Bra fråga. Antag att vi har 3 st länder, land A, land B och land C.

I land A sker all verksamhet inom den monetariserade sektorn. Det vill säga alla aktiviteter åsätts ett pris, all barnpassning och allt hushållsarbete mm görs via prissatta tjänster, antingen i offentlig eller i privat regi. Alla verksamhet såväl inom offentlig som privat sektor är utan negativa miljöeffekter (heltäckande återvinningssystem mm, mm).BNP1

I land B sker också all verksamhet inom den monetariserade sektorn. Det vill säga alla aktiviteter åsätts ett pris, all barnpassning och allt hushållsarbete mm görs via prissatta tjänster, antingen i offentlig eller i privat regi. Däremot medför alla verksamheter såväl inom offentlig som privat sektor negativa miljöeffekter.

I land C sker 70% av verksamheterna  inom den monetariserade sektorn.  Hälften av den monetariserade verksamheten såväl inom offentlig som privat sektor medför negativa miljöeffekter. Även inom den icke-monetariserade sektorn medför hälften av verksamheten negativa miljöeffekter.

Vad händer nu i miljöhänseende om aktiviteten i de tre länderna ökar med 5 procent? Ökningen antas i miljöhänseende se ut på samma sätt som tidigare aktiviteter i landet, dvs ren i land A, smutsig i land B och blandad i land C.

Intressant nog registreras i den offentliga statistiken en lika stor ökning för land A och B,  dvs 5 %. I land C däremot registreras en BNP ökning på 0,7 x 5 %,  d.v.s 3,5%.

Hur ska man nu från ett miljöperspektiv se på BNP ökningarna i de olika länderna?BNP_okning6

 

Ökningen i Land A förefaller oproblematisk. Ökningen i land B generar däremot stora miljöskador medan ökningen i land C dels blir mindre eftersom en del av ökningen inte registreras, dels mindre problematisk för att hälften av den monetariserade produktionen är miljöanpassad. Hur stor den faktiska ökningen blir hänger på hur stora negativa miljöeffekter som uppkommer i den icke monetarisrade sektorn samt om det uppkommer förändringar i ren/smutsigmixen i den monetarisrade delen av samhället (avvikelse från förutsättningar).

Det går naturligtvis inte att oreserverat se positivt på BNP ökningar i land B och C även om de genererar kapital som teoretiskt skulle kunna användas för miljöinvesteringar inom privat och offentlig sektor. Det finns skäl att misstänka att de negativa miljöeffekterna av den ökade produktionen dominerar ut de positiva effekterna av de möjliggjorda miljöinvesteringarna, på kort sikt helt säkert, på längre, sannolikt.

Skulle t.ex. en ökad produktion (som också yttrar sig som en ökning i BNP) inom den amerikanska biltillverkningen av  större bilmodeller, fler, större och motorstarkare  SUVar vara positiv för miljön för att den resulterar i större skatteintäkter för det offentliga och större kapitalvinster för det privata ?

Svar:knappast.

I detta fall skulle helt säkert en politisk styrning i form av kraftigt höjd beskattning av fossila bränslen och eventuellt på stora bilar vara en mycket, mycket effektivare miljöstrategi. Det finns snarast anledning att misstänka att de ökade kapitalvinsterna inom den privata sektorn huvudsakligen skulle komma att användas för privata vinstuttag och lobbying för att påverka statliga och federala politiska beslutsfattare i en miljönegativ riktning och endast i mindre utsträckning för att utveckla miljöfordon.

Att över en natt införa europeiska nivåer på beskattning av fossila bränslen i USA skulle kanske inte vara direkt tillrådligt, men en successiv infasning borde vara fullt möjlig så att alternativ miljövänlig fordonsproduktion hinner utvecklas.

Med riktiga strategier borde det gå att åstadkomma en minskad arbetslöshet, jämnare inkomst- och förmögenhetesfördelning, ökad subjektivt upplevd livstillfredställelse bland medborgana och minskade miljöskador samtidigt som BNP ökar långsammare eller till och med krymper.

Inte heller i Land C går det att se oreserverat positivt på en ökning av BNP. Bara genom att titta på BNP går det inte att dra några slutsatser om negativa miljöeffekter, de kan vara stora, de kan vara mindre, man vet inte. Rent reflexmässigt verkar det som om ökningar i BNP i de flesta fall i land B och C huvudsakligen är negativa för långsiktigt uthålliga miljöstrategier.

Genom att ta fram och parallellt med BNP tillämpa alternativa bedömningskriterier för ekonomins prestationer kan man sätta BNP i perspektiv. Sådana kriterier kan handla om förändringar i inkomst- och förmögenhetsfördelning, fattigdom, faktisk arbetslöshet, hälsotillståndet i befolkningen, subjektivt upplevd livstillfredställelse, olika miljökriterier, klimatpåverkan, fossila fotavtryck mm, mm.

Pedagogiskt är det enligt min mening inte effektivt att ställa BNP förändringar mot ett antal, var för sig redovisade, bedömningskriterier. BNP förändringar behöver ställas mot endast ett alternativt övergripande index för utvärdering av samhällets prestationer.

It's only fair to share...Email this to someoneTweet about this on TwitterShare on Google+Share on FacebookPrint this page