. Så hamnade jag i ett snack restaurangägaren och några andra lunchgäster om hur husen byggs på Cypern.Två rader ihåliga tegelstenar och en putsad fasad. Ibland klämmer man in lite frigolit i luftspalten mellan tegelstensskikten, men totalt bortseende från köldbryggor, med andra ord närmast ett skämt i isoleringshänseende. Alla hus byggs så här vilket gör husen omöjliga både att kyla och att värma upp, dom läcker värme som såll. Detta kan man räkna ut i förhand utan ingenjörsutbildning och det kan framför allt konstateras i efterhand, när naturgastuber för uppvärmning ständigt skall inhandlas eller när skyhöga elräkningar skall betalas. Så kommer frågan upp om hur man gjorde förr. Då säger restaurangägaren något oväntat, ”fram till 1974 byggde vi hus av lerklin (mudhouses). Hoppsan, varför fram till år 1974 undrade jag? Jo ser du svarar restaurangägaren att fram till 1974 bodde vi i enklaver och grekerna kontrollerade tillförseln av alla förnödenheter utifrån. Grekerna tillät helt enkelt inte att vi tog in byggmateriel till enklaverna. Det gick alltså inte att använda cement för betongtillverkning, bruk för murning, tegelpannor för takläggning, ledningar för el eller vatten eller glas för att sätta in fönster. Bistert med andra ord. Javisst säger restaurangägaren men husen gick ändå att hålla varma på vintern och de höll sig också hyfsat svala på sommaren.

Det har regnat mycket i östra medelhavet i vinter

I går hade jag planerat in en scootertrip in till Kyrenia för att låna någon rolig bok om romarriket i det engelska biblioteket som är öppet på lördagar mellan 10 och 12. Tyvärr störtregnade det och jag fegade ur, hala vägbanor, regn och cypriotiska bilförare är till och med för mej ett riskprojekt som får vänta. Alltså satt jag och tittade på satelitvädret. Ett ovädersstråk från nildeltat höll just på att passera kunde jag konstatera, oväderssvansen verkade vara förbi vid tvåtiden. Alltså nya planer, halvtre trampar jag iväg på min 24-växlade med punkteringsfria däck i västlig riktning mot Sadrasamköy där man vid lite varmare väder brukar kunna äta lunch och lyssna på bandad 70-tals musik. Det klarnade upp, temperaturen steg till 18-19 grader och vinden mojnade av, perfekt med andra ord. Efter två timmars serpentinvägar med utsikt mot ett disigt Turkiet är jag framme, restaurangen är stängd, lika bra det, några reservkilon ska ändå bort. Fåren, getterna och herdarna var kvar i alla fall och hejade som vanligt.

Skattekvoten

gunnar strängBeror den höga skattekvoten i Sverige på tyst acceptans hos allmänheten? Vad menas med det? Jag skulle vilja formulera om frågan till ”skapade tyst acceptans förutsättningar för att höja skattekvoten”? Den höjda skattekvoten var ett socialdemokratiskt viljeprojekt som var en förutsättning för de stora välfärdsreformerna under andra halvan av förra seklet.

Hade projektet stött på ett effektivt politiskt motstånd hade det inte kunnat genomföras. Men socialdemokraterna satt ensamma i regeringsställning, vanligtvis i minoritetsregeringar med stöd av kommunistpartiet från andra världskrigets slut till 1976 och Torbjörn Fälldin och kärnkraftsdebatten.

Kacklades det inte, dvs med vanligt demokratiskt språkbruk förekom det inte någon politisk diskussion i frågan? Läs Gunnar Heckschers, Yngve Holmbergs eller Gösta Bomans med fleras inlägg i riksdagsdebatter, läs ledarsidorna i morgon- och dagspressen! Skattehöjningar var utan tvivel en huvudfråga i den borgerliga politiska polemiken med stort genomslag i massmedia, framför allt i  borgerligt inriktade tidningar.

gösta bomanJag skulle vilja summera upp frågan med att: den höga skattekvoten är ett historiskt politiskt projekt som har genomförts mot en stark och väl framförd borgerlig opinion, en opinion som dock inte varit tillräckligt effektiv för att ge genomslag i allmänna val för en politik med lägre skatter.

Vänstern genomförde och hade majoritetens stöd i allmänna val för högskattepolitiken fram till slutet av sjuttiotalet, detta trots en välartikulerad borgerlig motopinion.löntagarfonder

Det socialdemokratiska projektet med sina rötter i grundandet av fackföreningar och vänsterpartier på 1800-talet fick upp farten under andra halvan av förra seklet, hade stöd av mäktiga organisationer, duktiga politiker och ett tursamt ekonomiskt läge för Sverige efter 2a världskriget.

Projektet hade så att säga fått en stor levande kraft. Det krävdes kärnkraftsdebatt, Pomperipossa, ett orealistiskt förslag till löntagarfonder och förändrade särintressen hos de arbetande delarna av befolkningen för att skattekritiska politiker skulle komma till vid köttgrytorna.

grön politikMen historien tar inte slut. Massarbetslöshet, miljökatastrofer, klimatförändringar och globalt befolkningstryck på ändliga resurser kräver nytänkande inom skattepolitiken. Nu handlar det om att skifta skattebördan från arbete till negativ miljöpåverkan.

 

Fördelningsfrågorna har långt ifrån spelat ut sin roll. Dessa frågor har dessutom blivit värda förnyad uppmärksamhet eftersom de mest högkonsumerande befolkningsskikten i samhället svarar för en, proportionerligt sett, extremt stor miljöpåverkan.

Får man påminna om att en jättebonusVD generar minst 10 gånger så mycket koldioxidutsläpp som en bidragsberoende arbetslös i en hyrestvåa!