För att få lite perspektiv på ekologiskt fotavtryck kan man använda formeln: Impact (ekologiskt fotavtryck) = Population x Affluence x Technology. Formelns innebörd  är att fattiga utvecklingsländer (låg BNP per capita) bäst bidrar till att bromsa eller reversera klimatförändringar genom att dämpa sin befolkningstillväxt, vi i den rika världen kan effektivast bidra genom att dämpa eller minska vår konsumtion och länderna från f d Sovjet kan bäst bidra genom att införa miljövänlig teknik. Frågan på vilket sätt vi i den rika världen ska kunna dämpa eller minska vår konsumtion hamnar nu i fokus.

På vilket sätt inrymmer inte bara frågan om vilken  typ av konsumtion som lämpar sig för nerdragning utan också vilka grupper som bäst lämpar sig som nerdragare. Det finns alltså all anledning att ta sig en funderare på konsumtionens struktur i ett land som t.ex. Sverige. Man kommer då osökt in på frågan om inkomst- och förmögenhetsfördelningen. Hur skiljer sig t.ex. det ekologiska fotavtrycket mellan en låginkomsttagare som bor i en enrumslägenhet och åker kollektivt och en högavlönad, bonusutkvitterande direktör i näringslivet med flera bilar, ett antal boenden, täta utlandsresor och i övrig dyra vanor?

herrgard

Sannolikt talar vi här om skillnader i storleksordningen 1:10 i ekologiskt fotavtryck. Det kan vara så att den rikaste procenten av svenskarna genom sin konsumtion svarar för 10 procent av miljöförstöringen. Situationen är problematisk dels för att dessa människor faktiskt konsumerar så mycket som de gör, dels för att de som förebilder drar upp konsumtionsambitioner för underliggande befolkningsskikt.

Det blir onekligen också en lite knepig trovärdighetsfråga när högavlönade beslutsfattare i den rika världen skall besluta om miljöåtgärder samtidigt som de som individer har ekologiska fotavtryck som är 10 gånger större än folk med knaprare resurser i de egna länderna  och kanske 100 gånger större än fattiga människors i tredje världen.

ferrari-f430-02

Om det dessutom är som det är i Sverige, där inkomst- och förmögenhetsskillnaderna skarpt ökat det senaste decenniet, blir saken ännu mer bekymmersam.

Jag tror att man måste titta på ett helt knippe av åtgärder för att få någon slags hyfs på den här situationen, en sådan kan vara progressiva avgifter på viss konsumtion, t.ex. elförbrukning eller skärpning av beskattningen av de extremt motorstarka bilar som blivit vanliga under senare decennier.

Naturligtvis är grundfrågan om den alltmer ojämna inkomst- och förmögenhetsfördelningen  i sig en mycket stark kandidat för närmare granskning och åtgärdande. Börjar det inte bli dags att göra en ny Karl den XIe i ljuset av att de gamla klassiska jämlikhetsidealen nu överlagras med tunga miljöargument?

It's only fair to share...Email this to someoneTweet about this on TwitterShare on Google+Share on FacebookPrint this page