Omdesigna hyreshuskonceptet

Hyreshuset upplevs av många som lite trist, ett andrahandsval som det gäller att komma ur så snabbt som möjligt. Bor själv i ett hyreshus nu, väldigt bekvämt att slippa tänka på en massa praktiska grejer som gräsklippning, snöskottning m m. Det är nog, sett i det stora hela, ett mycket bra hyreshus men det finns vissa nackdelar.

flerfamiljshus_och_turning-torsoVill man få något ändrat eller fixat  har man att tampas med fastighetsförvalningen.
Härförledes tog jag t.ex. upp frågan om bättre cykelförvaringsmöjligheter i markplan med bovärden, väderskydd, bra fastlåsningsmöjligheter och laddstolpar för elcyklar. Mina önskemål bemöttes med ”jaja vill du ha det här då kan du köpa villa”. Korkat svar,  jag lyckades dock passa på den fina dispytmöjligheten.

Ganska mycket svart-vitt tänkande i frågan hyreshus kontra villa. Sett ur ett miljö- och uthållighetsperspektiv är hyreshuset/flerfamiljshuset överlägset med ett bättre markutnyttjande, mindre investering, materialåtgång, väsentligt lägre klimatutsläpp per person.

I Mölle där jag bott ett tag hade vi en granne i ett stort stenhus med direktverkande el för uppvärmning som hade en årsförbrukning på 60 000 kwh plus klimatusläpp från ett par bilar för nästan dagliga t o r transporter till centralorten på 20 – 30 kilometer. Detta kan jämföras med min nuvarande årliga elförbrukning i en liten hyreslägenhet på 800 kwh och möjlighet att klara dagliga förflyttningar i stort sett utan bil.cykelparkering

Eftersom hyreshuset i sina grundegenskaper är bättre ur miljösynpunkt borde man se till att det också, från ett bredare boendeperspektiv, blev attraktivare med hyresrätt/flerfamiljshus. En ingång till hur man gör detta är att titta på hur man fullt ut kan utnytta den utväxlingspotential som följer av det koncentrerade boendet. Små lägenheter är billiga men saknar av utrymmesskäl vanligen ett antal fördelar hos villaboendet.

Genom att bygga in mötes/festlokaler, andra funktioner, t.ex hobbyrum för att snickra, väva mm, lokal för fysisk träning, eventuellt också gästlägenheter i flerfamiljshus redan från starten kan man på ett väldigt kostnadseffektivt sätt få in ett antal ”villafunktioner” i flerfamiljshuset.

Rimligen skulle man kunna bygga en bra mötes/festlokal  per 200 -400 små lägenheter.  Hyran skulle kanske behöva vara några procent högre men en sådan liten fördyring borde väga lätt ställd mot fördelarna för föreningsverksamhet, lokal demokrati  och socialt liv i största allmänhet.Väldigt mycket kan också göras för den yttre miljön i hyreshusområden som väderskyddad cykelparkering i markplan, bättre trädgårdsdesign, tillgång till odlingslott och estetisk utsmyckning. Särskilda ansträngningar bör göras för att optimera mikroklimat, solbelysning och vindbrytning.

vävstugaAv klimatskäl och för att mota Fetma- Olle i grind bör det finnas ett visst ”tuggmotstånd” mot att utnyttja bil, boendeintegrerade bilparkeringar bör undvikas eller minimeras samtidigt som cykel- och gångförflyttningar underlättas genom ett genomtänkt anläggande av cykelvägar och dessas integration i befintliga gatunät.

Låt asylsökande bygga egna bostäder

Kontroversiellt. Ja jag förmodar det. Asylregler, fackliga regler, konkurrenslagstiftning, regler i bygglagstiftningen  javisst kan det finnas hinder. Men titta på dagens verklighet: Bert Karlsson, ohemula vinster, bostadsbrist bland, ungdomar, lågavlönade och asylsökanden,  inaktivitet hos många asylsökande (som till råga på eländet också ofta lägger på hullet och blir feta eller överviktiga) och även nerbrytande inaktivitet bland etniskt svenska arbetslösa.

Jättestort behov av bostäder kan matchas med jättestort behov av aktivitet och bra introduktion i den svenska samhället. Jag tror man skulle få full rulle  om man lät asylsökande, naturligtvis på fullständigt frivillig basis, delta i byggandet av fullvärdiga bostäder. Ett litet aber här är att dagens byggande är extremt rationaliserat och förutsätter god yrkeskunskap.Bosum_5

Varför då inte ta fram ett koncept med hjälp av något eller några av de många duktiga och framgångsrika svenska trähusföretagen som är specialanpassat för att kunna fungera med icke yrkesutbildad arbetskraft. Ett trähuskoncept grundat på färdiga element eller byggblock som lämpar sig för icke yrkesutbildad arbetskraft. De nuvarande husmodellerna som finns kan behöva modifieras, byggmetoder modifieras och organisations-, projekts- och arbetsledningar tas fram och utbildas. Berörda kommuner får skaka fram billig mark, det lär finnas mycket om man anstränger sig. Och vad gäller lokaliseringen av bostäder Bosum_1bör man ligga steget före och fokusera mest på kommuner med bostadsbrist.

Totalkostnaden per kvadratmeter bör i slutändan kunna hamna på ung hälften av dagens, runt 15 tusen kronor, en fullvärdig bostad på 60 kvadrat  hamnar runt niohundra tusen kronor. Byggbranschen och dess lobbyister får gnälla.

Tillsätt en stor immigrationsutredning

Sverige har varit ett stort emigrationsland. Mellan år 1876 och år 1917 utvandrade inte mindre än 1,3 miljoner svenskar, eller mer exakt 1 266 399 personer till framför allt USA (nettoutvandringen under samma tid var knappt 0,8 miljoner personer, mer exakt 791 762 personerk.

Trots att Sveriges befolkning under samma period, pga stora födelseöverskott, växte från 4,4 miljoner invånare till 5,8 miljoner invånare, dvs en befolkningsökning på mer än 30 procent under 41 år uppfattades emigrationen som ett mycket stort nationellt problem.  En femtedel av alla svenskar var i början av förra seklet bosatta i USA. En kommission, emigrationskommissionen tillsattes år 1907.

Kommissionen publicerade sina resultat i 21 omfattande volymer. Kommissionen underkände det konservativa förslaget att införa hårdare lagstiftning mot utvandring och gav i slutändan stöd för den liberala linjen som talade om ”att tillgodogöra sig och omsmälta det verkligt goda, som finnes i Amerika […] och så förmå vår ungdom att i sitt eget land se ‘framtidslandet'” genom sociala och ekonomiska reformer.

Kommissionen leddes av statistikern Gustav Sundbärg och är kanske något av det bästa som svenskt offentligt utredningsväsende någonsin presterat. Utredningen fick långtgående konsekvenser för omläggning av den svenska inrikespolitiken i demokratiserande riktning. 1:a världskriget och åtstrypta invandringsregler i USA, och Sveriges egen goda ekonomiska utveckling senare under  förra seklet gjorde emellertid att utredningens betydelse just vad gäller utvandring inte blev så stor.

 

 

Mellan år 1974 och år 2013 uppgick bruttoinvandringen till Sverige till 2 355 448 personer. Samtidigt uppgick nettoinvandringen  till Sverige till 1 056 551 personer. Födelseöverskotten räknade i absoluta tal är samtidigt endast hälften av vad de var under emigrationsperioden under 1800-talet och början av 1900-talet, dvs födelseöverskotten i förhållande till total befolkning har under immigrationsperioden från 1970- talet till dagens dato reducerats till en fjärdedel.

Det går inte att undvika slutsatsen  att den invandring vi nu kan skönja kan vara av sådan omfattning och skulle kunna få så genomgripande samhällskonsekvenser att det behövs ett fördjupat kunskapsunderlag för det politiska beslutsfattandet. Det är hög tid att tillsätta en stor immigrationsutredning.