Polisen är ineffektiv

Pinnjakt och bekvämlighet styr polisens trafikövervakning snarare än effektiv brottsbekämpning. Detta är Leif GWs slutsats i TV-programmet veckans brott den 3e december. Statistiken talar sitt tydliga och dystra språk. Leif GW PerssonTrafikpolisens bristande effektivitet illustreras av att övervakningsinsater med utandningsprov koncentreras till de tidpunkter på dygnet då minst antal rattfylleriolyckor inträffar.

På grafen nedan till vänster visar röd heldragen linje antal rattfylleriolyckor och streckad blå linje visar antal utandningsprov. Vid tidpunkter och platser för kända olyckstoppar finns sällan polisen på plats. Dessa felaktiga arbetsmetoder är så allvarliga att de enl Leif GW står i direkt strid med polisverksamhetens syfte.

Leif GWs svar på frågan vad som skall till för att polisens arbete skall bli effektivare är att det behövs en organisation som anpassar sig efter arbetsuppgifterna. Blev vi klokare av detta svar? Lite och kanske är mitt svar.


Låt oss borra lite i frågan. Vi har alltså en polisorganisation som jobbar, i vart fall på vissa områden, fullständigt käpprätt felaktigt. Hur fixar man nu fram en organisation som anpassar sig efter arbetsuppgifterna. Var ligger styrningsansvaret? Tja polisen är ju en statlig myndighet så ansvaret ligger i sista hand hos regeringen. Veckans-brottHur styr då regeringen? Jo genom chefsutnämning, bestämning av verksamhetens syfte och genom budgetanslag. Verksamhetens syfte och budgetanslag är det inte fel på.  Återstår alltså chefsutnämningen.  Och faktum är att om vi har en myndighet som ägnar sig åt verksamhet som står i strid med verksamhetens syfte så skall det bli silkessnöret för högste ansvarige chef. Men när såg vi sist en rikspolischef få kicken? Varför utnyttjar inte regeringen denna  styrmöjlighet.


I den bästa av alla världar när så en ny chef för polisen tillträder vad skall då denne göra för att få styr på verksamheten? Jo, just det, styra. Egentligen inte jättesvårt. Hur ser dagens styrmetoder ut inom trafikpolisen? Om jag har förstått saken rätt så styr man t.ex. rattfylleriövervakningen med rapporter om antal utandningsprov punkt slut (rätta mej om jag har fel!). Vore det inte en enkel sak att utveckla detta styrmedel genom att relatera antalet utandningsprov till antal avslöjade rattfyllerister?

Man skulle alltså använda sig av en kvot som givetvis fick användas och utvärderas efter lokala och historiska förhållanden. Tilläggas bör väl här att denna texts upphovsman inte förfogar över några särskilda möjligheter till insyn i polisens verksamhet så nämnda förbättringsförslag får ses mest som ett hugskott. För organisationsinsidern finns det säkert annan materia att sätta tänderna i.

En väl fungerande högste chef för polisen måste alltså i första hand vara lojal mot verksamhetens syfte och om denna lojalitet så kräver att lojaliteten mot medarbetare ges en lägre prioritet – so be -it. Att inte vara älskad av alla är något som så att säga ingår i det välavlönade chefspaketet.

Domstolars självständighet, det fria ordet och Göran Lambertz

Thomas-QuickFör ett tag sedan gick massmediedrevet  mot domaren i Justitierådet och förre JK Göran Lambertz för att offentligt hävdat att nu upphävda domar mot Thomas Quick (Sture Bergwall) varit riktiga. Det blev, enl Aftonbladet, enskilt samtal med domstolens ordförande och omplacering till lagrådet. Lambertz

Det var väl skönt det kan man tycka, karln envisas ju med den felaktiga uppfattningen om Thomas Quick fallet. Ja visst verkar det väldigt klart att karln har fel, hjärnsläpp hos polisutredare och åklagare, Hannes Råstams bok och Sveriges televisions dokumentär om sektkultur på Säter och om psykoanalytikern Margit Norells styrning av säterläkare ger en förskräckande bild av ett rättsäkerhetssverige som visar upp sitt allra fulaste tryne.

Vari ligger problemet? Först och främst är det ett allmänt yttrandefrihetsproblem. Obekväma och eller felaktiga åsikter måste kunna framföras utan att man drabbas av konsekvenser i form av avskedanden, omplaceringar o.dyl. Här har vi en grundbult i yttrandefriheten. Ingripande kan göras med anledning av offentligt framförda åsikter men då krävs att det handlar om förtal, hets mot folkgrupp osv. Ingen har hävdat att Lambertz framförda uppfattningar skulle strida mot svensk lag.

Christer-van-der-QvastNästa problem är att åsiktsingripandet mot Lambertz görs mot en person som råkar vara domare i Högsta Domstolen. Om massmedia eller regering kan tvinga bort domare från tjänstgöring i domstol då är ju domstolars självständighet underminerad och därmed i förlängningen också rättssäkerheten och maktbalansen mellan regering, riksdag och domstolar.Margitt-Norell

Summa summarum: under ett decennium har drevet gått mot Quick som manipulerats att erkänna 36 mord, i stort sett inga avvikande röster till mannens försvar har hörts under denna tid.

Därefter har sent, sent omsider massmedia och rättsväsende nyktrat till och gjort ”helt om marsch” . Om någon nu dristar sig att försvara den gamla, nu övergivna uppfattningen om Quick som massmördare, ja då går drevet igen och nu mot dissidenten.

Är Sverige en nation av mesar?

Så megatokigt att det är underhållande.

 

Är vattentoan förenlig med hållbar utveckling?

Svar: nej!

Absolut inte i de flesta utvecklingsländer, hur skulle t.ex. ett samhälle i Sahelområdet kunna införa vattentoaletter för sin befolkning när det knappt finns dricksvatten att tillgå? Kanske på sikt inte heller i de ekonomiskt mest utvecklade länderna. Skälen:

  1. Vattenbrist.
  2. Omöjliga investeringar i infrastruktur ledningar och reningsverk i väldigt många fattiga länder.
  3. Brist på investeringskapital.
  4. Det finns stora poänger i att på lång sikt utveckla metoder för tillvaratagande av ”mänskliga restprodukter” för användning som inputs i jordbruket utan att gå den farliga omvägen om rötslam, att så att säga sluta kretsloppet direkt och lokalt och minska beroendet av fossilbaserade konstgödsel,  konstgödsel baserat på ändliga tillgångar (inget skämt) eller av rötslam.
  5. Även om det finns reningsverk så gör dessa samhället mer sårbart och reningsverken lyckas även i normal drift med nuvarande teknik inte  ta bort alla föroreningar varken från utsläppt vatten eller från restprodukter i form av rötslam. Vid översvämningar bräddas avfallsvattnet ofta, vilket innebär att skiten rinner orenad rakt ut i känsliga vattendrag.

Dessutom är det faktiskt på det lilla viset att det inte var vattentoan som löste de sanitära problemen i de stora svenska städerna. Missuppfattningen att det var vattenklosetten som löste de sanitära problemen är otroligt seglivad. I t.ex. Stockholm var det införandet av ett effektivt system för hämtning och tillvaratagande av ”mänskliga restprodukter”, som löste de sanitära problem och detta, har jag för mej, redan någon gång vid mitten av artonhundratalet.

Vattentoan slog i de svenska städerna igenom först på 20- och 30-talet men då var de sanitära problemen i fastigheter och på gårdar och gator redan lösta.

Införandet av vattentoan medförde emellertid  nya stora sanitära problem i Stockholm, framför allt de svåra föroreningarna av Riddarfjärden och Strömmen som gjorde att man fick stänga Stockholmsvattnen för bad i cirka ett halvt sekel. Först på sjuttitalet blev Riddarfjärden åter badbar. Vilket undertecknad har uppskattat vid många bad t.ex från Långholmen.

Mats Jacobsson

Beskriva, förstå, tycka

I den akademiska utbildning jag genomgått blev vi rejält itutade hur viktigt det var att skilja på beskrivning och värdering. Att Stefan Löfven uttalar att det kan ligga klyftor i samhället bakom upplopp innebär inte att han på något sätt skulle ha anslutit sej eller socialdemokraterna till våldet som politisk metod. Juhlins användning av ordet ”erkänna” blir lite problematisk. Uppenbarligen låter Juhlin”erkänna” få den dubbla betydelsen av beskrivning och värdering och simsallabim Lövfen har övergett reformismen.

Men en grundbult i den akademiska tanken är just att kunna göra denna åtskillnad. Som sagt var – det gäller att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.

Det goda samtalet grundar sej på att man ärligt försöker beskriva verkligheten och därefter redovisa vilka värderingsmässigt grundade handlingslinjer  man vill följa utifrån det gjorda försöket till beskrivning. Om man inte ens en gång rent teoretiskt kan hantera dessa två dimensioner då lurar konflikter runt hörnet.

juni 2013