Börsnotera Vattenfalls Jänschwalde som en kolsänka

kolkraftverk i Jänschwalde Vilken grej va! Att Vattenfall skulle göra ett sådant klipp, det hade man aldrig kunnat ana. Nu är det serverat. Börsnotera som kolsänka, spika utfasningstidtabellen och låt någon arbetslös akademiker tänka ut detaljerna till en kostnad av ½ promille av kompisarvodet.

Lika stora utsläpp som de samlade svenska ligger i potten. Skulle vara intressant att se hur stor andel av den svenska luftburna försurningen som har Vattenfalls tyska brunkolseldning som källa. Nu kan det skrivas CO2 historia. Det får bli ett snabbhopp ur  den grå kostymen på lämplig adress.

 

Höganäs, befolkningstillväxt vid olika tillväxttakter

I inledningen till Höganäs kommuns förslag till ny översiktsplan sägs ”för att kunna möta framtidens utmaningar måste vi växa”. Några resonemang varför det är nödvändigt att växa för att möta framtidens utmaningar redovisas emellertid  inte. Man anar att de utmaningar som behöver mötas handlar om utgifter för äldreomsorg och utbildning. Men fler invånare innebär ju också större kostnader.

Vad är det som säger att de nya invånarna över sina boendecykler i kommunen tillför mer i inkomster än vad de förorsakar i kostnader för kommunen? Det skulle kunna vara så att t.ex. en stor inflyttning av pensionärer på sikt kan visa sig bli en kostnadsmässig belastning för kommunen i form av ökade kostnader för äldreomsorg. Vad gäller inkomstsidan kan man heller inte ta för givet att en inflyttning medför så stora fördelar.

Det kan i och för sig vara så att de inflyttande har god privatekonomi men sådana goda privatekonomier kanske i flertalet fall mer beror på kapitalvinster från bostadsförsäljning i Stockholmsområdet än på höga inkomster som genererar skatteintäkter för kommunen.

Grafen visar hur även en till synes relativt liten befolkningstillväxt, som den i förslaget till ny översiktsplan föreslagna 1 procenten per år på längre sikt ger en massiv tillväxt. 1 procent per år, nu 250 personer, innebär vid oförändrad tillväxt en fördubbling av befolkningen på 70 år.

Alltså, år 2085 skulle befolkningen ha fördubblats till 50000 invånare. Med villaboende skulle det i runda slängar innebära att ytterligare 4 kvadratkilometer mark skulle behöva tas i anspråk för nya bostäder vilket motsvarar mark för att bygga ytterligare en hel stad Höganäs. Med flerfamiljsboende skulle markbehovet bli minst en och en halv kvadratkilometer. Till detta kommer ytterligare markbehov för vägar och offentliga och kommersiella byggnader mm.

I en kommun som Höganäs med stora områden som är avsatta som riksintresse för naturvård och rörligt friluftsliv och stora arealer med värdefull åkermark kommer den av kommunen förordade tillväxttakten att på längre sikt medföra mycket tillspetsade konfliktsituationer mellan den ökande befolkningens markanspråk för bebyggelse och infrastruktur och intresset att skydda nämnda riksintressen. Det förefaller oundvikligt att den tänkta befolkningstillväxten allvarligt kan komma att skada naturvårds- och jordbruksintressena.

Befolkningstillvaxt_hoganas

Ökning i BNP, bra eller dålig?

Bra fråga. Antag att vi har 3 st länder, land A, land B och land C.

I land A sker all verksamhet inom den monetariserade sektorn. Det vill säga alla aktiviteter åsätts ett pris, all barnpassning och allt hushållsarbete mm görs via prissatta tjänster, antingen i offentlig eller i privat regi. Alla verksamhet såväl inom offentlig som privat sektor är utan negativa miljöeffekter (heltäckande återvinningssystem mm, mm).BNP1

I land B sker också all verksamhet inom den monetariserade sektorn. Det vill säga alla aktiviteter åsätts ett pris, all barnpassning och allt hushållsarbete mm görs via prissatta tjänster, antingen i offentlig eller i privat regi. Däremot medför alla verksamheter såväl inom offentlig som privat sektor negativa miljöeffekter.

I land C sker 70% av verksamheterna  inom den monetariserade sektorn.  Hälften av den monetariserade verksamheten såväl inom offentlig som privat sektor medför negativa miljöeffekter. Även inom den icke-monetariserade sektorn medför hälften av verksamheten negativa miljöeffekter.

Vad händer nu i miljöhänseende om aktiviteten i de tre länderna ökar med 5 procent? Ökningen antas i miljöhänseende se ut på samma sätt som tidigare aktiviteter i landet, dvs ren i land A, smutsig i land B och blandad i land C.

Intressant nog registreras i den offentliga statistiken en lika stor ökning för land A och B,  dvs 5 %. I land C däremot registreras en BNP ökning på 0,7 x 5 %,  d.v.s 3,5%.

Hur ska man nu från ett miljöperspektiv se på BNP ökningarna i de olika länderna?BNP_okning6

 

Ökningen i Land A förefaller oproblematisk. Ökningen i land B generar däremot stora miljöskador medan ökningen i land C dels blir mindre eftersom en del av ökningen inte registreras, dels mindre problematisk för att hälften av den monetariserade produktionen är miljöanpassad. Hur stor den faktiska ökningen blir hänger på hur stora negativa miljöeffekter som uppkommer i den icke monetarisrade sektorn samt om det uppkommer förändringar i ren/smutsigmixen i den monetarisrade delen av samhället (avvikelse från förutsättningar).

Det går naturligtvis inte att oreserverat se positivt på BNP ökningar i land B och C även om de genererar kapital som teoretiskt skulle kunna användas för miljöinvesteringar inom privat och offentlig sektor. Det finns skäl att misstänka att de negativa miljöeffekterna av den ökade produktionen dominerar ut de positiva effekterna av de möjliggjorda miljöinvesteringarna, på kort sikt helt säkert, på längre, sannolikt.

Skulle t.ex. en ökad produktion (som också yttrar sig som en ökning i BNP) inom den amerikanska biltillverkningen av  större bilmodeller, fler, större och motorstarkare  SUVar vara positiv för miljön för att den resulterar i större skatteintäkter för det offentliga och större kapitalvinster för det privata ?

Svar:knappast.

I detta fall skulle helt säkert en politisk styrning i form av kraftigt höjd beskattning av fossila bränslen och eventuellt på stora bilar vara en mycket, mycket effektivare miljöstrategi. Det finns snarast anledning att misstänka att de ökade kapitalvinsterna inom den privata sektorn huvudsakligen skulle komma att användas för privata vinstuttag och lobbying för att påverka statliga och federala politiska beslutsfattare i en miljönegativ riktning och endast i mindre utsträckning för att utveckla miljöfordon.

Att över en natt införa europeiska nivåer på beskattning av fossila bränslen i USA skulle kanske inte vara direkt tillrådligt, men en successiv infasning borde vara fullt möjlig så att alternativ miljövänlig fordonsproduktion hinner utvecklas.

Med riktiga strategier borde det gå att åstadkomma en minskad arbetslöshet, jämnare inkomst- och förmögenhetesfördelning, ökad subjektivt upplevd livstillfredställelse bland medborgana och minskade miljöskador samtidigt som BNP ökar långsammare eller till och med krymper.

Inte heller i Land C går det att se oreserverat positivt på en ökning av BNP. Bara genom att titta på BNP går det inte att dra några slutsatser om negativa miljöeffekter, de kan vara stora, de kan vara mindre, man vet inte. Rent reflexmässigt verkar det som om ökningar i BNP i de flesta fall i land B och C huvudsakligen är negativa för långsiktigt uthålliga miljöstrategier.

Genom att ta fram och parallellt med BNP tillämpa alternativa bedömningskriterier för ekonomins prestationer kan man sätta BNP i perspektiv. Sådana kriterier kan handla om förändringar i inkomst- och förmögenhetsfördelning, fattigdom, faktisk arbetslöshet, hälsotillståndet i befolkningen, subjektivt upplevd livstillfredställelse, olika miljökriterier, klimatpåverkan, fossila fotavtryck mm, mm.

Pedagogiskt är det enligt min mening inte effektivt att ställa BNP förändringar mot ett antal, var för sig redovisade, bedömningskriterier. BNP förändringar behöver ställas mot endast ett alternativt övergripande index för utvärdering av samhällets prestationer.