Får jag introducera det nya ordet ”mössel”?

Vad tusan har den där ensamma galningen nu hittat på?

Mössel” är ett ord myntat här och nu. Jag har hittat på ordet för att tillföra det svenska språket ett ord som specifikt syftar på mänsklig avföring och urin när dessa används som gödningsmedel.

Vad ska det vara bra för? Driver mannen med oss?

Nej! Faktiskt inte. Precis som sydeuropeerna har särskilda ord för vanliga korruptionsbeteenden som det franska ”pistonner”, eskimåerna har många olika ord för snö så kommer det nya uthålliga samhället behöva uppfinna eller återskapa ord och utryck för beteenden som hör det uthålliga samhället till.

Latrin låter tråkigt och överför inte alla begreppets associationer. Mössel lägger tonvikten vid återanvändandet som gödningsmedel inom t.ex. permakultur.

Besök gärna min site – www.torrtoa.se – !

 

TV-avgiften!

 

Vid en snabb betraktelse kan det verka hugget som stucket om vi skall betala TV-avgift eller skatt. Lutar man sej tillbaka aningens och tänker efter framträder en annan bild. TV-avgiften ger faktiskt den statliga televisionen en högre grad av finansiell självständighet gentemot statsmakten än skattefinansiering.

Vad händer om staten måste dra åt svångremmen för att skatteintäkterna faller i en lågkonjunktur? Då kommer alla utgiftsposter på bordet. Ponera att regering och riksdag kommer fram till att tre procent ska tas med osthyveln på samtliga statliga utgiftsposter. Då åker televisionen med. Televisionen befinner sej med andra ord i en kommunicerande kärl situation med alla andra statliga utgiftsposter.

Med avgiftssystemet är det mycket svårare.  Utgiftssidan hos televisionen är inte direkt åtkomlig från finansdepartementet. Vill regeringen i en lågkonjunktur sätta åt televisionen måste man gå via en sänkning av licensavgiften för att på det sättet skapa större betalningsutrymme hos de skattskyldiga för att betala statliga skatter. Effekterna av en avgiftssänkning på det statliga budgetsaldot blir svaga och indirekta. Åtgärden blir därför inte särskilt intressant för statsmakterna i ett åtstramningsläge.

Trösklarna för en sådan åtgärd är uppenbarligen mycket högre än tröskeln för att rätt och slätt skära ner ett anslag i den statliga budgeten. Det är alltså mycket lättare att använda ett anslag som ett politiskt styrinstrument än att använda TV-avgiften. Statsmakterna kan passa på i ett kärvt budgetläge och ge en misshaglig television smäll på fingrarna.

Frågan är inte enbart hypotetisk. Den statliga televisionen har faktiskt till skillnad från privata massmedia gjort riktigt bra ifrån sej under de senaste decennierna i sin granskande uppgift t.ex. vad gäller de stora rättsröteaffärerna. Ett stort tack till statens television för dessa insatser!

Var finns en miljon nya permanenta jobb?

Som tur är finns det massor med ogjort i Sverige vad gäller uthållig utveckling och massor av otillgodosedda behov.

  1. Såväl ekologiskt jord- som skogsbruk kan förväntas bli mycket mer arbetskraftsintensiva än dagens kemikaliebaserade och mekaniserade branscher. Kanske skall man återgå till riktigt gamla arbetsintensiva brukarmetoder inom särskilt skyddsvärda områden för att säkerställa den biologiska mångfalden.
  2. Det traditionella hantverket har en jättestor potential och erbjuder utmaningar och kreativa möjligheter som inte är möjliga att realisera med dagens marknadsvillkor.
  3. Det behövs en större närvaro av ansvarig personal i offentliga miljöer i t.ex. väntsalar vid busshållplatser, och järnvägsstationer, vid cykelparkeringar mm.
  4. I idag nästan helt avfolkade gles- och landsbygdsområden behövs det också en närvaro av olika typer av offentlig personal som idag helt lyser med sin frånvaro.
  5. Inom vården finns det massor med arbetsuppgifter ogjorda, t.ex. aktivering inom äldrevården.
  6. Det saknas massor med bostäder för unga och studerande i dag. Varför inte bygga dessa bostäder som uthålligt boende med arbetskraftsintensiva alternativa byggmetoder, dvs. med ett minimum av kalkbaserad cement?
  7. En riktig kraftig satsning på en låghastighetsinfrastruktur behövs som skall erbjuda ett attraktivt alternativ till dagens hysteriska biltransporter – en stor del av dagens motorvägstransporter sker ju i hastigheter upp till 150 km i timmen i en absurd körkultur. Varför ser man inte lätta elmotorstödda cykeltaxibilar med kolfiberkarosser? Tekniken finns. Några års utvecklingsarbete kopplad till massiv offentlig upphandling är allt som behövs. Inga trollkonster bara några enkla självklara grepp.
  8. En bred satsning på småskalig uthållig energiproduktion för att relativt snabbt fasa ut kärnkraften kan sysselsätta en hel del folk i utvecklingsarbete och lokalt underhåll även efter anläggningsfasen.

Skapa en miljon permanenta gröna jobb!

Dags att se sanningen i vitögat. Företag och myndigheter i dagens högteknologiska och strukturrationaliserade samhälle förmår inte själva skapa alla de jobb som behövs för full sysselsättning. Det faktiska antalet arbetslösa, dvs inkluderat alla oregistrerade människor som vill arbeta är förmodligen två, tre gånger så stort som det officiellt uppgivna talet på cirka 400 tusen arbetslösa. Den faktiska arbetslösheten kan skattas till från 800 tusen till dryga miljonen.

Hur skall alla dessa människor kunna få jobb? Jordbruket är idag högeffektivt och sysselsätter mindre än en procent av arbetskraften, industrin går samma utveckling, endast 14 procent av arbetskraften jobbar idag i tillverknings-, eller byggbranschen. Den kunskapsintensiva tjänstesektorn expanderar men kan knappast förväntas anställa mer än en mycket liten del av dagens arbetslösa.

Sänkta bolagsskatter kan ha betydelse för att attrahera investeringskapital men ändrar inte den långsiktiga trenden mot slimmade organisationer, outsourcing och automatisering.

Det behöver skapas upp till en miljon nya arbetstillfällen med kravprofiler som passar de arbetslösa under de närmaste åren. Stora segment av befolkningen, medelålders och äldre invandrare, unga lågutbildade och friställda äldre människor kommer över huvud taget inte in på arbetsmarknaden. Det kan fungera socialt med påtvingad arbetslöshet hos första generationens invandrare men om andra och tredje generationens invandrare hamnar i permanent utanförskap i trista förorter så smäller det förr eller senare.

Det är enligt min mening ett naivt önsketänkande att tro att de arbeten som behövs för att anställa personer i dessa grupper skulle dyka upp spontant hos privata eller offentliga arbetsgivare.

Någon form av kraftfullt samhälleligt ingripande är ofrånkomligt. Jag tror det behövs en kombination av indirekta styrmetoder, typ grön skatteväxling och direktstyrning genom massiva ”permanenta beredskapsprogram”. Kanske bör upp till ett par hundra tusen människor anställas i sådana program.

Men här finns ett surt äpple att bita i. Det är naturligtvis vare sej lämpligt eller möjligt att anställa så mycket folk i beredskapsprogram till avtalsenliga löner.   Lönerna bör vara låga men ändå såpass rejäla att incitament erbjuds i förhållande till existensminimum samtidigt som det också skall finnas ett incitament att söka ett ”vanligt jobb” hos en offentlig eller privat arbetsgivare.

Sjösättningen av dessa beredskapsprogram kommer att stöta på både ett fackligt motstånd för lönedumpning och ett näringslivsmotstånd för konkurrenssnedvridning. Projekten förutsätter därför någon form av bred uppgörelse med arbetsmarknadens parter som innefattar såväl mekanismer för samexistens som effektiv korruptionskontroll.

Varför tystades Keuffer ner?

1967-68 var jag rotary utbytesstudent i Pennsylvania, USA. Av någon anledning hoppar det nu upp ett minnesfragment från en lektion i American Literature.

Lärare i American Literature var Mr Weisman. Mitt under genomgången av Shakespeares Macbeth kommer så frågan från Keuffer, en lite bångstyrig kille längst bak i klassrummet:

”kan man egentligen lita på Warren Commission och dess slutsats att både Lee Harvey Oswald som skulle ha skjutit John F Kennedy såväl som Jack Ruby, nattklubbägaren som sköt Oswald agerade helt ensamma?”

Frågan förvånade mej egentligen inte alls för Keuffer brukade ställa alla möjliga sorters frågor.

Förvånade mej gjorde däremot svaret från Mr Weisman. Weisman var en av skolans både duktigaste och mest omtyckta lärare. Svaret var:

”Hördu Keuffer jag tror att det skulle vara väldigt klokt av dej att inte bekymra dej så mycket om saken!”

I bilden ingår att Weisman alltid annars var pigg på lite polemik och vanligtvis aldrig drog sej för att gå in i de mest kontroversiella ämnen – men nu var det alltså tvärstopp.

Vi verkade ha kommit till den bortre gränsen för yttrandefriheten. Ämnet kom inte upp igen.