Polisens Dödsskjutningar beror på skjutklara vapen

sig sauer  p226

I april 2013 ändrades reglerna så att polismän fick rätt att bära skjutklara vapen, dvs vapen med en kula i loppet som möjliggör i stort sett momentan eldgivning. Därefter ökade dödsskjutningarna för att under hela förra året uppgå till fyra st jämfört med en dödsskjutning per år under ett stort antal tidigare år. Per Engström på rikspolisen ser inget samband utan förklarar den plötsliga ökningen som ett statistiskt slumpfenomen.

Jag är dock som Leif GW Persson, jag hatar slumpen och tror inte ett ögonblick på denna förklaring.
Man kan bara konstatera faktum – ännu en mörkläggning i raden av många från polisen. Den svansviftande svenska mediakåren låter i stort sett polisens uppfattning stå oifrågasatt. Demokratin föddes tillsammans med en kritisk och oberoende press. Det vi nu bevittnar är ett rättssamhälle och en demokrati i förfall.

Att dödsskjutningarna ökar just nu beror helt säkert på att triggerhappy poliser nu kan ge dödlig eldgivning momentant, dvs impulsivt dödligt våld av polisman är nu möjligt där det tidigare krävdes betänketid.Men ökningen av det dödliga våldet från polisen skall också ses i ett större sammanhang.
1. Polisbrott utreds fortfarande inom polisen själv, låt vara med en kosmetiskt organisatorisk förändring.
2. Felaktiga rekryteringsprinciper gör att alltför många våldsbenägna och auktoritära personer tas in på polishögskolan.
3. I de ytterst, ytterst sällsynta fall där polismän döms för mord, dråp eller vållande till annans död, döms det till exceptionellt milda påföljder.
4. Utbildningen av poliser är bristfällig när det gäller att hantera skarpa situationer. Taktiska reträtter, psykologi och icke dödliga metoder borde användas i långt högre utsträckning och behöver tränas in med hjälp av skicklig pedagogisk expertis.
5.En etisk utförsbacke, där systematiskt ljugande för att skydda kolleger ses som en normalitet inom poliskåren.