Utkast till hållbar förtätningsstrategi för Höganäs.

Ur ett hållbarhetsperspektiv bör en kommande befolkningsökning i Höganäs kommun i huvudsak koncentreras till de centrala delarna av tätorten Höganäs. Ett sådant upplägg ger maximala möjligheter till att skapa en socialt och ekologiskt hållbar stad.

Genom koncentration i de centralaste delarna med relativt höga byggnader, låt oss säga med tre- till sjuvåningshus får många boende inom gång- och cykelavstånd bekväm tillgång till kollektiva transporter, dagligvarubutiker samt andra servicefunktioner vilket i sin tur medför att behovet av privatbil och parkering minskar.  Det område som i första hand bör komma i fråga är ytan  innanför den blå cirkeln, ett område med en area på 0,3 km2 och i andra hand ytan innanför den gula cirkel, 1,1 km2.karta-med-avstands-lager-o-bla-radie-300-m

Det är dock inte helt lätt att hitta ledig mark för byggnationer inom dessa områden. En hel del känsliga avvägningar kommer att behöva göras med hänsyn till grönområden och exploateringsgrad dvs hur tätt och hur högt byggnader uppförs. Jag har med oranga ringar markerat områden som kan eller borde kunna användas för bostäder.

Inom den blå cirkeln bör även övervägas uppköp av villafastigheter som på sikt kan användas för att bygga flerfamiljshus.

Innan sammanhängande exploateringsområden kan åstadkommas på detta sätt kan de initialt förvärvade villafastigheterna användas för uthyrning på tidsbegränsade långtidskontrakt. Verksamheten kan förläggas till ett nybildat kommunalt bolag, alternativt till  det existerande kommunala bostadsbolaget, Höganäshem.

Ett kommunalt uppköp av villafastigheter för uthyrning skulle dessutom ha den fördelen att  utbudet av hyresrätter skulle öka något samtidigt som den genomsnittligt sett långa försäljningstiden för villor skulle kunna minskas något.

Nuvarande bebyggelse i Höganäs centralort är inte särskilt yteffektiv. Gator i villakvarter är i regel onödigt breda och det finns ett mycket stort antal parkeringsplatser med relativt låg utnyttjandegrad. Det förefaller rimligt att en del av denna outnyttjade potential kan användas till bostäder eventuellt i kombination med att villafastigheter genom uppköp omvandlas till flerbostadshus.

 Under senare år har man i Sverige i det stora hela inte byggt stadsrum med byggnader som ligger kloss i kloss vilket man historiskt sett gjort när man byggt stadskärnor. Kanske skulle vi för byggnationer i förtätningsområden återgå  till denna metod. Som vägledning för förtätningsarbetet kan det vara lämpligt att ta fram nyckeltal för minimalt antal boende per bruttoyta. 

De centrala delarna bör på sikt få fler hållplatser för kollektivtrafik. För närvarande finns t.ex. ingen hållplats för regionbussar mellan stadshuset och Långarödsvägen, dvs en sträcka på sju- åttahundra meter. Inom detta område bör rimligen anläggas ytterligare en eller två hållplatser.

För att underlätta förflyttningar till fots mellan Höganäs övre och Höganäs nedre måste 111:ans barriäreffekt luckras upp. För närvarande finns det inte någon möjlighet att ta sig över 111:n mellan Triangelplatsen och Långarödsvägen. På en sträcka av 450 meter saknas det skyddade övergångar för fotgängare och cyklister vilket gör folk mer obenägna att gå till fots och att cykla och gör det påtagligt enklare och bekvämare att förflytta sig med bil.

Den första åtgärden som kan vidtagas för att åstadkomma en sådan uppluckring är att åter öppna Långgatan för passage över 111:an.  Denna åtgärd kräver dock sänkning av maxhastigheten på 111:an mellan Triangelplatsen och Långarödsvägen till 30 eller 40 km/tim.

Inbitna bilpendlare kan förväntas reagera negativt till en sådan sänkning men förmodligen skulle en hastighetssänkning, i vart fall i rusningstid, inte medföra annat en högst marginell sänkning av medelhastigheten. Bilförare på denna sträcka accelererar och bromsar ofta onödigt för att komma fortare fram utan vinster i form av ett ökat genomflöde. Ett minskat accelererande på sträckan skulle dessutom ge bonus i form att minskat buller för boende.

Utkast till hållbar förtätningsstrategi för Höganäs.

Ur ett hållbarhetsperspektiv bör en kommande befolkningsökning i Höganäs kommun i huvudsak koncentreras till de centrala delarna av tätorten Höganäs. Ett sådant upplägg ger maximala möjligheter till att skapa en socialt och ekologiskt hållbar stad.

Genom koncentration i de centralaste delarna med relativt höga byggnader, låt oss säga med tre- till sjuvåningshus får många boende inom gång- och cykelavstånd bekväm tillgång till kollektiva transporter, dagligvarubutiker samt andra servicefunktioner vilket i sin tur medför att behovet av privatbil och parkering minskar.  Det område som i första hand bör komma i fråga är ytan  innanför den blå cirkeln, ett område med en area på 0,3 km2 och i andra hand ytan innanför den gula cirkel, 1,1 km2.karta-med-avstands-lager-o-bla-radie-300-m

Det är dock inte helt lätt att hitta ledig mark för byggnationer inom dessa områden. En hel del känsliga avvägningar kommer att behöva göras med hänsyn till grönområden och exploateringsgrad dvs hur tätt och hur högt byggnader uppförs. Jag har med oranga ringar markerat områden som kan eller borde kunna användas för bostäder.

Inom den blå cirkeln bör även övervägas uppköp av villafastigheter som på sikt kan användas för att bygga flerfamiljshus.

Innan sammanhängande exploateringsområden kan åstadkommas på detta sätt kan de initialt förvärvade villafastigheterna användas för uthyrning på tidsbegränsade långtidskontrakt. Verksamheten kan förläggas till ett nybildat kommunalt bolag, alternativt till  det existerande kommunala bostadsbolaget, Höganäshem.

Ett kommunalt uppköp av villafastigheter för uthyrning skulle dessutom ha den fördelen att  utbudet av hyresrätter skulle öka något samtidigt som den genomsnittligt sett långa försäljningstiden för villor skulle kunna minskas något.

Nuvarande bebyggelse i Höganäs centralort är inte särskilt yteffektiv. Gator i villakvarter är i regel onödigt breda och det finns ett mycket stort antal parkeringsplatser med relativt låg utnyttjandegrad. Det förefaller rimligt att en del av denna outnyttjade potential kan användas till bostäder eventuellt i kombination med att villafastigheter genom uppköp omvandlas till flerbostadshus.

 Under senare år har man i Sverige i det stora hela inte byggt stadsrum med byggnader som ligger kloss i kloss vilket man historiskt sett gjort när man byggt stadskärnor. Kanske skulle vi för byggnationer i förtätningsområden återgå  till denna metod. Som vägledning för förtätningsarbetet kan det vara lämpligt att ta fram nyckeltal för minimalt antal boende per bruttoyta. 

De centrala delarna bör på sikt få fler hållplatser för kollektivtrafik. För närvarande finns t.ex. ingen hållplats för regionbussar mellan stadshuset och Långarödsvägen, dvs en sträcka på sju- åttahundra meter. Inom detta område bör rimligen anläggas ytterligare en eller två hållplatser.

För att underlätta förflyttningar till fots mellan Höganäs övre och Höganäs nedre måste 111:ans barriäreffekt luckras upp. För närvarande finns det inte någon möjlighet att ta sig över 111:n mellan Triangelplatsen och Långarödsvägen. På en sträcka av 450 meter saknas det skyddade övergångar för fotgängare och cyklister vilket gör folk mer obenägna att gå till fots och att cykla och gör det påtagligt enklare och bekvämare att förflytta sig med bil.

Den första åtgärden som kan vidtagas för att åstadkomma en sådan uppluckring är att åter öppna Långgatan för passage över 111:an.  Denna åtgärd kräver dock sänkning av maxhastigheten på 111:an mellan Triangelplatsen och Långarödsvägen till 30 eller 40 km/tim.

Inbitna bilpendlare kan förväntas reagera negativt till en sådan sänkning men förmodligen skulle en hastighetssänkning, i vart fall i rusningstid, inte medföra annat en högst marginell sänkning av medelhastigheten. Bilförare på denna sträcka accelererar och bromsar ofta onödigt för att komma fortare fram utan vinster i form av ett ökat genomflöde. Ett minskat accelererande på sträckan skulle dessutom ge bonus i form att minskat buller för boende.

Kommentar till artikel i Helsingborgs Dagblad den 29e januari 2014

Min kommentar till artikel ”Anrikt Ransvikskafé kan bli sommarbostad”.


Finns ett otroligt starkt allmänintresse för att fastigheten med Ransvikskafét inte skall omvandlas till bostad. Kafét i Ransvik har ett stort kulturellt värde och tillför attraktionskraft till hela Kullabergsreservatet. Att nu tillåta bostad i kaféet är närmast att betrakta som ett kulturmord. Man får verkligen hoppas att den moderatdominerade byggnadsnämnden med f n Gustav Wingårdh som ordförande tar sitt förnuft tillfånga.

Ransviks kafét
Privatiseringstrycket för att komma över attraktiva strandfastigheter är hårt i Höganäs kommun. Höganäs kommun har massor med attraktiv strand- och naturmark som bemedlade människor som är ”om sej och kring sej” vill komma över. Utan att måla upp ett absolut apokalyptiskt scenario kan man dock inte undvika reflektionen att någonting av en ”Costa del Sol” utveckling är på gång.


Det gäller att komma så nära havet som möjligt och att bygga så högt och så stort som möjligt. Om allmänhet och grannar förlorar utsikter och väsentliga natur- och kulturvärden struntar man fullständigt i. Här gäller det att så snabbt som möjligt stoppa så många attraktiva lagfarter i egen ficka som möjligt.

Dags att sätta klacken i backen.
tummen-ned-smiley_17-528015514