Beskriva, förstå, tycka

I den akademiska utbildning jag genomgått blev vi rejält itutade hur viktigt det var att skilja på beskrivning och värdering. Att Stefan Löfven uttalar att det kan ligga klyftor i samhället bakom upplopp innebär inte att han på något sätt skulle ha anslutit sej eller socialdemokraterna till våldet som politisk metod. Juhlins användning av ordet ”erkänna” blir lite problematisk. Uppenbarligen låter Juhlin”erkänna” få den dubbla betydelsen av beskrivning och värdering och simsallabim Lövfen har övergett reformismen.

Men en grundbult i den akademiska tanken är just att kunna göra denna åtskillnad. Som sagt var – det gäller att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.

Det goda samtalet grundar sej på att man ärligt försöker beskriva verkligheten och därefter redovisa vilka värderingsmässigt grundade handlingslinjer  man vill följa utifrån det gjorda försöket till beskrivning. Om man inte ens en gång rent teoretiskt kan hantera dessa två dimensioner då lurar konflikter runt hörnet.

juni 2013

Sysselsättnings- och inkomstgarantipaket

Paketet

  1. Någon form av låg medborgarlön för strukturellt arbetslösa.
  2. Arbetstidsförkortning.
  3. Löneflexibilitet neråt.
  4. Offentliga ”beredskapsjobb” med grön inriktning
  5. Grön skatteväxling, delvis på EU-nivå
  6. Balanserande beskattning av stora förmögenheter och extrema inkomster, företrädesvis på internationell nivå

juni 2013

Politik mot arbetslöshet.  Jag skippar den rubriken eftersom den inte är riktigt relevant. Fokus bör ligga på att skapa jobb samt garantera överlevnadsskydd. Tanken formar handlingen. Stirrar man sej blind på att lösa arbetslösheten och upprätthåller en illusion om att 100% framgång är möjlig riskerar man att ständigt misslyckas med att hitta bra utformade system för att garantera existensminimum.

En viktig aspekt på problemformuleringen är alltså att erkänna att det faktiskt nog inte går att skapa heltidsjobb till alla, vilket medför att frågan om inkomstsäkerhet bör uppmärksammas som en fråga relativt fristående från jobbpolitiken.

När det gäller själva sysselsättningsskapandet tror jag, och detta är vatten på Reinfeldts kvarn, jag vet, men kan ändå vara riktigt. För att Sverige skall uthålligt kunna vara framgångsrikt som en export- och importkonkurrerande nation räcker det inte med högutbildad arbetskraft, bra infrastruktur, förmånlig kapitalbeskattning mm mm. Vi måste i vissa fall kunna möta konkurrens utifrån med lägre löner. Ta byggbranschen som exempel. En svensk kollektivavtalsanställd byggjobbare som jobbar heltid tjänar kanske 35 tusen kronor i månaden. I vårt närområde Polen, Baltikum, Ryssland ligger motsvarande löner på 15 – 30 % av den svenska nivån, månadslöner på fem – tiotusen kronor.

Dessa löneskillnader skapar enorma incitament att använda ”importerad arbetskraft” genom svartjobb och jobb under ROT. Jobb förloras för svenskar och svenska ungdomar. Samtidigt försvarar facket med näbbar och klor en kärna av byggverksamhet där kollektivavtal tillämpas och som tillåter en liten elit av svenska byggjobbare att jobba och tjäna mycket bra med pengar i projekt med för konsumenterna svindyra prislappar.

I kombination med konkurrensbegränsningar och korruption i kommunala förvaltningar  inverkar nuvarande höga lönekostnader mycket menligt på de totala byggvolymerna.  Mellan tummen och pekfingret kan man säga att den svenska byggvolymen vad gäller färdigställda bostäder under de senaste 10 – 15 åren legat runt 20 tusen nya bostäder per år. Sett från befolkningstillväxten borde under perioden 40-50 tusen bostäder byggts årligen.

Det gäller alltså att hitta mekanismer som möjliggör ett mötande av låga utländska löner utan att  man slår undan benen totalt på svenska fackliga organisationer. Lärlingslöner kan vara en komponent, skapa utrymme i kollektivavtal för lägre miniminivåer kan vara en annan komponent, en tredje kan vara lagstiftade minimilöner (kontroversiellt, javisst).

Hur som helst borde vi kunna möta en knivskarp importkonkurrens från t.ex. Kina och Indien med, i vissa fall,  löner i intervallet 10 – 20 tusen kronor och inte i intervallet 25 – 35 tusen kronor som f n är fallet. För att möta importkonkurrens med månadslöner på 5000 tusen kronor är det däremot inte nödvändigt att vi själva lägger oss på dessa låga nivåer. Det räcker med all sannolikhet med att vi möjliggör egna  nivåer på 10 – 20 tusen kronor i månaden för att vi skall kunna möta konkurrensen mycket effektivt. Det är trots allt ett stort och fördyrande handikapp att exportera eller driva verksamhet i ett annat land.

En sysselsättningsökande metod som inte i princip påverkar det totala antalet arbetade timmar är en sänkning av arbetstiden som inte fördyrar timkostnaden för arbetsgivarna. Arbetstagarna och fack får alltså finna sig i sänkta månadsutbetalningar men inte i sänkta timlöner. Med tanke på all den stress som dagens yrkesliv medför borde nettoeffekten i välfärdshänseende bli klart positiv.

I detta sammanhang hör också grön skatteväxling hemma. Vad innebär grön skatteväxling? Vilka förslag ligger finns hos partierna? Jag har inte full koll, erkännes, men naturligtvis är vår internationella konkurrenskraft intressant här. Skulle vi t.ex. ensidigt höja skatten alltför mycket på drivmedel slår vi ut svenska speditörer.

En framkomlig väg skulle vara att införa en gemensam EU skatt på drivmedel, f n går ju en del av momsen till EU. Poängen med detta skulle vara att kostnadsmässigt likabehandla svenska och andra EU speditörer, främst från före detta Östeuropa. Upplägget skulle skapa utrymme för lägre lönekostnader för svenska speditörer, vilket borde göra att fler svenska chaufförer skulle kunna anställas.

En del av detta budskap låter som gammal Thatcher politik. Hu! Tyvärr tror jag att vi kommer att ta ganska mycket stryk om vi inte inför en större flexibilitet neråt i lönebildning.  Men om man samtidigt lutar sej lite tillbaka och ser vad som har hänt med förmögenhets- och inkomstfördelning under de senaste trettio åren så framträder en skarp utveckling mot ökad olikhet och större skillnader.

Vi ser nu en utveckling där de privata förmögenhetsmassorna, framför allt i USA, men också i Sverige allt mer omsätts i lobbying verksamhet för att överflygla folkflertalets parlamentariska och politiska inflytande. Dessa förändringar har inte undgått den allmänna opinionen och vi lär nu ha nått nivåer av ökad privat maktkoncentration som i allmänna opinionen motiverar ganska rejäla utjämnande politiska ingrepp.

Med detta sagt att legitimiteten för en sysselsättningsskapande politik som innefattar en komponent av faktiskt lönesänkning hänger på att balanserande utjämningar kan göras genom olika ingrepp mot stora privata förmögenheter. Karl den XI var inte kommunist!

.

Oprofessionellt polisingripande i Varberg

Hur rädda skall vi vara för galningar? Tja, uppenbarligen är polisen ordentligt rädd, alltför rädd enl min uppfattning. Ingripande poliser är åtminstone så pass emotionellt påverkade enl videon att de inte kan tygla sina aggressioner på ett professionellt sätt.

Skott avlossade mot redan nerkämpad person, plus batongslag mot liggande. Ser inte bra ut. Enl vad som kan utläsas ur videon – ett otvetydigt fall av polisiärt övervåld. Om beslut om förundersökning mot polisman inte tas höjer man förvisso på ett ögonbryn. Våldsnivån som polismännen lägger sig på skulle kanske kunna motiveras om gärningsmannen var beväpnad med skjutvapen, handgranat eller sprängmedel men kan definitivt inte motiveras av en knivbeväpnad man. I läget när mannen redan har fallit till marken borde polisen  ta några steg tillbaka och räkna till 10 innan de låter nästa skott går av.

Det här är gamla käpphästar för Leif GW, rekrytering och utbildning fungerar uppenbarligen inte som de skall inom polisen. Rekryteringen misslyckas tydligen med att sålla bort sökanden från polisutbildningen med alltför extrema våldstendenser och utbildningen misslyckas med att inskärpa och ge de psykologiska metoderna för hur poliser i hotfulla lägen skall rationellt avväga sina ingripanden.

Betrice Ask må vara en god teamplayer i regeringen men är definitivt inte sätta ner foten typen. Moderaterna kanske behöver ta sig en funderare över såväl över vem som skall beklädda den aktuella taburetten som hur de i största allmänhet skall förhålla sig till poliskåren. Handlar till syvende og sidst om människosyn.

Hur knäcker vi arbetslösheten?

För det första. Frågan är felställd. Det kritiska är inte att folk inte arbetar utan att dom inte har tillräckliga inkomster. Myndigheterna anstränger sej ju inte för att få de i arbete som lever på inkomst av kapital. Så det är uppenbarligen inte arbetslösheten i sig som är problemet. Problemet är att arbetslösa människor som saknar kapital eller inkomst av kapital måste klara sin försörjning på något sätt.

Vem som idag får jobb handlar i allt mindre utsträckning om faktiska meriter utan mer om kontakter. Kontakter är samtidigt inget annat än en form av makt. Alltså är vem som får jobb ofta snarare en fråga om maktutövning genom kontakter än konkurrens på lika villkor.Socialen

Detta är förvisso inte bra – men en realitet. Rimligen borde myndigheter och samhälle ändra denna realitet men i avsaknad av sådan förmåga borde dom anpassa sej till realiteten på ett realistiskt sätt. Någon sådan realistisk anpassning har man dock inte sett röken av.

Om vi föreställer oss ett isolerat modellsamhälle där det finns 100 arbetstillfällen med 130 till dessa jobb kvalificerade människor. Någon a-kassa finns inte. Fem av de befintliga arbetstillfällena är socionomjobb som går ut på att få folk i arbete. Problemet är bara att alla positioner är besatta, men i socionomernas arbetsinstruktioner står det att arbetsföra människor måste söka jobb för att kunna få bidrag för att överleva fysiskt.

De trettio kvalificerade men otursförföljda arbetslösa kallas därför till socialförvaltningen en  gång per månad för att redogöra för hur dom sökt 30 obefintliga arbeten. Man konstaterar efter varje besök att det tyvärr inte har gått att hitta något jobb men den arbetslöse uppmanas att fortsätta att söka obefintliga jobb. Om inte alla typer av jobb söks dras försörjningsstödet in.

De fem socionomerna som sysselsätts med att upprätthålla fiktionen att folk ska söka jobb kostar inkl overhead skattebetalarna en sexhundra tusen kronor om året per st, sammantaget alltså tre miljoner kronor per år.  Varför inte friställa socionomerna och införa medborgarlön på 7000 kronor per person och månad för de arbetslösa 35 personerna. Kostnaden för skattebetalarna skulle bli densamma.

Ett litet aber blir visserligen att de fem socionomerna blir av med sina jobb. Detta är dock en engångshändelse och ska man göra omelett så får äggen krasa, dessutom om det skulle dyka upp en komisk teater skulle exsocionomerna bums bli anställda där.

 

 

Prins Charles och böndernas heta potatisar

Sitter här i arla morgonstund och tittar på en YouTube-repris av ett föredrag som prins Charles höll vid Georgetown University i USA den 4e maj 2011 på temat matens framtid.

Bilden av prins Charles som en något suspekt figur med de olycksaliga turerna med prinsessan Diana och Camilla Parker-Bowles har i vart fall i mitt medvetande etsats in med stor skärpa.

I denna video träder en helt annan Charles fram. Som representant för ett modernt kungahus är han svårslagen med sitt engagemang och sin kunnighet, en del backup resurser kan förstås anas men inte desto mindre – detta är mycket bra. Bakom föredraget ligger år av ansträngningar och engagemang.

Här får man sej verkligen en tankeställare om vilket otroligt grepp över våra föreställningar som traditionell massmedia, med sina ofta ojusta metoder,  fortfarande har.

Föredraget är fullmatat med nyttiga fakta men dess stora och imponerande förtjänst är överblicken, syntesen, analysen och slutsatserna. Nedan återger jag hans definition av vad ett uthålligt jordbruk inte är. Hur skall dom här tolv punkterna kunna omsättas i den svenska bondekooperativa verkligheten?

  1. Fritt från kemiska bekämpningsmedel.
  2. Fritt från konstgödsel.
  3. Inte präglat av monokulturer.
  4. Behandlar inte djur som maskiner.
  5. Är inte nettoförbrukare av enorma mängder vatten.
  6. Vräker inte ut näringsämnen i vattendrag.
  7. Bidrar inte till jorderosion och förstörelse av matjord.
  8. Skapar inte jättelika döda zoner i haven.
  9. Tvingar inte bort småjordbrukare.
  10. Skadar inte den biologiska mångfalden.
  11. Använder inte genmanipulerade grödor.
  12. Förstör inte samhällen och kulturer genom att slå ut traditionellt jordbruk.

Titta och lyssna noga till videon. Det är väl investerade 50 minuter.